Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sofiahemmet, en i Stockholm år 1889 öppnad anstalt, som på samma gång är en sjuksköterskeskola och ett sjukhem - Sofia-kyrkan. Se Bysantisk konst - Sofia Magdalena, ett stundom förekommande namn på några kyrkor - Sofia Magdalena. Se Sofia, svenska drottningar 2 - Sofider, safider. Se Persien, sp. 1097 - Sofiero, slott i Malmöhus län - Sofism, falsk slutledning, hvars falskhet är svår att upptäcka - Sofist betydde hos forntidens greker dels i allmänhet en vis och mångkunnig man, företrädesvis om han gjort till lefnadsyrke att mot betalning undervisa andra, dels och företrädesvis anhängaren af en viss filosofisk skola, som uppträdde i Grekland under senare hälften af 5:te och förra hälften af 4:de årh. f. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundläggande undervisning, såväl den teoretiska som den
praktiska, meddelas inom Sofiahemmet, men den
fortsatta praktiska utbildningen försiggår på
hufvudstadens större sjukhus. Till elever antagas
21–35-åriga qvinnor ur de bildade klasserna,
med vilkor att de tillhöra den protestantiska
trosbekännelsen, hafva allvarlig, på sann gudsfruktan
byggd håg för kallet samt äro fullt friska. De
underkastas en månads pröfvotid, innan de definitivt
antagas. Antagen ordinarie elev skall förbinda sig att
stanna trenne år i hemmets tjenst. Under tjenstetiden
är hon mot erhållande af lön och underhåll pligtig
att för hemmets räkning taga den anställning, som af
förestånderskan anvisas henne. – För det andra afser
Sofiahemmet att vara ett sjukhem, ej ett sjukhus i
vanlig mening, utan framför allt ett hem för in-
och utvärtes sjuka ur alla samhällsklasser. I
öfverensstämmelse härmed står det patienterna
fritt att låta sig vårdas af egna läkare. För
undervisningens tillgodoseende är dock en mindre
del af sjukhuset reserveradt för husets egne läkare.
Sofiahemmets angelägenheter handhafvas af en
styrelse, som utom drottningen, såsom ordförande,
och kronprinsessan, såsom hedersledamot, består af 6
manliga och 2 qvinliga ledamöter, samt 3 suppleanter;
hvarjämte de löpande ärendena ombesörjas af ett
»förvaltningsutskott», bestående af 4 personer,
utsedda bland styrelsens ledamöter. Närmaste
öfverinseendet inom hemmet utöfvas af en
föreståndarinna, i de ekonomiska angelägenheterna
biträdd af en husmoder. Vid hemmet äro anställda
2 läkare, af hvilka »husläkaren» är boende utom,
men underläkaren inom detsamma.
Sofia-kyrkan. Se Bysantisk konst.
Sofia Magdalena, ett stundom förekommande namn på
några kyrkor, såsom Drängsereds, Hjorteds, Söderåkra,
Gefle f. d. hospitalskyrka, och på socknen Sollerön.
Sofia Magdalena. Se Sofia, svenska drottningar 2.
Sofider, safider. Se Persien, sp. 1097.
Sofiero, slott i Malmöhus län, Luggude härad,
Helsingborgs landsförsamling, härligt beläget på en
höjd vid Öresund, 3 km. n. om Helsingborg. Omkr. 150
har. Taxeringsvärde 131,000 kr. Slottet, som ofta
varit den nuvarande kungliga familjens sommarresidens,
är bygdt i holländsk renaissance-stil. Den plats,
på hvilken slottet ligger, tillhörde
mensalhemmanet (till pastor i Helsingborg) Skabelycke, som
1864 mot 50,000 kr. afträddes till dåv. hertiginnan
Sofia, som derigenom blef pastors i Helsingborg
arrendator. Genom byte med det angränsande
hemmanet Stubbarp nr 2 blef den tillämnade
slottsplatsen med närmaste omgifning hertiginnans
egendom. Slottsbyggnaden uppfördes 1864–65.
