Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsinkomster - Statskalender är benämningen på en handbok, som årligen i de flesta stater utgifves - Statskommissarie, titel för vissa ämbetsmän i Statskontoret (se d. o.) - Statskommissionen. Se Statskontoret - Statskonst. Se Politik - Statskontoret, ett af de till k. Finansdepartementet hörande centrala ämbetsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ordinarie statsinkomster.) Med afseende på arten
kunna de vara af mångfaldigaste slag. De vanligaste
torde vara följande fyra: 1) privatinkomster
(så kallade, emedan de kunna innehafvas äfven
af enskilda personer), såsom inkomster af jord,
hus, skogar, kapital o. d.; 2) inkomster af
anstalter och inrättningar, hvilka staten upprättat,
t. ex. jernvägar, postanstalter o. d., till hvilka
äfven räknas de afgifter, som upptagas vid anlitande
af förvaltningens organ (stämpelpappersafgifter,
lösen, sportler o. d.), inregistreringsafgifterna
m. m.; 3) inkomster af höghetsrättigheter,
d. v. s. rättigheter, som staten, på grund
af sitt jus eminens, tagit för sig i anspråk,
t. ex. myntningsrätt, kontrollstämpling, böter,
konfiskeradt gods, produktion af eller handel med
vissa varor, såsom tobak, bränvin, salt o. d.;
och slutligen 4) skatter (se Skatt). Dertill kunna
läggas de betydliga inkomster, hvilka, om äfven
indirekt, beredas staten genom naturaprestationer
af såväl arbete som äfven af vissa ting, hvilka
skilja sig från de i persedlar ingående skatterna
derigenom ätt de äro af natur att direkt uppfylla
ett statens ändamål, såsom förhållandet är i
Sverige med prestationerna till rustnings- och
roteringsverken. Det mest omfattande exemplet på
en till staten utgående prestation är den allmänna
värnpligten. Th. R.
Statskalender är benämningen på en handbok, som
årligen i de flesta stater utgifves, och som jämte
kalendarium och förteckning öfver det regerande
furstehusets medlemmar hufvudsakligen innehåller
en systematiskt ordnad förteckning öfver den
ifrågavarande statens ämbetsmän. Den franska »Almanach
royal», grundad 1679 af bokhandlaren Laurent Honry
i Paris, är den första handbok af detta slag. Under
1700-talet började dylika kalendrar utgifvas i de
flesta europeiska stater: i de förenade Nederländerna
1700, i Preussen-Brandenburg 1704, i England 1730
o. s. v.
De gamla statskalendrarna hafva gifvit upphof till
statshandböcker, hvilka jämte statskalenderns innehåll
lemna meddelanden af allmännare betydelse. Den
sträfvan gör sig allt mera gällande, att dessa
statshandböcker skola i kortfattade drag lemna en
bild af statens förhållanden. De innehålla derför
topografiska, statistiska och legislatoriska
meddelanden. En typ för detta slags handböcker
är Almanach de Gotha (se d. o.). I Sverige
hafva statskalendrar utgifvits årligen sedan
1738, fastän under vexlande titlar. 1739–90
utgafs Historisk Almanach, nästan hela tiden af
Vetenskaps-akademien. Den innehöll allt från början:
I. Lista på verldens åldrar; II. Calendarium med
astronomiska uppgifter, jämte erinran om vigtiga
historiska händelser för de olika dagarna, uppräkning
af alla festdagar och marknader i riket samt mässor
och marknader i utlandets främsta städer; III. Lista
på de i Europa varande kejsares, konungars och
furstars ålder, giftermåls- och regeringstid;
IV. Underrättelser i kort begrepp om Sveriges
dåv. stat (utgörande ett uppräknande af landets
högste civile, militäre och kyrklige ämbetsmän samt en
redogörelse för landets indelning i administrativt,
rättsligt, ecklesiastiskt och militäriskt
hänseende). Härtill kom senare en afdelning, i
hvilken lemnades åtskilliga praktiska uppgifter,
såsom jämförelse mellan olika lands mått, mål och
vigt m. m. 1791–1812 utgafs, jämväl af Vet.-akad.,
Sveriges Civil- och Krigs-calender (vissa år äfven
kallad »Sveriges Krigs- och Civil-Kalender»), hvilken
jämte kalendarium innehöll fullständig öfversigt
öfver Sveriges ämbetsmannakår. 1738 började
Hofkalendern utgifvas, men afstannade till en början
med år 1741, hvarefter den från 1749 t. o. m. år
1823 utgafs af Vet.-akad. och var under denna senare
period något fullständigare än under de fyra första
åren af sin tillvaro. Den innehöll kalendarium,
Europas regerande furstehus, rikets högste civile
och militäre ämbetsmän samt ordensmedlemmar. En
föregångare till den nuvarande statskalendern utgjorde
äfven den af Vet.-akad. 1761–1812 utgifna Stockholms
stads Calender (1761–62: kallad »Stockholms stads
historiske Calender»), hvilken innehöll förteckning
på »Ämbetsmän och betjening vid de i Stockholm
varande Kongl. Collegier och andra publike Wärk, af
Civil- och Kyrko-staterna». Sveriges stats-kalender
började utgifvas 1813. Åren 1816–76 kallades den
Sveriges och Norges Statskalender. Efter sistnämnda
år hafva svenska och norska statskalendrarna
utkommit hvar för sig, hvardera dock försedd
med ett bihang, innehållande ett utdrag ur den
andra. Svenska statskalendern har städse utgifvits af
Vetenskapsakademien. Innehållet har något utvidgats
med åren, och uppställningen har förändrats i och
med organisation af ämbetsverken.
Statskommissarie, titel för vissa ämbetsmän i
Statskontoret (se d. o.).
Statskommissionen. Se Statskontoret.
Statskonst. Se Politik.
Statskontoret, ett af de till k. Finansdepartementet
hörande centrala ämbetsverken. Enligt senast
utfärdade instruktion (af d. 8 Dec. 1876) åligger det
Statskontoret: att, der ej annorledes är förordnadt,
emottaga och redovisa statsverkets inkomster,
bestrida statsutgifterna, och i kronans kassor jämväl
låta emottaga andra verks och myndigheters särskildt
ingående uppbörd för att vederbörande tillhandahållas;
att handlägga ärenden angående stämpelpappersväsendet
och kortstämplingen samt rörande den bevillning
af gåfva, testamente, fideikommiss och arf,
som i Stockholm skall erläggas; att förvalta och
verkställa erforderlig bokföring öfver de under
Statskontorets vård stående särskilda fonder och
kassor; att för öfrigt tillse, att kronans rätt
och bästa samt allmänna författningar i berörda
afseenden iakttagas; att upprätta rikshufvudbok;
att i en statsliggare med årliga supplement införa
specialanslag och förändringar, som i den fastställda
riksstaten upptagas, äfvensom årligen upprätta stater
för länen; att utöfva kontroll å kronouppbörden; att
öfver de från länen och Stockholms stad inkommande
årliga bevillningssammandrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
