Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 501-502 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenografi ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

systemet, som i ålder är det gabelsbergerska
närmast. I Preussen är Stolzes system det mest
spridda. Derefter komma f. n. (1891) Arends’, Rollers,
Faulmanns, Lehmanns, Merkes’, Schreys och Veltens
system i nu nämnd ordning. Öfver 1,000 föreningar
verka i Tyskland för stenografiens spridning. I
Österrike-Ungern är Gabelsbergers system på grund
af statsunderstöd det förherskande. I hufvudstaden
Wien torde dock numera Faulmanns system vara mest
användt. Derjämte hafva äfven Stolzes och Arends’
system åtskilliga anhängare inom monarkien. I
Schweiz står det stolzeska systemet främst; dernäst
komma Arends’, Gabelsbergers, Faulmanns och Schreys
system. I Frankrike är Duployés system, tack vare
dess enkla teori och den energiska agitationen af
dess anhängare, det mest använda. Dess storartade
spridning framgår deraf att systemet 1887 i Frankrike
inom pressen företräddes af 22 tidskrifter. Utom detta
användas i Frankrike företrädesvis Frévost-Delaunays
och Aimé-Paris’ system. De tre tyska huvudsystemen,
af Gabelsberger, Stolze och Arends, äro visserligen
öfversatta till franskan, men hafva, väl i
sin egenskap af tyska, icke erhållit synnerlig
spridning. I England (med kolonierna) är det af Pitman
utgifna systemet det hufvudsakligen använda. Till
bevis på dess oerhörda spridning må nämnas, att

Arends’ system.

Gabelsbergers system.

under de första 50 åren af dess tillvaro (1837–87)
mer än en million exemplar af den förnämsta läroboken
deri blifvit sålda. Vid parlamentet användes till
följd af sekelgammalt
privilegium endast Gurneys ytterst ofullkomliga
system. Såväl Duployés kortskrift som de stora
tyska systemen hafva på sista tiden vunnit åtskilliga
anhängare i England. I Italien har det gabelsbergerska
systemet förvärfvat en betydlig spridning, större
än i något annat icke tysktalande land. I de öfriga
europeiska landen eger stenografien jämförelsevis
obetydlig användning. I Nord-Amerikas Förenta stater
är deremot snabbskriften mycket spridd; den användes
der, liksom i England, på alla större kontor. Pitmans
och Grahams system täfla i Amerika om väldet. – Såsom
prof återgiftras, på föregående spalt, i enlighet med
såväl Arends’ som Gabelsbergers stenografi de 9 första
verserna i Tegnérs »Axel». C. L-n.

Stenokardi (af Grek. stenos, trång, och
kardia, hjerta) l. Anginapectoris, med.,
hjertbeklämning, hjertvärk. Se Angina pectoris.
F. B.

Stenokarpin. Under detta namn, som låter vetenskapligt
i analogi med pilokarpin och andra, helst som
en orkidé bär namnet Stenocarpa Lindl. och en
proteacé af R. Brown kallades Stenocarpus,
utpuffades 1887 ett »nytt smärtstillande
medel», hvilket befanns vara ett fullständigt
bedrägeri. Det bestod af en vattenlösning, som
innehöll 6 proc. hydrat af klorkokain och 0,5
proc. atropinsulfat samt en ringa mängd salicylsyra.
O. T. S.

Stenokori (af Grek. stenos, trång, och chora,
utrymme), med., förträngning, särskildt förträngning
af moderslidan.

Stenops, zool. Se Lori-slägtet.

Stenorhynchinae. Se Själdjur.

Stenos (af Grek. stenos, trång), förträngning af en
kanal eller en mynning (tarmarna, hjertats mynningar,
o. s. v.). F. B.

Stenotakygrafi. Se Stenografi, sp. 497.

Stenpassion. Se Blåsesten.

Stenqvista, socken i Södermanlands län, Öster-Rekarne
härad. Areal 5,408 har. 1,172 innev. (1889). S. bildar
med Ärla ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Strengnäs stift, Öster-Rekarne kontrakt.

Stenregn. Se Meteorstensfall.

Stenröse, arkeol., hög af sten, täckande en
graf. Stenröset – som äfven kallas stenrör,
stenkummel och på Gotland stenkalm – är oftast
rundt, stundom mycket stort. Många af dessa grafvar
tillhöra stenåldern, andra jernåldern, men de flesta
bronsåldern. Särskildt de från sistnämnda period ligga
ofta på toppen af ett berg eller på en annan höjd,
från hvilken man har vid utsigt, hälst öfver hafvet.

Stensalt. Se Bergsalt.

Stensbruk. Se Sten.

Stensele, socken i Vesterbottens län, Lycksele
lappmarks tingslag. Areal för hela pastoratet 7,601
qvkm. 2,265 innev. (1889). S. bildar med Tärna kapell
ett lappmarkspastorat af 3:dje kl., Hernösands stift,
Södra lappmarkens kontrakt.

Stensen, Niels, dansk naturforskare. Se Steno.

Stensfjorden. Se Tyrifjord.

Stensimpa, zool. Se Simpslägtet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>