Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suyderhoef ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utrymmet härvid tillräckligt stort, utan fara för fartyget
att komma på grund eller i kollision, säges det hafva
svajrum. R. N.
Sval, Nord. mytol., en underjordisk flod, som jämte
elfva andra upprinner ur brunnen Hvergelme.
Svalbon, ätliga. Se Kinesiska svalbon.
Svalg, farynx, anat., den för födoämnen och
andningsluft afsedda, oregelbundet trattformiga
genomgångsväg, som bakåt fortsätter mun- och
näshålorna. De sistnämnda öppna sig bakåt genom två
ovala öppningar, koanerna. Munhålan skiljes från
näshålorna genom en benskifva, som på båda sidor
(öfre och undre) klädes af slemhinna. Skifvan
slutar bakåt med en tunn kant, från hvilken
nedhänger gomseglet (mjuka gommen), en utlöpare
af båda slemhinnorna, med mellanliggande körtlar,
muskler, kärl och nerver. Bakom de tre öppningarna
och bakom gomseglet vidtager det rum man kallar
svalget. Till tak har det hufvudskålens bas, till
bakvägg framsidan af halskotorna, till sidoväggar
tre hvarandra delvis öfverlagrande, cirkulära,
platta muskler (svalgkonstriktorerna), alltsammans
beklädt af slemhinna. I denna hinna, som för resten
är ganska olika på olika ställen, ligger en mängd
körtlar. Då uppåt-framåt de i svalget mynnande
luftvägarna ligga ofvan-bakom munhålan, ligger
vid svalgets nedre ände luftvägen (larynxspringan)
framom-under digestionsvägen (matstrupen), hvadan
banorna för andningsluften och för födoämnena korsas
i svalget. Genom detta passera vanligen mat och dryck
ganska hastigt och direkt ned i matstrupen; men om
icke larynxöppningen vid tillfället är väl stängd,
kunna partiklar af födoämnen tränga in deri och vålla
stora obehag. G. v. D.
Svalgkäkar. Se Pharyngognathi.
Svallkött, med. Se Granulationer.
Svalor, zool. Se Hirundinidae.
Svalslägtet, zool. Se Hirundinidae.
Svalstjertbäddning. Se Kanonbäddning.
Svalstjertglade-slägtet, Nauderus, zool.,
tillhör fam. falkar (Falconidae), ordn. roffoglar
(Accipitres) inom fogelklassen. Vingarna äro byggda
såsom svalornas, stjerten är utomordentligt lång och
djupt klufven. Dessa foglar förekomma i mellersta
och södra Amerika och äro bekanta för sin storartade
flygskicklighet. De fånga i flygten insekter ej med
näbben, utan – besynnerligt nog – med fötterna och
föra dem derefter, alltjämt flygande, upp till näbben.
L-e.
Svalting, bot. Se Alisma.
Svalöf. Se Norra Svalöf.
Svalört, allmogens benämning på kålranunkeln (se
d. o.) och på ref-ormgräset, Chelidonium majus
(se d. o.).
Swammerdam, Jan, holländsk zoolog, född i Amsterdam
1637. Redan under gossåren sysselsatte han sig med
förkärlek särskildt med insekternas studium. Han
studerade derefter medicin och naturvetenskap i
Leiden och promoverades 1667, sedan han försvarat
en afhandling om andningsprocessen, till medicine
doktor. Stort och rättvist erkännande vann han genom
sin beundransvärda färdighet att
dissekera mindre djurformer, särskildt insekter och
snäckor. Han konstruerade ett för den tiden
utmärkt mikroskop och lyckades med fint utdragna
glasrör injicera eller uppblåsa äfven helt små
organ. Hans undersökningar öfver insekternas inre
och yttre anatomi, deras förvandlingar o. s. v.,
hafva först i 19:de årh. blifvit öfverträffade. Dels
ekonomiska och husliga bekymmer, dels och framförallt
bekantskapen med den religiösa svärmerskan Antoinette
de Bourignon försatte honom i ett sjukligt pietistiskt
tillstånd. Hans mystiska känslostämning inverkade på
hela hans författareskap, och hans senare arbeten
tyckas företrädesvis gå ut på att bevisa Guds
allmakt och vishet; så den efter hans död utgifna
Biblia naturae, sive historia insectorum in certas
classes reducta etc. (1737–38). Han dog 1680.
L-e.
Svampar. 1. Fönstersvamp, Tvättsvamp l. Badsvamp,
Spongia (Euspongia) officinalis, zool. Se
Svampdjur. –2. Svampar, Fungi, bot., var förr den
omfattande benämningen på den lägsta ordningen inom
växtklassen Cryptogamia L., hvilken i allmänhet
karakteriserades af ett trådlikt, vegetativt
lager, mycelium, som utvecklade sig i multnande
ämnen under jordytan, under eller i ruttnande
bark och ved samt äfven inom ursprungligen friska
växtdelar, hvilka af detta mycelium förr eller senare
förstördes. Omedelbart ur detta mycelium bröto de
fruktifikativa organen fram, hvilka alstrade sporer
och kunde hafva olika form. Det var om dessa svampar
som Linné yttrade: »svamparna äro ett ströfvande pack,
som röfva allt hvad de finna lemnadt, sedan Flora gått
i sitt vintertält emot hösten». Våra dagars svampar,
Mycetes, utgöras af groddtrådsväxter af mycket
olika utveckling och derför med mycket olika plats i
växtrikets system. Så möta vi bland Protofyterna
de numera så ifrigt studerade klyfsvamparna,
Schizomycetes (se d. o.), bakteriernas, bacillernas
och spirillernas så ofta förderfbringande
ordning. Dernäst komma jästsvamparnas (se
d. o.) familj, Saccharomycetes, hvilka äro verksamma
i de vanliga jäsningsprocesserna. Dit föres numera
äfven torsksvampen, Oidium albicans Robin. Bland
Zygosporéerna bilda slemsvamparna (se d. o.),
Myxomycetes, en särskild ordning, hvars arter under
sin utveckling genomgå ett amoeba-liknande stadium,
Myxomoeba, då de förhålla sig alldeles som de till
protistriket hörande amoeberna. En annan ordning bland
zygosporéerna utgöres af de bekanta mögelsvamparna,
Hyphomycetes (se d. o.). Ett steg högre stå
Oosporéerna, bland hvilka potatessvampfamiljen,
Peronosporaceae, genom den härjande potatessjukans
svamp, Phytophthora infestans de Bary (se
Potatessjukan), är allmänt bekant. Nära intill den
nyss nämnda familjen stå vattensvamparna,
Saprolegniaceae, hvilka lefva saprofytiskt på
organiska ämnen som ligga i vatten, men ock kunna
uppträda parasitiskt på i vatten lefvande djur,
t. ex. ynglet i laxkläckningsanstalter. I nästa
klass, Karposporéerna, är en ordning benämnd
Ascomycetes eller de 8-sporiga säcksvamparna,
hvilken utgöres af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
