Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spinnegods ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en annan punkt med likformig hastighet rör sig utefter
linien och dervid beskrifver spiralen. Denna spiral,
hvars eqvation i polarkoordinater är r = av, uppfanns
af Conon och undersöktes närmare af Archimedes, efter
hvilken den också erhållit sitt namn. Bland öfriga
spiraler må nämnas den paraboliska, hvars eqvation är
(r = a)2 = pv, den hyperboliska, hvars
eqvation är r = a/v, och
den logaritmiska, om har till eqvation r = av, den sistnämnda
spiralen har den märkvärdiga
egenskapen att för hvarje punkt radius vector
gör samma vinkel med tangenten. – Ordet spiral
förekommer ock som adjektiv, företrädesvis i
sammansättningar, i betydelsen snäckformigt vriden.
G. E.
Spiralkärl (jfr Spiral), bot., kallas hos
växter de långsträckta, enkla, efter regeln
luftförande rör, hvilka under mikroskopet förete en
spiralformig skulptur, uppkommen genom aflagring
i eller förtjockning af väggarna hos de celler,
som ursprungligen bildat kärlet. Jfr Kärl 2.
O. T. S.
Spiralnebulosa, astron., spiralformad nebulosa. Den
bekantaste är spiralnebulosan i stjernbilden
Jagthundarna. Jfr Nebulosa. K. B.
Spirangium Schimper, paleont., problematiska
föremål af organiskt ursprung, vanligen
förekommande tillsammans med fossila växter i
sötvattensaflagringar inom olika geologiska system,
från och med stenkolssystemet till den äldre kritan
(wealden). De äro några cm. långa, spolformiga,
spiralvridna kroppar, skenbart sammansatta af sex med
hvarandra förenade valvler, hvilkas beröringslinier
framträda såsom upphöjda spirallinier eller åsar på
föremålets yta. Detta afsmalnar såväl uppåt som nedåt
till ett sexkantigt skaft eller en spets.
Spirangium uppfattades till en början allmänt
såsom föremål härrörande af växter. Brongniart
beskref dem först under namnet Palaeoxyris, i
tanke att de voro beslägtade med xyridéerna, medan
deremot Ettingshausen, antagande en förvandtskap med
bromeliacéerna, benämnde dem Palaeobromelia. Schimper
föreslog derpå namnet Spirangium, såsom endast
hänsyftande på deras byggnad, utan någon bestämd
antydan om deras systematiska plats. A. G. Nathorst
jämförde S. med Charas carpogonier. Följande en
antydan af Schenk, hafva slutligen på sista tiden
Renault och Zeiller sökt ådagalägga, att Spirangium
icke är af vegetabiliskt ursprung, utan ägg af fiskar
(plagiostomer), en åsigt, som för närvarande torde
böra anses såsom mest sannolik. A. G. N.
Spirant (af Lat. spirare, andas), språkv. Se
Frikativa ljud.
Spirdingsjön l. Schnardewiesjön, Preussens
största insjö, i regeringsområdet Gumbinnen
(Öst-preussen). Areal 102,4 qvkm., med sjöns
förgreningar 117,8 qvkm. S. emottager tillflöden
från flere sjöar och har sitt aflopp genom floden
Pissek, som genom Narev står i förbindelse med Bug
och Weichsel.
Spirifer, paleont., fossilt blötdjursslägte af
brachiopodernas (armfotingarnas) ordning,
utmärkt derigenom att armarna uppbäras af i
en utdragen spiral hoprullade, utåtriktade
kalkstöd. De flesta arterna hafva lång, rät
låsrand och radierande ribbor; dock finnas äfven
glatta former. S. uppträder först i sibiriska
systemet samt är mycket allmän i det devoniska
och i bergkalken, hvarefter arternas antal hastigt
aftager. Senast förekommer det i lias-formationen.
B. L-n.
Spirill. Se Mikrober.
Spirillen, insjö i den till Valdres gränsande
delen af Ringerike, Norge, 163 m. öfver hafvet,
25 km. lång och 35 qvkm., genomflytes af Bægna
eller Ådalselven. S. trafikeras af ångbåtar
och är känd för sina vackra omgifningar.
Y. N.
Spiriska kroklinier. Se Persevs.
Spiritism (i engelsk-talande land Spiritualism,
af Lat. spiritus, ande) benämnes den under de senare
årtiondena inom alla civiliserade land alltmera
spridda åsigten att aflidna personers andar kunna
genom flerehanda enligt de hittills kända naturlagarna
oförklarliga fenomen gifva sin närvaro tillkänna för
menniskorna och meddela sig med dem. För att dessa
s. k. »spiritistiska fenomen» skola kunna ega rum,
fordras närvaron af »medier», d. v. s. personer med
ett på särskildt sätt utveckladt nervsystem. Enligt
spiritisternas åsigt är det genom att begagna dessa
mediers »nervkraft», som de osynlige operatörerna
frambringa de underbara fenomenen. Dessa äro dels
rent fysiska, dels yttringar af en intelligent kraft,
och olika slag af fenomen åtfölja olika medier. På
grund häraf indelas medierna i flere klasser, bland
hvilka följande må nämnas:
1. Fysiska medier. I dessas närvaro inträffar,
att föremål lyftas och flyttas (borddans), att
ljud höras (knackningar, buller), att ljusfenomen
visa sig m. m.
2. Materialisationsmedier. Mediet placerar sig
i ett för ändamålet inrättadt, mörkt, litet kabinett
och försjunker i ett dvallikt tillstånd (trance),
hvarefter ur kabinettet framträda andeskepnader med
vexlande utseende, stundom två eller tre samtidigt.
För syn och känsel förefalla dessa skepnader fullt
materiella, men det oaktadt synas de stundom hastigt
upplösa sig i en ljus dunst. Ofta har man i
dem trott sig igenkänna aflidna personer.
3. Trance-medier, som i trance-tillstånd hålla tal
och föredrag, vittnande om vida större intelligens
och kunskaper, än de i normalt tillstånd ega.
4. Hörande och 5. Seende medier, som i normalt
tillstånd säga sig förnimma anderöster eller se för
vanliga menniskor osynliga andegestalter.
6. Psykograf-medier, som erhålla andemeddelanden
genom psykograf eller något dylikt instrument
(planchette, manulektor m. fl.). Dervid tillgår så,
att ett eller tvänne medier lätt stödja sina fingrar
på instrumentet. Detta börjar då snart röra sig öfver
ett underliggande papper, på hvilket alfabetet är
uppritadt, och genom ett i instrumentet fäst pekstift
angifves då bokstaf efter bokstaf i det meddelande,
som skall göras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
