Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stafylorafi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grof kornighet och djerft skämt, visade sig påverkad af
Holberg. Bland hans dramatiska arbeten må nämnas
Baron Sjelfklok och Fröken Granlaga (1753),
Tragedie-comedie uti en act, kallad Ris-badstugan
(1755) och Jesper Hjernlös eller den förvända
hushållningen (1756). Se vidare K. J. Warburg, »Det
svenska lustspelet under frihetstiden». S. var broder
till skalden Stagnelius’ farfar.
Stagnera. Se Stagnation.
Stagsegel, sjöv., trekantiga segel, som löpa på
stag eller ock på s. k. lejdare, hvilka gå till
bogsprötet och klyfvarebommen eller emellan masterna
(den senare sorten har stundom fyrkantig form). Jfr
Segel. R. N.
Stagsvis, sjöv., i stagens riktning. Man
säger om ankarkettingen, att den visar kort l. långt
stagsvis, alltefter som den har samma riktning som
de mera lodräta eller som de mera horisontala stagen
på fartyget. R. N.
Stagvända, sjöv., detsamma som vända genom vind
(se d. o.).
Stahl, Georg Ernst, tysk läkare och kemist, född 1660
i Ansbach, studerade i Jena, blef professor i Halle
1694 och lifmedikus i Berlin 1716 samt dog der 1734,
sedan han de sista åren lidit af melankoli. Genom sin
lära om »animismen» eller själskraftens betydelse
trädde han i skarp opposition mot Boerhaaves
och Hoffmanns iatrofysiska läror. Bland den
massa skrifter han utgaf är Theoria medica vera
(1708) den vigtigaste. Se vidare Flogiston.
F. B.
Stahl, Samuel Herman von, målare, f. 1802, ingick vid
Vestgöta-Dals regemente som fänrik, men tog redan 1822
afsked med löjtnants rang. Han egnade sig sedan åt
konsten, hufvudsakligen under Westins handledning, i
hvars manér han utförde ett och annat porträtt. Äfven
utförde han ett par litografier efter taflor af sin
lärare. S. afled i Stockholm 1833. -rn.
Stahl, Friedrich Julius, tysk rättsfilosof och
konservativ politiker, född i München d. 16 Jan. 1802,
af judisk slägt, öfvergick 1819 till evangeliska
läran. Docent i München 1827 och professor i
rättsfilosofi, politik och pandekterna i Würzburg
1832, beklädde han samma professur i Erlangen
1835–40, då han förflyttades till universitetet i
Berlin. I synnerhet på sistnämnda plats utöfvade
han stort inflytande. Efter att i början hafva
anslutit sig till Schelling utbildade han ett eget
rättsfilosofiskt system, enligt hvilket staten är
en gudomlig institution och statskyrkan skall vara
strängt konfessionel. Dess hufvuddrag återfinner man i
Philosophie des rechts nach geschichtlicher ansicht (2
bd, 1830–37; 5:te uppl. 1878), hvarjämte S. skrifvit
Der christliche staat und sein verhältniss zum
deismus und judentum (1847), Die gegenwärtigen
parteien in staat und kirche (1863; 2:dra uppl. 1868)
och en mängd ultrakonservativa stridsskrifter, Was
ist revolution? (3:dje uppl. 1853), Wider Bunsen
(1:sta–3:dje uppl. 1856) m. fl. Han utnämndes
1848 till öfverkonsistorialråd och uppträdde i
positiv-kristlig anda. Medlem af Preussens första
kammare sedan
1849, var han junkerpartiets ledare och verksam
deltagare i flere komitéer. Död i Brückenau d. 10
Aug. 1861.
Stahr, Adolf Wilhelm Theodor, tysk skriftställare,
född 1805 i Prenzlau i Ukermark, var professor
vid gymnasiet i Oldenburg 1836–52 och bosatte
sig derefter i Berlin. Han gifte sig 1854 med
författarinnan Fanny Lewald. Död i Wiesbaden
1876. S. är mest bekant som literatur- och
konstkritiker. Hans bästa arbeten äro: Ein jahr in
Italien (3 bd, 1847–50; 4:de uppl. 1874), Weimar
und Jena (2 bd, 1852; 2:dra uppl. 1871), Torso,
oder kunst, künstler und kunstwerke der alten (2
bd, 1854–55; 2:dra uppl. 1878), G. E. Lessing,
sein leben und seine schriften (2 bd, 1858; 9:de
uppl. 1886), Herbstmonate in Oberitalien (1859; 3:dje
uppl. 1884), de från vissa håll skarpt kritiserade
Bilder aus dem altertum (4 del., 1863–66) samt Goethes
frauengestalten (2 bd, 1865–66; 7:de uppl. 1882)
och Ein winter in Rom (1869; 2:dra uppl. 1871),
hvilket sistnämnda arbete han skref gemensamt med
Fanny Lewald. För öfrigt utgaf han arbeten af och om
Aristoteles, af Tacitus m. m.
Stajka. Se Kölen.
Stainer (Steiner), Jakob, tysk violinfabrikant,
f. 1621 vid Hall i Tyrolen, var elev af Amati i
Cremona. Han förde ett bekymmersamt lif, och ehuru
han 1669 fick titeln kejs. hofviolinfabrikant, blef
han slutligen af jesuiterna fängslad som kättare samt
råkade i vansinne och dog i största nöd 1683. Hans
violiner skattas mycket högt af kännare.
Stainer [stenör], John, engelsk musiker, född 1840 i
London, studerade under Bailey, Steggal och Cooper
samt blef 1872 organist vid S:t Paulskyrkan i London
och 1883 tillika professor vid musikaliska akademien
derstädes. S. har skrifvit oratoriet Gideon,
kantaterna The daughter of Jairus och S:t Mary
Magdalen, handböcker i orgelspel och harmonilära m. m.
Stair [står]. 1. James Dalrymple S., viscount
S., skotsk jurist och statsman, född 1619, blef
advokat i Edinburgh 1648 och utsågs 1657 till en af
kommissarierna för rättsväsendets administration i
Skotland, ehuru han 1654 vägrat aflägga trohetsed till
republiken. 1660 anslöt han sig till restaurationen
och insattes följande år i »Court of session»,
hvars president han blef 1671. Medlem af parlamentet
sedan 1672, tog han betydande del i flere vigtiga
lagstiftningsåtgärder, men måste för sin opposition
mot regeringens alltmer absolutistiska hållning och
sina strängt protestantiska åsigter 1681 draga sig
tillbaka till privatlifvet och 1684 undan häftiga
politiska anklagelser begifva sig till Holland. År
1688 återvände han med Vilhelm III och inträdde på
nytt som president i »Court of session». Viscount
1690, dog han 1695. S. skref bl. a. det storartade
arbetet The institutions of the law of Scotland
(1681). – 2. John Dalrymple S., earl of S., engelsk
krigare och statsman, den föregåendes sonson,
född 1673, deltog 1702–09 med utmärkelse i spanska
arfföljdskriget och var derefter ambassadör först i
Polen, sedan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
