Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svedberg, Jesper - 1. Svedbom, Per Erik - 2. Svedbom, Per Jonas Fredrik Vilhelm - Svedelius, Vilhelm Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom innehållande betänkliga irrläror. I de allra
flesta fall voro dock anmärkningarna endast en
frukt af den bokstafsträldom och stridslystnad,
som utgjorde skuggsidan i tidehvarfvets teologiska
sträfvanden. Efter att hafva understälts en ny
komités pröfning blef arbetet än ytterligare
granskadt af Sveriges och Finlands samtliga
biskopar och superintendenter, på grund af hvilkas
1695 afgifna betänkande hans psalmbok förbjöds och
indrogs, hvarefter biskopsmötet erhöll i uppdrag
att ombesörja den nya psalmbokens utgifvande med
de ändringar, uteslutningar och tillägg detsamma
förordat. 78 psalmer uteslötos och 6 andra tillades,
så att psalmantalet endast blef 413. S. deltog äfven
i den slutliga revisionen af den nya kyrkohandboken,
i hvilken han författat tvänne bönformulär,
som bibehållits i den ännu gällande handboken af
1811, nämligen bönen för nattvardsgästerna samt
begrafningsbönen.
S:s deltagande i arbetet på bibelns, psalmbokens och
handbokens granskning kom honom att under de första
åren af hans tjenstgöring vid Upsala akademi egna
sig åt de omfattande studier af det nyare svenska
språket, hvilka lågo till grund för hans sedermera
utgifna arbeten: Schibboleth. Swenska språkets rycht
och richtighet (1716), Grammatica svecana (l722) samt
En fullkomlig svensk ordabok, som dock aldrig
trycktes. I dessa arbeten verkade S. för språkets
renhet och grammatikaliska utbildning samt för
åstadkommandet af enhet och stadga i den svenska
ortografien. Såsom medel att häfva den beklagliga
förbistring, hvari modersmålet vid denna tid befann
sig, förordade han gammalsvenskans stafningssätt och
ordböjningar med kasual- och personaländelser, den
svenska, som han läste och beundrade i Gustaf Vasas
kyrkobibel; dock intog han i vissa hänseenden en
mera modern ståndpunkt, hvilket framförallt visade
sig i hans försök att afskaffa dubbelskrifningen
af vokaler. Efter utgifvandet af »Schibboleth»
riktades mot honom ett hetsigt angrepp af Urban
Hjärne i stridsskriften »Ortografia svecana», som
dertill innehöll de mest ärekränkande beskyllningar,
hvilka S. dock frimodigt tillbakavisade i sitt
s. k. Hedersförsvar. En sakrik framställning af
denna strid lemnas i H. Hernlunds »Förslag och
åtgärder till svenska skriftspråkets reglerande
1691–1739 jemte en inledande öfversigt af svenska
språkets ställning under den föregående tiden» (1883,
kap. III). I sammanhang med S:s nit om modersmålet
stod hans energiska ifrande för att man måtte lägga
dess grammatik snarare än det latinska språkets till
grund för den grammatikaliska undervisningen i skolans
lägre klasser. Latinherraväldets besegrande ansåg
han såsom ett lifsvilkor för modersmålets utveckling.
Bland S:s arbeten under hans sista år må nämnas en
sjelfständig bibelöfversättning, som i handskrift
förvaras i Ups. univ:s bibl., samt framförallt den
»lefvernes beskrifning», som han sjelf med egen hand
utarbetade för hvartdera af sina sex barn. Såsom
historisk källa måste denna urkund dock med mycken
varsamhet behandlas, enär den till följd af den
åldrige förf:s minnessvaghet innehåller flere missledande
faktiska uppgifter och ej på ett fullt opartiskt sätt
framställer hans lefnadsöden och strider. 1852 lät
Svenska akad. slå en minnespenning öfver S. (se
Sv. akad:s handl, del 26). S:s vitterhetsarbeten
äro intagna i 15:de delen af Hansellis samling
(1871). – Se vidare H. W. Tottie, »Jesper
Svedbergs lif och verksamhet» (1885–86).
A. U. B.
1. Svedbom, Per Erik, skolman, publicist,
född 1811 i Hernösand, aflade studentexamen
i Upsala 1829 och filos. kandidatexamen 1836 samt
promoverades sistnämnda år i andra hedersrummet till
filos. doktor. Utnämnd till docent i statistik,
gjorde han 1838–40 såsom bysantinsk stipendiat en
resa med ändamål att studera undervisningsväsendet
i utlandet. År 1850 förordnades han till rektor
vid Nya elementarskolan i Stockholm och qvarstod på
denna post till 1856, då han öfvertog redaktörskapet
af Aftonbladet, efter att äfven förut hafva egnat
sig åt publicistiskt författareskap, särskildt såsom
förkämpe för nya åsigter inom undervisningsväsendet.
Hans nya verksamhet blef dock af kort varaktighet.
Han bortrycktes nämligen af koleran i Stockholm d. 7
Okt. 1857. S. var äfven en framstående pedagogisk
skriftställare; han utgaf bl. a. Ledtråd vid den
första undervisningen i modersmålet (1843;
6:te uppl. 1863), Läsebok för Sverges ungdom
(1844; 4:de uppl., omarb. af P. A. Siljeström,
1860), Elementarkurs i tyska språket (1848;
2:dra uppl. 1850) och Tysk läsebok (1849–50; 2:dra
uppl. 1854–55). Jämväl såsom musiker gjorde han
sig känd genom flere kompositioner för sång
och piano.
2. Svedbom, Per Jonas Fredrik Vilhelm, tonsättare,
den föregåendes son, f. i Stockholm d. 8 Mars
1843, student i Upsala 1861, fil. doktor och docent
i literaturhistoria 1872, sekreterare vid Musikaliska
akademien 1876 och lärare i musikhistoria
vid konservatoriet 1877, har komponerat Fyris
och I rosengården för soli, kör och orkester,
tillfällighetsstycken for S. H. T., flere häften
sånger för en och flere röster m. m.
Svedelius, Vilhelm Erik, universitetslärare,
historisk författare, född i Köping d. 5 Maj 1816,
genomgick Vesterås gymnasium och aflade 1831
studentexamen i Upsala. År 1838 blef han filos.
kandidat, och 1839 promoverades han till filos.
doktor med andra hedersrummet samt förordnades 1840
till politices docens. Sistnämnda år inlemnade han
till Svenska akademien ett Försök till en historisk
framställning af de orsaker, hvilka under kon. Carl
XI:s regering föranledde statsskickets förändring, en
afhandling, som utgjorde en af de första frukterna af
de historiska studier, med hvilka han redan tidigt
sysselsatt sig. Sedan han på akademiens uppmaning
omarbetat denna skrift till vissa delar, erhöll
han 1841 det stora priset. Efter att 1846–47 hafva
förestått skytteanska professuren, utnämndes S. 1850
till adjunkt i historia och statistik samt förestod
1850–51 och 1853–54 historiska professuren. Under
denna tid tog han en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
