Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenografi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lut samt kan med lätthet bearbetas med eggjern.
Stentuggare, ett slags verktyg för malmers
sönderkrossning. Se Jern, sp. 1127.
Stenum, socken i Skaraborgs län, Valle härad. Areal
3,085 har. 548 innev. (1889). Annex till Norra Ving,
Skara stift, Domprosteriet.
Stenungsund, lastageplats och ångbåtsstation i
Norums socken, Inlands Nordre härad, Göteborgs och
Bohus län, vid segelleden Göteborg–Uddevalla, Midt
emot densamma ligger inom samma socken Stenungsön,
hvilken för sitt behagliga klimat och sin vackra
natur blifvit en besökt badort.
Stenungsön. Se Stenungsund.
Stenzel, Gustav Adolf Harald, tysk historieskrifvare,
född 1792 i Zerbst, blef professor i historia i
Breslau 1820. Död 1854. S. skref bl. a. Geschichte
Deutschlands unter den fränkischen kaisern (2 bd,
1827–28), Geschichte Preussens (2 bd, 1830–37, i
Heerens och Ukerts »Geschichte der europ. staaten»)
och Geschichte Schlesiens (bd 1, 1853) samt utgaf
flere vigtiga källskrifter till Schlesiens historia.
Stenåldern. Se Nordens förhistoriska tid.
Stenåsa, socken i Kalmar län, Möckleby härad. Areal
4,376 har. 737 innev. ( 1889). Annex till
Hulterstad, Kalmar stift, Ölands Södra kontrakt.
Stephan, Heinrich von, tysk ämbetsman, född 1831
i Stolp i Pommern, son af en handtverkare, ingick
i postverket 1848 samt blef öfverpostråd 1863,
Nordtyska förbundets generalpostdirektör 1870
och generalpostmästare 1876. Redan 1867 hade, på
hans inrådan, det Thurn und Taxisska postväsendet
öfverlåtits på Preussen, och med outtröttlig ifver har
S. derefter verkat för rikspostens organisation genom
att till ett helt sammansluta territorialposterna,
införa enhetligt porto och nya korrespondensmedel,
mångdubbla kontorens antal m. m. Liknande reformer
har han genomfört äfven inom telegrafväsendet,
hvars ledning han öfvertog 1875. Hans mest betydande
verk är dock grundandet af verldspostföreningen,
hvilken idé till sina hufvuddrag förverkligades på
postkonferensen i Bern 1874. År 1880 utnämndes
S. till statssekreterare för det nybildade
rikspostdepartementet och upphöjdes 1885 i ärftligt
adelsstånd. 1872 inkallades han i herrehuset. S. har
skrifvit Geschichte der preussischen post (1859) m. m.
Stéphanie Beauharnais. Se Beauharnais 3.
Stephanius, Stefan Hansen, dansk historiker,
f. 1599, blef 1630 professor i Sorö och 1639
kungl. historiograf. Död 1650. S. utgaf Svend
Aagesen, 1642, och Saxo Grammaticus, 1644 (med ett
band anmärkningar 1645), samt fortsatte Niels Krags
Annales Christiani III (för åren 1550–59), hvilka
1737 utgåfvos af H. Gram och 1776–79 öfversattes af
Sandvig. E. Ebg.
Stephanus, fransk boktryckareslägt, berömd för sina
humanistiska sträfvanden, hette egentligen Estienne,
var adlig och härstammade från Provence. – 1. Henricus
S. l. Henri Estienne ankom till Paris 1502 och grundade der ett
boktryckeri på kullen S:te Geneviève. Död 1520. –
2. Robertus S. l. Robert Estienne, den förres son,
född 1503 i Paris, utgaf 1523, tillsammans med sin
styffader Simon de Colines, en latinsk upplaga af
Nya testamentet, hvilken ådrog honom stridigheter med
Sorbonnes teologiska fakultet. 1526 blef han ensam
ledare af sin faders tryckeri och antog olivträdet
som boktryckaremärke. Från denna officin utgick
en mängd ytterst betydande arbeten, såsom S:s eget
stora lexikaliska verk Thesaurus linguae latinae
(1532), vidare utarbetadt i senare editioner,
och en under namnet O mirificam bekant edition
af Nya testamentet (1546), ett mästerstycke af
typografisk konst, tryckt med af Garamond särskildt
förfärdigade typer, äfvensom förträffliga, med
noter försedda upplagor af romerska och grekiska
författare. S. var den förste, som till sina arbeten
fogade uppgifter på tryckfel och utfäste belöningar
för upptäckandet af nya. Genom den 1546 utkomna
upplagan af Nya testamentet råkade han emellertid på
nytt i strid med teologiska fakulteten, och då hans
anslutning till reformerta läran var allmänt bekant,
kunde han endast genom Frans I:s kraftiga beskydd
fortsätta sin verksamhet. Hans hus var under denna
tid en samlingsplats för Paris’ lärde. Sjelf egde
S. omfattande kunskaper, och latinet var till och
med familjens hvardagsspråk. Sedan konung Frans, som
1539 utnämnt honom till kunglig boktryckare, aflidit;
måste S. dock lemna sin fädernestad och begaf sig
1551 till Genève, der han dog 1559. S. hade utgifvit
382 arbeten, deraf 11 upplagor af bibeln i sin helhet
och 12 af Nya test. (Jfr om honom art. Bibeltext,
sp. 458). – 3. Henricus S. l. Henri Estienne, äfven
kallad Henri II, den förres son, född i Paris 1528,
erhöll en klassisk uppfostran och begaf sig 1547
till Italien, der han i biblioteken gjorde kopior af
värdefulla manuskript. 1551 återvände han till sin
fader i Genève och öppnade 1556 ett eget tryckeri,
för hvars underhåll han erhöll hjelp af bankiren
Ulrich Fugger i Augsburg. Från denna press utsände
S. bl. a. flere dittills icke tryckta klassiska
författare, en af honom sjelf skrifven Apologie pour
Hérodote (1566), hvilken nådde 12 upplagor, och det
äfven till största delen af honom utarbetade stora
verket Thesaurus graece linguae (1572; ny uppl. af
Didot 1831–63), som genom sin omfattning berättigar
S. till en hög rang bland den grekiska literaturens
kännare. Hans förkärlek för antiken hindrade honom
dock ej från att äfven uppskatta sitt modersmål,
hvilket bevisas i synnerhet af hans Dialogues du
nouveau françois italianizé (1578). Ur typografisk
synpunkt utmärka sig särskildt hans editioner af
Poetae graeci principes (1566), Plutarch (1572)
och Plato (1573). Med anledning af vissa af sina
arbeten blef S. emellertid antastad af konsistoriet
i Genève och tillbragte derför de senare åren af sitt
lif på resor i Frankrike, Italien och Tyskland, dervid
sökande att genom försäljning af sina alster förbättra
en af stora typografiska företag förstörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