Sofism (Grek. sofisma), falsk slutledning,
hvars falskhet är svår att upptäcka. – Sofisteri,
vilseledande resonnemang; spetsfundighet. –
Sofistisk, som innehåller eller begagnar sofismer.
Sofist (Grek. sofistes) betydde hos forntidens
greker dels i allmänhet en vis och mångkunnig man,
företrädesvis om han gjort till
lefnadsyrke att mot betalning undervisa andra,
dels och företrädesvis anhängaren af en viss
filosofisk skola, som uppträdde i Grekland under
senare hälften af 5:te och förra hälften af 4:de
årh. f. Kr. I motsats till de föregående grekiske
filosoferna, hvilka meddelade sina läror åt en sluten
krets och utan ersättning, uppträdde sofisterna
offentligen såsom lärare för ungdomen i vältalighet
och statskonst och mottogo derför lön. Deras läror
hade ett afgjordt skeptiskt skaplynne, föranledt
genom vissa af sofisterna dragna konsekvenser ur den
föregående filosofiens mer eller mindre afgjorda
materialism, särskildt sådan denna utvecklats af
Herakleitos och eleaterna (se d. o.). Menniskan,
så lärde sofisterna, kan ingenting veta. Allt vexlar
och förändras, så ock våra förnimmelser. Alla våra
förnimmelser, företrädesvis sinnesintrycken, äro
derför sanna i det ögonblick vi ega dem, och för
den, som eger dem. »Menniskan är måttet för allt,
för det varande att det är, för det icke varande
att det icke är.» Men om någon annan verklighet än
dessa våra skiftande sinnesintryck känna vi intet
(Protagoras). Ej häller gifves det någonting, ty
såsom eleaterna visat, att mångfald och rörelse äro
otänkbara, så utfaller ock deras rena enhet i sjelfva
verket till det rena intet. Funnes det än något, så
kunde det ej blifva föremål för vårt vetande, ty hvem
borgar för att de intryck tingen göra på våra sinnen
öfverensstämma med sjelfva tingen, som äro utanför
oss? Om ändtligen något verkligen funnes, så kunde
det ej utsägas, ty orden kunna alltför väl hos olika
menniskor hafva en olika betydelse (Gorgias). Sjelfva
utgåfvo sofisterna sig för att vara lärare i dygd och
vältalighet. Deras sedelära öfverensstämmer med andan
i deras kunskapslära. Likasom sanningen ej är oss
menniskor tillgänglig, så gifves det ej häller något
i sig sjelf rätt. Allt är rätt för en hvar, som han
tycker vara rätt. Allt, som befordrar mina ändamål,
är tillåtet. Samhället och dess lagar hafva uppkommit
derigenom att då de starkare började förtrycka de
svagare, slöto sig dessa senare tillsammans, och nu
genom föreningen vordna starkare, ålade de de förre
vissa föreskrifter, hotande dem med straff, om de
öfverträdde dessa. Till de styrandes, ej de styrdes
nytta äro lagarna till. Då emellertid menniskor kunna
upptäcka och bestraffa endast några lagöverträdelser,
under det andra förblifva oupptäckta och
obestraffade, så fann en gång en klok man på det
rådet att inbilla folket, att det funnes mäktiga,
allvetande väsenden, gudar, som känna och en dag
skola bestraffa äfven sådana lagöfverträdelser, som
för menniskor blifva förborgade. Så hafva menniskors
föreställningar om rätt och orätt, likasom deras
religionsbegrepp, uppkommit. Klokt handlar den, som
vet att sätta sig öfver slika hänsyn, som handlar som
honom lyster, vore det än fråga om rån och tempelrof,
blott det sker i sådan hemlighet, att han kan undgå
lagens näpst. Hvad vältaligheten angår, så är den
konsten att inbilla de maktegande, i ett demokratiskt
samhälle folket, att hvad talaren vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
