Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistik är sedan början af 1700-talet det allmänna namnet dels å en viss vetenskaplig forskningsmetod, dels äfven å en vetenskap, inom hvilken denna forskningsmetod användes - Statistiker, person, som är bevandrad i statistiken (se d. o.) - Statistiska beredningen. Se Statistiska tabellkommissionen - Statistiska centralbyrån är ett af de till Civildepartementet hörande centrala ämbetsverken - Statistiska centralbyrån i Finland - Statistiska kongressen, Fr., Le congrès international de statistique
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
moralstatistik, medicinsk statistik, närings-, bank- och
försäkringsstatistik o. s. v. Huruvida statistiken
derjämte är en sjelfständig vetenskap har varit mycket
omtvistadt; såsom redan i det föregående nämnts, torde
det dock knappast kunna bestridas, att åtminstone
befolkningsstatistiken eger ett för sig specifikt
forskningsfält. De flesta statistiker drifvas i våra
dagar af ett socialt intresse, flertalet af ett rent
nationalekonomiskt. Under sådana förhållanden torde
såsom ett någorlunda passande uttryck af vår tids
åskådning kunna anföras den definition, enligt hvilken
»statistiken är vetenskapen om de fakta, som framgå
ur naturkrafternas och menniskolifvets vexelverkan
inom ett samhälle, samt visar följderna för samhället
af denna dubbla verksamhet och undersöker de vare
sig stadigvarande eller vexlande företeelser, som,
bestämda af denna verksamhet, inom samhällslifvet
uppträda».
Statistiken, som alltid söker att i stället för
mer och mindre sväfvande fraser sätta bestämda
fakta, har blifvit ganska populär i vår realistiska
tidsålder. Såsom en ännu ung och ej fullt stadgad
vetenskap har den dock äfven blifvit ganska mycket
missbrukad. Utom genom bristerna i materialet och
metoden samt den ofta otillräckliga bearbetningen,
kan statistiken verka vilseledande äfven genom att för
mycket vända uppmärksamheten på det inom samhället
uppspirande. Föremål för statistisk undersökning
blir nämligen helt naturligt i första rummet det, som
för samtiden har mest aktuelt intresse, tidens egna
skapelser, hvaremot äldre samhällsformer, hvilkas
betydelse aftager, icke alltid ega nog intresse
att rättfärdiga en ofta kostsam undersökning. Vid
hvarje statistisk utredning måste derför tagas i
betraktande möjligheten af att uppblomstringen inom
det af statistiken belysta området kanske motsvaras
af tillbakagång å de områden, som statistiken icke
belyser. I den mån statistiken förmår öfvervinna
ofvan antydda olägenheter och uppfattningen af dess
verkliga innebörd vinner stadga, torde statistikens
betydelse komma att högst väsentligt ökas.
G. S–g.
Statistiker, person, som är bevandrad i statistiken
(se d. o.).
Statistiska beredningen. Se Statistiska
tabellkommissionen.
Statistiska centralbyrån är ett af de
till Civildepartementet hörande centrala
ämbetsverken. Det upprättades år 1858 (jfr Statistiska
tabellkommissionen), tillhörde intill 1880 K. M:ts
kansli, efter att hafva d. 7 Nov. 1879 erhållit
sin första instruktion, samt frånskildes 1886 såsom
afdelning af Statistiska tabellkommissionen. Enligt
nämnda instruktion (med tillägg d. 28 Maj 1886)
har ämbetsverket att utföra de stastistiska arbeten,
som ej ombesörjas genom andra ämbetsverk. I sådant
afseende bearbetar och offentliggör centralbyrån
rikets befolkningsstatistik, utarbetar och
offentliggör statistiska redogörelser angående
riksdagsmannavalen, årsväxten, kommunernas fattigvård
och finanser äfvensom aflönings- och pensionsväsendet,
offentliggör
hushållningssällskapens årsberättelser om jordbruk och boskapsskötsel
samt K. M:ts Befallningshafvandes femårsberättelser
och utarbetar samt offentliggör sammandrag öfver
dessa båda slag af berättelser. I ämbetsverket
föras ock anteckningar öfver alla förändringar
i rikets administrativa, judiciella och
ecklesiastika indelningar. I dess arkiv
förvaras bland annat de inkomna dupletterna af
presterskapets ministerialböcker. Dess bibliotek,
af i synnerhet statistiskt, topografiskt och
statsekonomiskt innehåll, omfattar öfver 23,000
volymer. Centralbyrån står i utbyte af publikationer
med omkr. 150 statistiska ämbetsverk, byråer och
enskilda i utlandet. Af ämbetsverket utgifves en
Statistisk tidskrift. Ämbets- och tjenstemännen
äro öfverdirektör och chef, tre förste aktuarier,
hvilka förestå hvar sin afdelning, och två aktuarier,
af hvilka en desslikes är bibliotekarie och en
registrator och arkivarie ; dessutom ett antal
amanuenser och extra biträden. På 1891 års riksstat är
för ämbetsverket anvisadt ett statsanslag af 59,900
kr., utom ålderstillägg (2,000) och expenser (högst
3,000). K. S.
Statistiska centralbyrån i Finland utgöres af en
direktor såsom chef samt en tjenstepersonal af
en förste och tre andre aktuarier. Ämbetsverkets
årsstat uppgår till 38,900 finska mark, hvaraf
6,000 utgå såsom anslag till räknebiträden,
kartritare m. m. Ämbetsverkets första uppkomst
dagtecknar sig från 1865, då Statistiska byrån
för Finland inrättades. Till 1870 stod byrån på
provisorisk fot. Dess närvarande organisation är
af 1884. Centralbyrån bearbetar närmast Finlands
folkmängdsstatistik, men offentliggör äfven dels
årliga, dels periodiskt återkommande redogörelser
för Finlands utrikes sjöfart och handel, landets
jordbruksnäring och boskapsskötsel samt det
ekonomiska tillståndet öfver hufvud i landet (det
sistnämnda hvart 5:te år). På privat förlag utgifver
Centralbyrån dessutom en »Statistisk årsbok» (11
årgg. till närvarande tid utgifna), innehållande i
korta, tabellariska sammanställningar de vigtigaste
och allmännaste statistiska uppgifterna från hela
området af landets ekonomiska statistik. A. G. F.
Statistiska kongressen, Fr. Le congrès international
de statistique, kallas den församling af dels
officiella delegerade, dels privata statistiker,
som sammanträdde i Bruxelles år 1853, i ändamål
att åvägabringa nödig enhet i den statistiska
forskningen. Kongressen samlades ånyo i Paris
år 1855, i Wien 1857, London 1860, Berlin 1863,
Florens 1867, Haag 1869, Petersburg 1872 och Budapest
1876. En s. k. »commission permanente», bestående
uteslutande af officiella delegerade, sammanträdde
derjämte 1873 i Wien, 1874 i Stockholm samt 1875
och 1878 i Paris. Den statistiska kongressen har
uträttat ganska mycket för främjandet af enhet i
de statistiska undersökningarna och införandet af
strängare vetenskapliga metoder äfvensom för en
lifligare beröring mellan de statistiska byråerna
i olika land. Det af kongressen beslutade stora
samlingsverket »Statistique internationale» är
ofullbordadt och har, med undantag af ett par häften,
näppeligen haft någon större betydelse. Jfr Statistik.
G. S-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
