Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sully Prudhomme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omedelbar addition bestämmas, utan dertill
erfordras särskilda metoder (jfr Serie). –
Summa summarum, summornas summa, slutsumma. –
Summarisk, som innehåller hufvudinnehållet;
sammandragen; kortfattad. Om summarisk
process se Process. – Summera, hopräkna.
G. E.
Summation (jfr Summa), summering, hopräkning. –
Summationstoner, akust., ett af Helmholtz upptäckt
nytt slag af kombinationstoner (se d. o.).
Summera. Se Summa.
Summit city [sö’mmit si’ti]. Se Fort Wayne.
Summum bonum, Lat. Se Bonum.
Summum jus summa injuria, latinskt ordspråk: största
rätt, största orätt.
Summus episcopus, Lat., »högste biskop», i de
protestantiska landen benämning på landsfursten såsom
landets högsta myndighet äfven i kyrkligt hänseende.
Sumner [sö’mner], Charles, amerikansk statsman, född
i Boston i Massachusetts d. 6 Jan. 1811, graduerades
1830 vid Harvard-universitetet i Cambridge och
var någon tid lärare vid den juridiska fakulteten
derstädes. Efter att hafva företagit en treårig resa
i Europa, kom han att alltmer egna sig åt politiska
värf. Tillhörande de s. k. »freesoilers», som ville
hålla de slaffria staterna rena från slafveriet,
invaldes han 1851 i senaten, der han utmärkte sig som
en framstående talare och afgjord motståndare till
slafveriet. Under sin strid mot detta blef han 1856 i
sjelfva senaten anfallen af en sydstatsrepresentant,
Brooks, och nästan slagen till döds. Först 1859
kunde han återtaga sin plats. Sedan 1861 var han
ordförande i den vigtiga senatskomitén för utrikes
angelägenheter och intog derunder i Alabamafrågan
en mot England fientlig hållning, men måste afgå
1871, enär han råkat i skarp opposition mot sitt eget
partis dåvarande ledare, presidenten Grant. Under
inbördeskriget uppträdde han energiskt mot möjligheten
af staters afsöndring ur unionen. Sitt lifligaste
intresse egnade han dock alltid åt en förbättring af
negrernas belägenhet och genomdref kort före sin död
deras borgerliga likställighet med de hvite. Works of
Charles S. utkommo 1871–75 i 12 bd. Död i Washington
d. 11 Mars 1874.
Sumpbäfvern l. Coypu, Myopotamus, zool., slägte
tillhörande underfam. Capromyini, fam. Hystricidae,
ordn. Glires (gnagare) bland däggdjuren. Sumpbäfvern
påminner till utseendet om bäfvern, men har ej dennas
platta svans, utan en vanlig lång råttsvans. Pelsen
är tät och mjuk, med kort, för vattnet nästan
ogenomtränglig bottenull och längre, gråaktiga eller
rödgråa täckhår. Bakfötterna äro stora, med simhud
mellan de fyra inre tårna. Den enda arten (M. coypus),
hvars kroppslängd utgör 40–45 cm., träffas tämligen
allmänt i Buenos Aires, Patagonien, mellersta Chile
m. fl. st., är ett utprägladt vattendjur och påminner
således äfven till lefnadssättet om bäfvern. Till
följd af sitt dyrbara skinn jagas han ifrigt. I
Europa säljas skinnen under namn af amerikanska
utterskinn, Nutria-skinn m. m. L-e.
Sump-cypressen, Taxodmm distichum Rich., bot.,
ett barrträd af taxodinéernas familj (Taxodineae),
förekommande i norra Amerika, från Delaware, vid 38°
51’ n. bredd, söderut till Florida och derifrån mot
vester genom Louisiana och Texas till Mejico ända
till 17° n. br. Trädet når en höjd af 27–40 m. med
en tjocklek vid basen af 8–13 m., den senare sålunda
relativt stor i förhållande till höjden. Barren äro
korta, tunna, tvåsidigt ställda på 1,5–15 cm. långa,
affallande dvärggrenar. Grönskan är mindre dunkel än
hos andra barrträd, och bladen blifva om hösten före
fällningen mörkröda. Kottarna hafva en mindre valnöts
storlek. – Såsom af namnet angifves växer trädet i
sumptrakter, kärr, på flodstränder o. s. v., mången
gång långt ut i vattnet. Hos större träd uppskjuta
ofta från rötterna egendomliga koniska knölar,
hvilkas höjd kan nå öfver 1/2 m., med en diameter
af 1 1/2 m. Man känner ej deras betydelse. De äro
ihåliga och användas stundom af de södra staternas
negrer till bikupor. Sumpcypressen trifves väl
i södra och vissa delar af mellersta Europa,
särskildt i England. Under den tertiära tiden hade
den en vidsträckt utbredning. Den, eller en ytterst
närstående art (Taxodium distichum miocenum), fanns
då äfven i Asien, Europa, på Spetsbergen och Grönland,
ja till och med på Grinnelland, endast 8 breddgrader
från nordpolen. I Mejiko finnes lefvande en annan
art af sumpcypressen, den mexikanska (Taxodium
mexicanum). Den är ej så härdig som den förra,
men är större än denna, och man känner ett exemplar,
hvars omkrets vid basen är 34 m. Historiskt intresse
har det träd af denna art, som står i Chapultepecs
trädgård nära Mejiko; det kallades af Humboldt
Montezumas sumpcypress (Taxodium Montezumae) och
är det träd, under hvilket Cortez uppehöll sig den
natt, då spaniorerna utdrifvits ur staden (la noche
triste). A. G. N.
Sumpfeber, detsamma som malaria (se d. o.).
Sumpgas, detsamma som grufgas (se d. o.).
Sumphöken, detsamma som bruna kärrhöken. Se
Kärrhökarna.
Sumphönsartade foglar, Rallidae, zool., familj
tillhörande ordn. vadare (Grallatores) bland
foglarna. Sumphönsen utmärka sig genom kort,
hård näbb, breda, korta, kupiga vingar samt korta,
tämligen tjocka ben. Dessa egenskaper gifva dem en
viss likhet med hönsfoglarna. Sumphönsen lefva i
nästan alla verldsdelars kärr- och sumptrakter. De
lifnära sig af såväl djur- söm växtämnen. De
springa snabbt på marken och hafva stor förmåga
att undandraga sig jägarens uppmärksamhet. Till
familjen höra Rallslägtet (Rallus), Knarrslägtet
(Ortygometra), Kärrhönsslägtet (Phalaridium),
Purpurhönsslägtet (Porphyrio), Sumphönsslägtet
(Gallinula) och Sothönsslägtet (Fulica).
L-e.
Sumphöns-slägtet l. rörhönsslägtet, Gallinula, zool.,
slägte tillhörande familjen sumphöns (Rallidae),
ordn. vadare (Grallatores) bland foglarna. Det skiljer
sig lätt från det närstående sothöns-slägtet (se
d. o.) genom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
