Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1864). År 1864 utgaf Hardman The journals of John
Mac Douall S. during the years 1858–62.
Stub, Kjeld Lauridsen, norsk prest, f. 1607 i
Halland, blef 1626 student, reste utomlands 1628,
gick i krigstjenst samt var en tid kejserlig
ingeniörkapten, till 1631, men reste senare såsom
hofmästare för unga adelsmän. 1635 kom han hem,
blef magister och s. å. kyrkoherde i Kristiania,
hvarifrån han 1641 flyttades till Ullensaker. Under
krigen med Sverige gjorde S. utmärkt tjenst, i det
att han som öfverste ledde hela gränsförsvaret. 1645
återvände S. till sitt kall, blef 1647 prost i öfre
Romerike och dog 1663. E. Ebg.
Stub, Ambrosius, dansk skald, född i Maj 1705, i en
by vid Assens på Fyen, der hans fader var skräddare,
blef 1725 student, och måste derefter skaffa sig sitt
uppehälle som informator. Under många år förde han
ett kringflackande lif på Fyen och närliggande öar;
i synnerhet uppehöll han sig på herrgårdarna, der han
hade anställning som skrifvare eller dylikt, under
det att hans bildning och skaldegåfvor skaffade honom
tillträde äfven till förnäma sällskapskretsar. 1749–52
hade S. anställning hos baron Juel på Tåsinge och
blef, enligt en berättelse, afskedad på ett tämligen
våldsamt sätt, emedan hans sjelfständiga meningar
och bitande qvickhet hade uppretat den tyranniske
godsegaren. 1752–58 vistades S. i Ribe, der han höll
en privat skola, i knappa omständigheter. Död d. 15
Juli 1758. Han tifte sig 1735, men hans husliga lif var af kort
varaktighet och knappast lyckligt. S. var Danmarks
förste framstående lyriske skald och efterlemnade
en mängd smådikter, både af religiöst och skämtande
innehåll, som på sin tid voro på allas läppar och
spriddes i afskrifter. Blott en del (omkr. 100) finnes
nu qvar. De vittna om en ovanlig poetisk begåfning,
en varm känsla och lefvande sinne för naturen,
förnöjsamhet och dock lefnadslust samt utmärka sig
genom ädel enkelhet och vacker form. Fr. Barfod
utgaf 1848–52 S:s samlade dikter (3:dje uppl. 1879)
med en biografi. K. K. F. Molbech behandlade S:s
person i sitt skådespel »Ambrosius» (1878) och
väckte dermed allmänhetens intresse för skalden.
E. Ebg.
Stub, Chr. G. Kratzenstein, dansk målare. Se
Kratzenstein-Stub.
Stubaidalen, alpdal i Tyrolen, distriktet
Innsbruck. Den är fruktbar och berömd för sina
storartade omgifningar.
Stubay-alperna. Se Alperna, sp. 537.
Stubbdrag. Se Kärndrag.
Stubbekjöbing, stad på norra kusten af
Falster. 1,546 innev. (1890). 24 skepp med 629
tons drägtighet egde S. 1884. S. nämnes första
gången 1288, då det brändes af de fredlöse
konungamördarna. Det fick stadsprivilegier 1354.
E. Ebg.
Stubbenitz. Se Rügen.
Stubbenkammer (Grosse, Kleine). Se Rügen.
Stubbe- och röjselrättshemman, kamer., ett hemman
af krononatur, hvilka numera
endast till namnet skilja sig från vanliga
kronohemman. De finnas i bergslagen. Namnet
härleder sig deraf att de i äldre tider blifvit på
rekognitionsskog eller annan kronomark upptagna
af stubben och röjda, hvarefter landshöfdingen,
på grund af den stubbe- och röjselrätt, odlaren
förvärfvat, i utslag fastställt besittningsrätten.
Kbg.
Stubbs [stöbbs], William, engelsk historieskrifvare,
född d. 21 Juni 1825 i Knaresborough i Essex,
prestvigdes 1848, blef 1850 kyrkoherde i Navestock
i Essex, kallades 1862 till bibliotekarie vid
det ärkebiskopliga biblioteket i Lambeth palace i
London och utnämndes 1866 till professor i historia
i Oxford. Han är sedan 1884 biskop i Chester. S. har
utgifvit en mängd med ypperliga företal försedda
kritiska upplagor af medeltida krönikeskrifvare,
särskildt från Henrik II:s tid. Af hans egna arbeten
må nämnas Select charters and other illustrations of
English constitutional history from the earliest
period to the reign of Edward I (1870) och The
constitutional history of England in its origin and
development (3 bd, 1874–78).
Stubbstjertar, Tinamidae, zool., en familj tillhörande
ordn. hönsfoglar (Gallinaceae) inom foglarnas
klass. Stubbstjertarna hafva en klumpig kropp, lång,
smal hals och litet hufvud. Vingarna äro mycket korta,
rundade; stjertpennor saknas helt och hållet, eller
finnas 10–12 korta sådana. Vigtiga egendomligheter
i kraniets byggnad ådagalägga, att dessa foglar stå i
mera direkt slägtskapsförhållande till strutsarna än
flertalet öfriga foglar. Omkr. 39 arter, fördelade på
några få slägten, lefva i Syd-Amerika. De springa
snabbt, men flyga tungt. Deras föda består af
insekter och frön. De kallas af jägare rapphöns.
L-e.
Stubbören, förv., kallades intill 1860-talet allmänt
och kallas ännu i Norrbottens läns markegångstaxor
den efter antalet fällda träd (eller stubbarna efter
sådana) beräknade afgift, som inom de nordligaste
länen erlägges dels af ett antal äldre sågverk för
privilegierad stockfångst på kronans skogar, dels af
befolkningen för afverkning å kronoallmänning, med
länsstyrelsens särskilda tillstånd, af sågtimmer,
tjärvirke, ved m. m. I båda dessa fall är afverkningen
begränsad genom länsstyrelsens resolutioner
till bestämdt antal stockar eller mått ved och
affall. Numera redovisas alla sådana statsinkomster
under benämning statsverkets skogsmedel.
Kbg.
Stubin (Fr. stoppine, Lat. stubba), lunta, löpeld för
antändning af en mina; senare äfven det kägelformade
röret på ett perkussionsgevär, på hvilket rör
knallhatten är anbragt. De vid antändning af
minor använda slagen af stubin äro af ganska olika
beskaffenhet. Stubin kan helt enkelt bestå af ett
smalt rör af linneduk, hvilket blifvit fyldt med
krut och lagdt i en ränna, som leder ända fram till
laddningen. Den vanliga stubintråden utgöres af
flere trådar af bomullsgarn, hvilka indoppats i en
blandning af krut och bränvin, hvartill försatts
något gummi-arabicum, samt derefter beströtts med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
