Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stettiner haff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit bosatt i Paris, der han som gosse blef elev vid
École des beaux-arts och senare mottog undervisning
af Navez och Roqueplan, af hvilka i synnerhet den
senare på honom utöfvade inflytande. I början
målade han små historiemålningar, men öfvergick
snart till moderna genrebilder och genreartade
porträtt, i det han med förkärlek skildrade
den parisiska verldsdamen med en blandning af
sentimentalitet och koketteri, alltid förande en
ytterst elegant och virtuosmässig pensel och alltid
uppnående en slående sann karakteristik. Sådana
raffineradt fina taflor, mestadels enstaka figurer,
har han målat många, såsom La dame en rose,
Une contemporaine, o. s. v. För konung Leopolds
räkning har han al fresco målat De fyra årstiderna,
framställda såsom qvinnogestalter i modern drägt.
O. G-g.
Stevin (Stevinus), Simon, holländsk
matematiker, född 1548 i Brügge, var först bokhållare
hos en köpman i Antwerpen, men bosatte sig sedermera
i Leiden, der han blef general-qartermästare
hos Moritz af Oranien samt erhöll öfverinseendet
öfver landets väg- och vattenbyggnader. Död
1620. S. framställde läran om jämnvigten i en
materiel punkt och om krafternas parallelogram
äfvensom en teori för det lutande planet samt grundade
hydrostatiken och införde bruket af den redan förut
uppfunna decimalräkningen.
Stevns, halfö på Själlands östra kust, mellan
Kjöge och Præstö bukt, utgör ett eget härad,
Stevns härad, i Præstö amt och begränsas i v. af
Stevnsaa, som faller ut i Præstö bukt, samt af en
mängd mossar. Vid Östersjön ligger Stevns klint,
44 m. hög, bestående af krita och kalksten.
E. Ebg.
Steyermark. Se Steiermark.
Steyper. Se Peter Steyper.
Steyr l. Steier, stad i Öfre Österrike, vid
Steiers utflöde i Enns och vid St.
Valentin–Tarvis-banan. 17,199 innev. (1880). S. har en
öfverrealskola och flere fackskolor samt är en af
Österrikes lifligaste fabriksstäder, med en mängd
jernmanufakturer och rikets största vapenfabrik,
grundad af Werndl. På en klippa reser sig ett slott
från 10:de årh. S. var fordom hufvudort i grefskapet
S. eller Styre och lydde under Steiermark till 1183,
då det ofvergick till hertigdömet Österrike.
Stheino. Se Gorgoner.
Sthen, Hans Kristensen, dansk psalmdiktare,
f. 1544, d. omkr. 1610, blef 1566 prest i Helsingör,
1570–74 tillika rektor i samma stad och 1583 prest
i Malmö. S. diktade ypperliga psalmer, af hvilka
flere ännu äro i bruk i den danska kyrkan; dessutom
lärodikten Lykkens hjul (1581) och ett skådespel
Kortbending (utg. 1866 af S. B. Smith), hvilka
bägge behandla lyckans obeständighet. Ett urval af
hans religiösa dikter utgafs 1888 af K. J. Brandt,
jämte biografi. E. Ebg.
Stibium, Lat., detsamma som antimon (se d. o.).
Stiby, socken i Kristianstads län, Jerrestads
härad. Areal 1,366 har. 1,150 innev. (1889). S. bildar
med S:t Olof ett regalt pastorat af
3:dje kl., Lunds stift, Albo och Jerrestads kontrakt.
Stich, Johann Wenzel (Giovanni Punto), berömd
tysk hornvirtuos och tonsättare, född 1748 i
Böhmen, var under skräckväldet direktör för en
vådevillteater i Paris, väckte under en resa i
Tyskland Beethovens hänryckning med sitt spel och dog
1803 i Prag. S. skref en mängd kompositioner för blås-
och stråkinstrument.
Stichaeus, Johan Fredrik, finsk ämbetsman,
föddes i Helsingfors d. 22 Febr. 1778,
blef student i Åbo 1794, auskultant i Vasa
hofrätt 1798 och kämnersrättsordförande i
Helsingfors 1801 samt var under Borgå landtdag
1809 sekreterare i borgareståndet äfvensom
sekreterare i civil- och ekonomi-utskottet. S.,
som genom skickligt fullgörande af dessa uppdrag
gjort sig bemärkt, blef ännu s. å. utnämnd till
referendarie-sekreterare i finansexpeditionen af
den nyinrättade regeringskonseljen och användes
derjämte på flere andra förtroendeposter,
hvarför han bör betraktas såsom en af dem,
som verksamt bidrogo till nydanandet af Finlands
statsskick efter skilsmässan från Sverige. Han var
t. f. prokuratorssubstitut 1812–16, t. f. allmän
referendarie-sekreterare i kejs. senaten 1816–28,
ordförande i brandförsäkringskontoret i landet
1816–19, ordförande i direktionen för civilstatens
nyinrättade enke- och pupillkassa sedan 1826 och
ledamot i en komité för reglerandet af storskiftes-
och skattläggningsverket i Viborgs län sedan 1827. S.,
som 1826 erhållit statsrådstitel, tog 1828 afsked
från sina befattningar, men återinträdde i statens
tjenst 1831 såsom landshöfding (senare benämnd
guvernör) i Tavastehus län, hvilken befattning han
innehade till 1841. Han kallades 1843 till ledamot
af danska Oldskriftselskabet. S. utgaf »Samling
af de till efterlefnad gällande bref, förklaringar
och föreskrifter, hvilka af H. K. M. äfvensom från
expeditionerna i dess senat för storfurstendömet
Finland blifvit utfärdade i justitie-, oeconomie-
och politieärender för 1809–20» (Åbo 1821; ny
uppl. H:fors 1841) äfvensom »Samling af placater,
förordningar, manifester och påbud samt andra
allmänna handlingar, hvilka i storfurstendömet
Finland sedan 1808 års början ifrån trycket
utkommit» för åren 1809–29 (5 delar, 1831,
ny uppl. af del. 1–4, 1831–33). S. dog d. 28
Nov. 1853 å sin egendom Dampbacka vid Borgå.
M. G. S.
Sticharion. Se Mäss-skrud.
Sticka. 1. Sjöv., långsamt släppa ut l. gifva efter
på en ketting l. ett tåg. Uttrycket användes
företrädesvis om fartygets ankarkettingar,
förtöjningar och varp eller med ett ord om sådana
tåg, som utgå från fartyget. – Sticka ut, släppa
ut hela tåget. – Sticka på tamp, behålla
änden (tampen) fastgjord ombord, men släppa ut det
öfriga af kettingen l. tåget. – Sticka ifrån sig, om
ankarkettingen, som dervid helt och hållet utsläppes,
sedan boj med bojrep blifvit fäst i densamma, för att
man skall kunna återfinna ankaret. Detta sker under
stormväder, då fartyget nödgas lemna sin ankarplats
samt tid och kraft ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
