Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var S. ledamot af densamma och egnade sig med varmt
nit åt arbetet för en förbättrad lagstiftning. 1839
inkallades han i Rikets allmänna ärendens beredning
och inträdde 1845 i Lagberedningen. Död i Stockholm
d. 21 Juli 1846. S. var äfven känd som en framstående
advokat. – 2. Karl Teodor S., porträttmålare,
den föregåendes kusins son, född d. 28 Juni 1816 i
Lillherdals socken i Herjedalen, var såsom gosse i
handtverkslära hos en målare, men begaf sig 1831 till
Stockholm, der han blef elev vid konstakademien. Efter
att först hafva arbetat på att utbilda sig till
historie- och genremålare egnade han sig uteslutande
åt porträttmåleriet, för hvilken konstart han hade
utpräglade anlag. Då han aldrig var utom Sverige
och hufvudsakligen sjelf ledde sin utbildning, blef
hans konst i viss mening rent fosterländsk, men kom
tillika att sakna det lifvande inflytandet från
hans samtidas arbete på samma område. Hans porträtt
blefvo derför stundom stela trots sin likhet och det
förträflliga utförandet. På sin tid var S. dock
en af Sveriges mest värderade porträttörer. Till
hans mera bekanta verk höra porträtten af Oskar I,
på Drottningholm, Karl XV, Andra kammarens talman
landshöfding Asker, i riksdagshuset, och general
Akrell, i telegrafstyrelsens hus. Såsom illustratör
utgaf han Taflor till Fänrik Ståls sägner
(1862–63). Plafonden i Jernkontorets sal i Stockholm är af
hans hand. Ledamot af Fria konsternas akademi sedan
1856, dog S. i Stockholm d. 3 Mai 1880. – 3. Albert
Vilhelm S., prest, pedagog, den förstnämndes son,
född i Stockholm d. 24 Nov. 1821, blef 1851 filos.
doktor i Upsala samt tjenstgjorde sedan som prest
och skollärare i Stockholm, der han 1865–70 var
rektor vid Nya elementarskolan och sedan 1871 varit
kyrkoherde i Adolf Fredriks församling. 1873–75
var han ledamot af riksdagens Andra kammare. 1877
blef han teol. doktor. S. var på sin tid ansedd
som en af hufvudstadens främste pedagoger. Som
författare har han gjort sig känd genom en skrift
Om konfirmationens uppkomst och antagande i Sverige
(1871), minnestal, predikningar m. m. – 4. Ferdinand
Natanael S., militär, literaturhistoriker, den
föregåendes broder, född d. 7 Juli 1823 i Stockholm,
blef 1840 student i Upsala och ingick derefter som
volontär vid Svea artilleriregemente. Vid regementet
befordrades han 1842 till underlöjtnant, 1849 till
löjtnant, 1857 till kapten och 1878 till major, från
hvilken befattning han erhöll afsked 1881. Samtidigt
blef han, efter att 1852 hafva tjenstgjort i
landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition
och 1853 utnämnts till generalstabsofficer, i armén
befordrad 1862 till major, 1867 till öfverstelöjtnant
och 1876 till öfverste. 1850–54 var S. extra lärare
och 1854–62 ord. lärare vid krigsskolan på Karlberg,
och derefter förordnades han till militär-attaché i
Paris, der han sedan dess uppehöll sig. Han afled på
sistnämnda plats d. 19 Nov. 1887. S. egnade en stor
del af sitt lif åt studiet af den franska literaturen,
och resultatet deraf blef ett stort
literaturhistoriskt verk, som röjer en sällsynt
beläsenhet och fin literär smak, kalladt La
littérature française depuis la formation de la langue
jusqu’ à nos jours (1865–73), hvilket särdeles
i Frankrike rönte det största erkännande och blef
infördt som läsebok i da franska skolorna. – 5. Per
Gurlif S., publicist, son af S. 3, född i Stockholm
d. 1 Dec. 1856, filos. kandidat, anställd i Stockholms
dagblads redaktion, har författat några med stort
bifall uppförda komedier, bl. a. Sveas fana (1888).
Staal [stal], Marguerite Jeanne Cordier Delaunay de,
baronessa, fransk memoar-författarinna, mera känd
under namnet »madame de Staal-Delaunay» (dotter
af målaren Cordier), f. 1684 (1693) i Paris, fick
som kammarjungfru tjenst hos hertiginnan af Maine
samt gjorde sig genom sin spiritualitet och sin
poetiska begåfning så värderad vid hofvet, att
hon slutligen blef den tongifvande i de parisiska
salongerna. Under regentskapet delade hon i
tvänne år hertiginnans fångenskap i Bastiljen, och
efter sitt frigifvande trädde hon i äktenskap med
kaptenen vid schweizergardet baron de Staal. Hon dog
1750. Efter hennes död utkom en samling mästerligt
skrifna Mémoires (1755) äfvensom tvänne lustspel
och åtskilliga bref. Hennes »Oeuvres complètes»
utkommo 1821.
Stab (T.), krigsv., kallas inom armén sammanfattningen
af de personer, som föra befälet öfver de olika
truppafdelningarna ända ned till regementen
och bataljoner, jämte den till deras biträde
afsedda personalen. Sålunda utgöres t. ex. en
infanteribataljon af stab och 4 kompanier, då till
staben hänföras de personer, hvilka icke tillhöra
något kompani, såsom bataljonschefen, dennes adjutant,
en underofficer, bataljonskommissarien samt något
manskap, ett infanteriregemente af stab och ett visst
antal bataljoner o. s. v. Alla de vid ett svenskt
regemente för staberna inom regementet afsedda
personer förenas enligt staten till den s. k.
regementsstaben. Under fredstillstånd finnas icke
alla de högre staber, hvilka erfordras i krig,
organiserade, eller ock äro de ej organiserade
till sin fulla fältstyrka, men deremot fordras i
fredstid särskilda kårer för handläggandet af en del
ärenden, som stå i större eller mindre sammanhang
med beredelsen för kriget. Sådana särskilda högre
staber äro generalstaben (se d. o.), hvilken under
en särskild chef behandlar alla ärenden rörande
förberedelsen for kriget i det stora hela, samt
artilleristaben och fortifikationens stab, hvilka
under vederbörande vapenchef handlägga de ärenden,
som uteslutande angå vapnet. Till staberna kunna
äfven räknas kommendanterna i fästningar och
garnisonsorter med deras underlydande befäl. –
Flottans stab är den del af flottans öfverstyrelse,
som skall utarbeta mobiliserings- och försvarsplaner
samt följa sjökrigsvetenskapens utveckling i främmande
land och deraf framhålla de förbättringar, som böra
företagas inom landets egen marin m. m. Flottans stab
utgjordes förr af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
