Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms dagblad, morgontidning, som utkommer i Stockholm - Stockholms Figaro. Se Figaro, Stockholms - Stockholms freder och fördrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara öfverensstämmande med verkliga
förhållandet. Ehuru tidningen fortfarande har en
dylik afdelning af lokalt-officiel natur, är den icke
häller i något afseende beroende af de kommunala
myndigheterna, i det att större delen af deras
officiella meddelanden utan någon ersättning införes i
tidningen. Vid sidan af sin ursprungliga egenskap af
lokal annonstidning blef St. D. under J. A. Walldéns
mångåriga och insigtsfulla ledning upparbetad
till en innehållsrik nyhetstidning. Af W. Walldén
utvecklades tidningen ännu mera i alla riktningar,
äfven i fråga om den politiska afdelningen, så att
den i början af 1870-talet fick anseende för att
vara en af Sveriges inflytelserikaste politiska
tidningar. Den började då kallas »den svenska
Times». Tidningen sökte städse utreda och belysa
dagens vexlande politiska frågor på ett sansadt och
af partiväsende oberoende sätt. Äfven under Montans
ledning har tidningen sökt häfda sin plats som de
moderates förnämsta organ i Sverige, ehuru det under
senaste årens tullstrider – sina traditione troget –
kraftfullt kämpat emot alla lifsmedelstullar. I täflan
med de öfriga stora tidningarna har St. D. vidare
ej allenast ställt sig i främsta ledet i fråga
om nyhetsafdelningen och bibehållit sin ställning
som den största annonstidningen, utan ock genom en
mängd gedigna uppsatser af allmänt intresse samt
genom rikedom på korrespondensartiklar m. m. sökt
skaffa sig allt större spridning. 1868 började
utgifvas en särskild »landsortsupplaga», som med
uteslutande af de ensamt för hufvudstaden afsedda
många annonserna meddelar Stockholmsupplagans hela
textafdelning. Deraf hafva sedan d. 19 Nov. 1879
utgifvits två särskilda editioner, en »dagedition»,
hufvudsakligen afsedd för landets södra och vestra
delar, och en »nattedition», i synnerhet för dess
nordliga. Efter att alltifrån början hafva utkommit
hvarje söckendag började tidningen från och med
1885 att för hvarje vecka utgifva ett sjunde nummer,
innehållande biografier, resebref, konst och literatur
samt annan mera underhållande läsning, äfvensom under
riksdagarna fullständig redogörelse för lördagens
riksdagsförhandlingar. Hufvudstadsupplagan hade till
och med 1877 vanligen blott 4 sidor i hvarje nummer,
men sidantalet har sedermera ökats, så att det numera
utgöres af 8–12 sidor, någon gång till och med 16
sidor. Dess format var liten 1-spaltig qvart i början,
men blef 2-spaltig folio i Juni 1824, 3-spaltig i
Okt. 1825, 4-spaltig i Dec. 1836, 5-spaltig 1844,
6-spaltig 1853, 7-spaltig 1858 och 8-spaltig 1865
samt har sedan haft omvexlande 6- à 8-spaltigt
format. Prenumerationspriset, som 1824 var blott 4
rdr 24 sk. bko, ökades till 5 rdr bko 1825, 6 rdr bko
1827, 7 rdr 24 sk. bko 1829, 8 rdr bko 1837, 9 rdr bko
1847, 10 rdr bko 1850, 11 rdr bko 1852 samt 18 rdr rmt
1858, hvilket det fortfarande är. Landsortsupplagan
utkom i 4-sidiga nummer t. o. m. 1877, men sidantalet
har sedermera ökats, så att det numera vanligen är 8,
i de många dubbelnumren 16. Formatet i denna upplaga
har med undantag af 1872–82, då det vexlade
mellan 4 och 5 spalter, städse varit
4-spaltigt. Prenumerationspriset, som ursprungligen
var 8 kr., ökades 1873 till 9 kr. och 1880 till 10
kr., som det sedan dess varit.
Till Stockholms Dagblad har en mängd personer
inom samhällets olika klasser lemnat tillfälliga
bidrag. Utom ofvan nämnde hufvudredaktörer och
redaktionssekreterare må af den personal, som
varit eller är fast anställd vid redaktionen, här
blott nämnas: C. V. A. Strandberg, A. E. Malmgren,
P. E. Strandberg, L. J. Enander, Ernst Beckman,
J. G. Nyberg, Ax. Lönbohm och Joh. Wirén, af hvilka
de fleste hafva arbetat å den politiska eller
inrikesafdelningarna. Bland redaktionens öfrige
medarbetare hafva G. Thomée, C. R. Sundström och
J. F. Heurlin arbetat inom dess utrikesafdelning;
C. J. A. Wulff, L. A. Segerström, A. F. Zethraeus
och H. Byström på handels- och sjöfartsafdelningen. I
den statistisk-ekonomiska och bankafdelningen hafva
bl. a. medverkat sedermera bankinspektören Carlqvist,
bankofullmäktigen J. W. Arnberg, bankdirektören
H. Palme, v. häradshöfding Claes Westman och
aktuarien Söderberg. Till den militära afdelningen
hafva bidrag lemnats af bl. a. majorerna D. Weber,
Björlin och Berglund.
Biografier för tidningens riksdagsgalleri
hafva lemnats af H. Wieselgren, dödsrunor af
d:r A. J. Bruzelius. O. Byström. F. Thunman,
A. Göthe, P. A. Ölander, Fr. Söderman och
H. Sandström hafva skött musikafdelningen;
C. V. A. Strandberg, Chr. Eichhorn, Claes
Lundin, P. Staaff, G. Göthe och G. Upmark
teater- och konstafdelningarna; C. J. Backman
och M. A. Goldschmidt följetongsafdelningen. Bland
tidningens talrika korrespondenter må nämnas »Spada»
(J. Janzon) i Paris, C. G. W. (Wrangel) i Wien,
Einar Sundt, H. Grevillius ocb G. Blomqvist i London,
André Lütken i Petersburg, Martinus Galschiöt i
Köpenhamn; »Puck Munthe» (Axel Munthe), Anne Charlotte
Leffler, Anna Fleetwood-Derby o. s. v. B. L.
Stockholms Figaro. Se Figaro, Stockholms.
Stockholms freder och fördrag. Den 14 Okt. 1435
slöts i S. ett fördrag mellan konung Erik XIII och de
svenske herrarna, enligt hvilket Erik erkändes såsom
konung och unionen upplifvades. Konungen måste lofva
att i alla rikets» slott och län utnämna svenska
höfvitsmän, med undantag af i Stockholm, Nyköping
och Kalmar. – Enligt ett fördrag i S. af d. 4 (14)
Apr, 1672 mellan Sverige och Frankrike förband sig
förstnämnda makt för tio år att med 16,000 man anfalla
de tyske furstar, som ville bispringa Holland. I
gengäld lemnade Frankrike årliga subsidier till ett
belopp af 400,000 écus i fred och 600,000 i krig. –
Den 12 (22) Febr. 1698 stadfästes genom ett fördrag
i S. ett öfverenskommet förbund mellan Sverige och
generalstaterna. – Den 9 (20) Nov. 1719 slöts i S. en
fred mellan Sverige och Hannover, enligt hvilken det
senare erhöll Bremen och Verden mot 1 mill. rdr. – I
en fred i S. d. 21 Jan. (1 Febr.) 1720 erhöll Preussen
af Sverige Vorpommern intill floden Peene, Stettinr
Damm och Gollnow samt öarna Usedom och Wollin emot
2 millioner rdr. Vid samma tillfälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
