Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stephanus Laurentii ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sterbhus (af T. sterben, dö), dödsbo. Se Arfskifte
och Bouppteckning.
Sterculiaceae Vent., bot., en tropisk växtfamilj af
högväxta träd eller buskar. Familjen sammanföres af
många med fam. Büttneriaceae R. Br. (kakaoträdens
familj), men skiljes från dem och andra nära stående
familjer derigenom att ståndarna, hvilkas strängar
äro pelarlikt sammanvuxna (kl. Monadelphia L.), alla
äro försedda med knappar, hvilka äro 2-rummiga och
utåtvända. Bladen sitta skiftevis och hafva mycket
vexlande form, från enkla till sammansatta, stundom
fingerlika. Blomställningen är vexlande. Blommorna
äro dels regelbundna, dels genom felslagning
oregelbundna. Foderbladen äro 5, vid basen mer eller
mindre sammanvuxna. Kronbladen äro 5 (eller inga),
i knoppen hopvridna. Frukten är en kapsel, stundom
stenfruktartad eller bärlik. Hos slägtet Sterculia
består frukten af vedhårda, enrummiga, flerfröiga
karpeller (»Folliculi» Lindby), fullkomligt olika
med olacinéernas stenfrukter. Då frukterna äro så
beskaffade, är det svårt att förstå huru de äkta
gouru- l. kolanötterna skulle kunna erhållas af
Sterculia-arter, såsom S. tomentosa och S. acuminata
(jfr Olacineae). Möjligen kallas äfven fröna af
dessa Sterculiae kola- eller gouru-nötter. Många
sterculiacéer äro i sina hemland använda för olika
medicinska ändamål, men ingen är officinel i Europa.
O. T. S.
Sterculius, Stercutus, Sterquilinus. Se
Pilumnus.
Stère [stär], Fr., ster, enheten för det franska
rymdmåttet = 1 km. Jfr Decastère.
Stereobat. Se Krepidoma.
Stereografi (af Grek. stereos, hård, och grafein,
skrifva), perspektivisk teckning af solida kroppar
eller figurer på en plan yta. – Stereografisk
projektion. Se Stjernkarta.
Stereokromi (af Grek. stereos, hård, och chroma,
färg) l. Stereokromatisk målning, konsth. Se
Freskomåleri.
<b>Stereometer</B> (af Grek. stereos, hård, och metrein,
mäta) l. volumenometer, fys., apparat för bestämning
af den volym, som utfylles af den fasta substansen
hos pulverformiga kroppar.
Stereometri (af Grek. stereos, hård, och metrein,
mäta, matem., kallas dels i allmänhet den
elementära delen af geometrien i tre dimensioner,
dels särskildt läran om de enklaste solida figurernas
och ytornas mätning och beräkning. Fattad i den förra
betydelsen behandlar stereometrien läran om planets
och solida vinklars egenskaper samt egenskaperna
hos parallelepipeder, prismer, pyramider, koner,
cylindrar, sferer och de fem reguliera kropparna;
denna lära finnes framställd i elfte, tolfte
och trettonde böckerna af Euclides’ Elementa.
G. E.
Stereoskop (af Grek. stereos, hård, fast, och skopein,
skåda), fys., en numera allmänt förekommande apparat,
hvarmed fristående (plastiska) bilder framkallas för
ögat. Stereoskopet uppfanns 1838 af den engelske
fysikern Wheatstone, hvilken dermed ådagalade,
att den plastiska bild vi erhålla af de yttre föremålen vid det
direkta seendet väsentligen härleder sig derifrån
att, då vi betrakta ett yttre föremål, bägge ögonen
skåda detsamma från något olika synpunkter. De
tvänne något skiljaktiga bilder, som sålunda
uppkomma af ett och samma föremål, sammansmälta
i vår åskådning till en enda bild. nämligen en
sådan, som, i likhet med det verkliga föremålet,
synes fristående i rymden. De båda afbildningar,
som inläggas i apparaten, äro tagna den ena från
högra ögats, den andra från venstra ögats synpunkt,
hvilket med mycket enkla geometriska figurer,
en kon, en tärning eller dylika kan ske medelst
konstruktion, men vid de vanliga stereoskopbilderna,
som föreställa landskap, det inre af ett rum med ett
stort antal enskilda figurer, måste ske på fotografisk
väg. Genom att betrakta dessa bilder med hvar sitt
öga kan man visserligen utan någon apparat se bilden
fristående, men detta underlättas i hög grad genom
de prismer eller halflinser, som äro insatta i
okularänden af stereoskopet. Sin nuvarande form
har stereoskopet erhållit af den skotske fysikern
Brewster. – Telestereoskop (af Grek. tele, på långt
afstånd) kallas ett af Helmholtz konstrueradt
stereoskop, medelst hvilket bilder af landskap, tagna
från tvänne punkter på något öfver en meters afstånd
från hvarandra, sammansättas till en bild. Landskapet
afspeglar sig i tvänne stora speglar, och bilderna
reflekteras till två mindre speglar, ställda så som i
Wheatstones stereoskop. R. R.
Stereotyp (af Grek. stereos, hård, fast, och typos,
aftryck), tryckform med fasta stilar. – Stereotypera,
taga aftryck af sådan tryckform. – Stereotypi (se
nästa art). – Stereotypisk, äfven stereotyp, alltid
lika, enformig.
Stereotypi (af Grek. stereos, hård, fast, och typos,
aftryck), boktr., ett förfaringssätt, som går ut
på att ersätta de af enskilda typer sammansatta
stilformarna, från hvilka man trycker, med i ett
enda stycke gjutna stilplattar. Det är genom ett
slags gjutning, som detta syfte ernås. Stereotypiens
fördelar ligga dels deri att man sparar stilens
nötning i de fall, då ett mycket stort antal
aftryck skola tagas af samma form, dels deri att
man, utan risk för att enskilda typer skola falla
ut, kan mycket länge förvara stereotypplattarna,
hvilka icke häller taga så mycket rum eller äro så
tunga som stilformar. Då det gäller tryckning af
böcker, hvilka skola uppläggas i många oförändrade
upplagor (t. ex. lexika), är denna fördel särskildt
beaktansvärd. För tryckning med rotationspress
är stereotypering nästan oundgänglig, emedan man
svårligen kan sätta utefter en cylindrisk yta.
Hvem som uppfunnit stereotypien är omtvistadt; dock
torde sannolikast vara, att guldsmeden William Ged
(d. 1749) i Edinburgh var den förste, som medelst
gjutning framställde stilplattar. Hans uppfinning kom
likväl först i detta årh., genom lord Charles
Stanhope, till praktiskt utförande. Numera gifves det
trenne olika slags stereotypi, nämligen tvänne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
