Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olika beståndsdelar, stammen och krigsreserven, hvilka
äro bildade efter fullkomligt olika grunder. Jfr
Härordning, sp. 292.
1. O. T. S. 3. K. F. J. 4. C. O. N.
Stamaktier kallas sådana aktier, hvilka ursprungligen
utgåfvos i och för anskaffande af den fond,
som erfordrades för bedrifvande af det afsedda
aktiekapitalets affär. Jfr Preferensaktier.
Stamapotek. Se Apoteksprivilegium.
Stambana. Se Jernvägar, sp. 1169.
Stamberg, Anders Henrik, lärd, född i Köping d. 9
Dec. 1759, blef 1780 student i Upsala och 1782
promoverad till filos. magister samt prestvigdes
1784. År 1789 utnämnd till gymnasieadjunkt och
bibliotekarie i Vesterås, 1797 till eloqv. et
poes. lektor, förordnades han 1810 till teologie
lektor samt erhöll 1812 professors titel och 1815
Badelunda prebendepastorat. Teol. doktor 1818,
afled han i Vesterås d. 31 Maj 1840. S. utgaf en
högst förträfflig upplaga af Qu. Horatius Flaccus,
med historiska, mythologiska och philologiska
anmärkningar (1791; 3:dje uppl. 1817) äfvensom
Er. Benzelii Breviarium historiae ecclesiasticae ad
praesens usque tempus continuatum (1802)
Stambildningssuffix, gramm. Se Suffix.
Stambo. Se Hird.
Stambul. Se Istambul.
Stambuloff, bulgarisk statsman, f. 1853 i Tirnova,
studerade medicin och blef fältläkare vid turkiska
armén, men måste, efter ett misslyckadt upprorsförsök
i Bulgarien, som då ännu var en turkisk provins,
fly till Bukarest. Han deltog som frivillig i
ryska hären under kriget mot Turkiet 1877–78. Efter
Alexanders af Battenberg val till Bulgariens furste
blef S. en af ledarna för det liberala nationalpartiet
i Bulgarien. Invald i sobranjen (riksdagen), utsågs
han 1884 till dess president. Denna förtroendepost
innehade han ännu, då ryske tsarens hat tvang
furst Alexander att abdikera, Sept. 1886. I
det regentskap, som då tillsattes för att styra
Bulgarien, blef S. medlem jämte Mutkuroff och
Karaveloff. Genom sin karaktersfasthet, klokhet
och fosterlandskärlek vardt han själen i detta
regentskap, som lyckades omintetgöra den ryske
generalen Kaulbars’ stämplingar. Sedan valen till den
stora sobranjen utfallit till nationalpartiets fördel,
valde denna församling i Nov. 1886 nytt regentskap,
bestående af S.. Mutkuroff och Givkoff. Med
lika mycken skicklighet som kraft fortfor S. att
motarbeta Rysslands planer och intriger samt
lyckades fullkomligt krossa de upprorsförsök,
som med understöd af ryska pengar tillställdes af
missnöjda bulgarer och östrumilier. När den af
regentskapet till furste föreslagne prins Ferdinand af
Sachsen-Koburg d. 14 Aug. 1887 öfvertagit regeringen,
blef S. konseljpresident och inrikesminister. Såsom
sådan har han med kraft och beslutsamhet
upprätthållit ordningen inom landet och förstått
att skickligt mota Rysslands intriger. Genom sin
fosterlandskärlek, karaktersfasthet och oegennytta
intager S. främsta rummet bland Bulgariens statsmän.
E. W.
Stamford [-fård]. 1. Stad, belägen hufvudsakligen
i engelska grefskapet Lincoln, men till en
del äfven i grefskapet Northampton, vid floden
Welland samt vid Midland-, North Western- och Great
Northernbanorna. 8,773 innev. (1881). Handel med kol,
ved och sten. Tillverkning af åkerbruksredskap,
vagnar m. m. Staden har 6 kyrkor, daterande sig
från 13:de–15:de årh., och ruiner af flere kloster
samt åtskilliga välgörenhetsinrättningar. – Urspr.
kallad Staenford, var staden 449 skådeplats för en
strid mellan pikter och skoter å den ena sidan samt
briter och sachsare å den andra och blef sedermera en
af danskarnas fem stora städer. I 10:de årh. uppfördes
ett slott derstädes, och under Henrik III (1216–72)
inrättades kollegier, hvilka för en tid till och
med lockade studerande från Oxford. – 2. Stad
i nord-amerikanska staten Connecticut, vid Long
Island Sound samt vid New York–Hartfordbanan. 11,297
innev. (1880). Tillverkning af vagnar, eggjern m. m.
Stamholländeri, husdjurssk., kallas en hjord af
nötkreatur, hvilkas afvel är afsedd att spridas
inom den ort, der stamholländeriet finnes,
till förbättrande af boskapsstammarna. Svenska
staten har egt stamholländerier af olika raser
(ayrshire-, allgau-, voigtland-, pembroke-
och korthornsraserna). F. n. (1891) eger den
blott ett enda stamholländeri, nämligen på
Alnarp i Skåne, hvilket är utarrenderadt till
institutet. Stamholländerier underhållas dock af
åtskilliga hushållningssällskap och bolag. Genom
försäljning af de svenska staten tillhöriga
stamholländeri- och fårhjordar har bildats en fond,
benäind fonden för svenska hornboskaps- och fårafvelns
förädling, hvilken fond år 1889 uppgick till något
öfver 120,000 kr. Från fonden utlemnas, efter ansökan
hos K. Landtbruksstyrelsen, lån mot 3 proc. ränta
och 1/5 årlig af betalning för inköp af värdefulla
afvelsdjur af nötkreatur och får. C. A. L.
Stamm, Johan Wendel, sten- och bildhuggare
från Giessen, inkom, i likhet med en mängd andra
konsthandtverkare, till Stockholm omkr. 1640 och
utförde, såvidt man vet, blott dekorationsarbeten
o. dyl. Uttryckligen säges i handlingarna, att han
förfärdigade byster i marmor och gips af flere grefvar
Brahe för Visingsborgs slott. Han blef slutligen
ålderman för stenhuggareämbetet och k. bildhuggare
samt afled mellan 1667 och 1676. -rn.
Stamnared, socken i Hallands län, Himle härad. Areal
1,109 har. 442 innev. (1889). Annex till Hvalinge,
Göteborgs stift, Varbergs kontrakt.
Stamning, stammande (Lat. haesitatio linguae),
ett fel i uttalet af ord och stafvelser, beroende på
en spastisk koordinationsnevros, d. v. s. en nervös
kramp i någon eller några af de trenne muskelgrupper,
som äro i verksamhet vid talet, eller de muskler,
som bestämma vokalljudet, konsonantljudet och
exspirationsströmmen. För att man högt skall
uttala t. ex. ordet »tala», måste först tungan
föras mot gommen och åter hastigt aflägsnas af en
exspirationsström för att frambringa den explosiva
konsonanten t; straxt derpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
