Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sorö amt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellersta delarna af landet, vid vattendragen. Hon
simmar och dyker förträffligt och lifnär sig både
af smärre vattendjur och af vegetabilisk föda.
L-e.
Sotie l. Sottie [såti], af Fr. sot, narr;
narrspel, ett slags upptågsspel, som under franska
dramats första tid uppfördes före de egentliga
mysterierna. Sotien, i allmänhet en plump, med
allegorisk förklädnad utstyrd satir öfver framstående
personer, var en underart af farsen (se Fars). I
slutet af medeltiden bildades ett särskildt sällskap,
Enfants sans souci (se d. o.), som uppförde dylika
skådespel med stående narrfigurer, le prince des
sots, la mère sotte m. fl. Sotien förbjöds af Frans I
(1515–47).
Sotis-perioden (af Sothis, det egyptiska namnet för
Sirius), en af de gamle egypterna uppställd period,
efter hvars förlopp årstiderna åter inträffade vid
samma datum af det borgerliga egyptiska året. Då
nämligen detta bestod af 365 dagar, medan det verkliga
året innehåller 365 1/4 dag, måste t. ex. vår-
och höstdagjamning, sommar- och vintersolståndet,
likasom öfver hufvud hvarje vid årstiderna bunden
företeelse, förflytta sig inom det borgerliga året,
så att det, som ett visst år inträffade den förste i
en viss månad, efter fyra år inträffade den andre,
efter åtta år den tredje o. s. v. När sålunda det
verkliga året förskjutit sig i förhållande till det
borgerliga från vecka till vecka, från månad till
månad, återkom man slutligen till det ursprungliga
tillståndet efter 4 X 365 eller 1,460 år, hvilket var
Sotis-perioden. Benämningen härrör deraf, att egypterna
bestämde årstiderna och särskildt tidpunkten för
Nilens öfversvämningar genom aktgifvande på Sirius’
heliakiska uppgång. K. B.
Sotkamo, socken i Uleåborgs län, Kajana domsaga och
härad. Konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Kajana
kontrakt, Kuopio stift. Areal 2,894 qvkm. Befolkningen
finsk, 7,974 personer (1687).
A. G. F.
Sotkottaret, Finsk mytol., »vassens svägerskor vid
stranden», systrar, som voro ändernas beskyddarinnor
samt hörde till vattnets folk och Vellamos
tjenarinnor. I likhet med änderna uppehöllo de
sig gerna vid vassbevuxna stränder, hvarest de
med en silfverskaftad borste och en guldbeslagen
hårkam omsorgsfullt ansade sina långa lockar. (Se
t. ex. runan om Väinämöinens sång.) Enligt en runa
om hampans ursprung hafva dessa systrar tagit del
i frambringandet af hampan, hvars garn hos finnarna
förnämligast användes för tillverkning af nät.
O. G.
Sotnik, R., befälhafvaren för en sotnje (so d. o.).
Sotnje (R. = ett hundratal), ett kompani eller
en sqvadron vid de ryska kosaktrupperna och vid
landtvärnet.
Sotokromi (af Sv. sot och Grek. kromos, färg),
skämtsam benämning på sotritning, bildad i analogi
med fotokromi, litokromi o. d. Se Sotritning.
Sotritning, konstt., en ritning, som frambringas
derigenom att styft papper sotas öfver en ljuslåga,
hvarefter sotet på behöriga ställen
aflägsnas genom gnidning eller genom skrapning
och ristning med ett hvasst instrument, en nål
eller knif. Teckningen framstår antingen ljus mot
mörk botten eller – om figurerna utsparas – mörk
mot ljus samt fixeras genom att öfvergjutas eller
öfversprutas med något lämpligt flytande bindmedel:
en gummi-, lim-, socker-lösning i sprit; en lätt
tillgänglig sådan är t. ex. vanlig svensk punsch.
Sotsvampar, bot. Se Uredineae.
Sotteville-lès-Rouen [såttovi’l läs roua’ng], stad i
franska departementet Seine-Inférieure, vid Seine, 3
km. s. om Rouen. 13,092 innev. (1881). Textilindustri,
maskinverkstäder samt fabriker för tillverkning af
kemikalier, olja ock såpa.
Sottie. Se Sotie.
Sottis (Fr. sottise), dumhet (i fråga om tal).
Sotto voce [våtje], Ital., musikt., med dämpad röst.
Sottunga, kapell under Föglö socken
på Åland. Befolkningen svensk, 371 personer
(1887). A. G. F.
Sou l. sol (af Lat. solidus, se d. o.), franskt mynt,
präglades urspr. i guld (sol d’or) eller silfver (sol
d’argent), i 12:te och 13:de årh. kallad gros-tournois
l. gros denier, och motsvarade i förra fallet 40
deniers, i senare 12 deniers, hvilkas värde betydligt
vexlade. Från 1719 präglades detta mynt i koppar,
hvarvid 20 sous räknades på 1 livre. När livren 1795
utbyttes mot den i värde nästan öfverensstämmande
francen, kom 1 sou att motsvara 1/20 franc = 5
centimes = 3,5 öre. Ehuru icke präglad, användes den
ännu med detta värde i den allmänna räkningen.
Soubise [soubis], gammal fransk slägt, hvars gods
1557 genom gifte öfvergingo till huset Rohan. –
1. Benjamin de Rohan, herre till S. 9 broder till
Henri de Rohan (se Rohan 1), föddes omkr. 1589,
tjenade under Morits af Oranien och blef 1621 chef
för hugenotterna i Poitou, Bretagne och Anjou. Han
uthärdade en svår belägring i S:t Jean d’Angély,
kämpade såväl till sjös som till lands och tillbragte,
ehuru innesluten i freden 1629, sina sista år i
England. Död 1642. – 2. Charles de Rohan prins
af S., pär och marskalk af Frankrike, född. 1715,
död 1787, var Ludvig XV:s adjutant 1744–48, blef
kår-befälhafvare vid sjuåriga krigets utbrott (1756)
och lyckades i början eröfra Wesel, Kleve och
Geldern, men blef i grund slagen af Fredrik II vid
Rossbach (1757). Tack vare hofintriger bibehöll han
dock sitt befäl och konungens gunst. Efter att hafva
vunnit några smärre framgångar vid Sondershausen och
Lützelburg blef han 1759 krigsminister samt deltog,
ehuru utan att uträtta något, i fälttågen 1761 och
1762. S. egde stor personlig tapperhet, men var i
saknad af fältherrebegåfning.
Soubrette. Se Subrett.
Souflot [-flå], Jacques Germain, fransk arkitekt,
född 1713 i Irancy vid Auxerre, död 1781, är
mest bekant genom sina ritningar till kyrkan S:t
Geneviève i Paris, sedan förvandlad till Panthéon,
en af 1700-talets ståtligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
