Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 921-922 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Surrey ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dunmore. Detta äktenskap förklarades på Georg III:s
föranstaltande för ogiltigt, och ehuru prinsen till
sin gemåls död (1830) fortfor att anse sig vara
bunden, öfvergaf han henne 1801. Deras barn, en son
och en dotter, fingo namnet Este. År 1801 upphöjdes
prinsen till hertig af S. och pär af England. En
ifrig anhängare af whig-partiet, uppträdde han
för katolikernas emancipation, parlamentsreformen
m. fl. omhvälfhingar och njöt stor popularitet. Under
flere år var han frimurarnas stormästare i England och
president i Royal society. Han dog d. 21 April 1843.

Sussy-trädet. Se Erythrophloeaum judiciale.

Susterman, Justus, flamsk målare. Se Suttermans.

Sustris, Lambert, kallad Lamberto
d’Amsterdam, holländsk målare, verksam i Italien i midten
af 1500-talet. Religiösa taflor af honom finnas
i Louvre samt i Caen och Lille. – Frederik S.,
likaledes holländsk målare, den föregåendes son,
f. i Amsterdam 1526, d. 1599, var elev af sin fader,
fortsatte sina studier i Florens, der han arbetade
på Michelangelos grafvård, och bosatte sig sedan i
München, der han var verksam såsom porträttmålare och
arkitekt. O. G–g.

Susu l. Sosa. Se Mandenga.

Sutan (Fr. soutane), de katolske presternas långa,
med trånga ärmar försedda lifrock. Kortare sådan rock
benämnes soutanelle.

Sutare l. lindare, Tinca vulgaris, zool., en till
slägtet Tinca, fam. Cyprinidae (karpfiskar),
ordn. Physostomi (blåsmunnar) inom fiskklassen
hörande art. Kroppen är tämligen hög och hoptryckt,
slemmig och belagd med små fjäll. En skäggtråd finnes
i hvardera munvinkeln. Ryggfenan och analfenan äro
korta; stjertfenan nästan tvär. Kroppslängden ända
till 50 cm. Arten fins öfverallt i Europa, mest
i dyigt,



stillastående vatten, der den uppehåller sig
på bottnen. Hos oss finnes den i södra och
mellersta delarna af landet äfvensom i vikar af
Östersjön. Sutaren lifnär sig af ryggradslösa djur
och växtämnen. Under vintern gräfver han, liksom
andra karpfiskar, ned sig i dyn och tillbringar på
detta sätt den kalla årstiden i ett slags dvala;
ett liknande förhållande har äfven iakttagits
om sommaren. Köttet är synnerligen välsmakande.
L-e.

Sutenera (Fr. soutenir), underhålla, understödja,
vidmakthålla, försvara, uppehålla sig.

Sutherland [sö’therlän], grefskap i Skotland, det
glesast befolkade i landet, gränsar i ö. till
Caithness, i s. ö. till Moray Firth, i s. och
s. v. till Ross och Cromarty samt i v. och
n. till Atlantiska hafvet och Nordsjön Areal 5,252
qvkm. 23,370 innev. (1881). Kusten är i n. och
v. brant med djupa inskärningar, i ö. deremot låg
och jämförelsevis regelbunden. Det inre af landet är,
med undantag af vissa lägre partier kring floder och
sjöar, uppfyldt af höglandshedar med kullar och berg,
bland hvilka särskildt märkas Benmore Assynt (1,066
m.) och Ben Klibreck (1,018 m.). I förhållande till
sin areal är S. det vattenrikaste af alla Skotlands
grefskap. Af dess många insjöar är Loch Shin den
största; af floderna må nämnas Helmsdale, Brora,
Fleet och Oickel. Af det till största delen ej
odlingsbara landet är icke fullt 1/40 brukad jord,
förnämligast bärande säd och potates. Hufvudnäring
är boskapsskötsel, särskildt fårafvel. I det inre
af S. brytes byggnadssten. Mer än 4/5 af grefskapet
tillhöra hertigen af Sutherland. Till parlamentet
sändes 1 medlem. Innevånarna äro dels af keltiskt,
dels af skandinaviskt ursprung. Hufvudstad:
Dornoch.

Sutor, Lat, skomakare. Se Ne sutor supra crepidam.

Sutorina. Se Suttorina.

Sutra, Ind., regel, råd. Se Indiens språk och
literatur, sp. 552.

Sutri, stad i italienska provinsen
Roma, vid den forna Via Cassia. 2,266
innev. (1881). Biskopssäte. Etruskiska och romerska
fornlemningar. I S., forntidens Sutrium, hölls 1046
en synod, på hvilken kejsar Henrik III lät afsätta de
tre påfvarna Benedikt IX, Sylvester III och Gregorius
VI samt på påfvestolen uppsätta Klemens II.

Sutsos, en ursprungligen från Bulgarien till
Konstantinopel inflyttad, i Ny-Greklands historia
bekant fanariotslägt, af hvilken flere medlemmar
till 1821 voro hospodarer i Moldau och Valakiet. –
1. Michael S. blef hospodar i Moldau 1820, men slöt
sig till Alexandros Ypsilanti och måste efter dennes
nederlag 1821 fly till Ryssland. Då Porten fordrade
hans utlemnande, begaf han sig 1822 på väg till Pisa,
men blef anhållen i Österrike och fick under en längre
tid dröja i Görz. Efter grekiska frihetskrigets
slut var han efter hvartannat Greklands sändebud
i Paris, London och Petersburg. Död i Athen
d. 24 Juni 1864. – 2. Alexandros S., nygrekisk
skald, född 1803 i Konstantinopel, erhöll från
1820 sin utbildning i Paris och begaf sig sedan
till Grekland, der han uppträdde som en ifrig
motståndare till grefve Kapodistrias och, efter
konung Ottos tronbestigning, till det bajerska
inflytandet. I sina lyriska och komiska dikter
samt i synnerhet i sitt berömda romantiska epos
Den kringirrande (1839) riktade han skarpa angrepp
mot de herskande. Han var äfven en framstående
dramatisk och journalistisk författare samt skref en
politisk-satirisk roman, Den landsflyktige (1834). S:s
dikter besjälas af en lefvande kärlek till frihet
och fosterland. Hans form är behagfull och klar,
men den starkt subjektivt-lyriska uppfattningen gör
karaktersteckningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>