Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sofia. 3. Sofia Vilhelmina Mariana Henrietta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Soeurs de la charité [sör dö la-], Fr. Se
Barmhertiga systrar.
Sofala (Arab., »låglandet»), ett till det portugisiska
området hörande kustland i Öst-Afrika. Det sträcker
sig från Sambesi till Delagoa-viken, är fruktbart och
eger i det inre betydande mineraltillgångar, men har
blott omkr. 2,600 innev. Hufvudstaden Sofala, vid
Sofalaflodens utflöde i Mosambik-kanalen, är sedan
1505 portugisisk besittning. Dref i 15:de årh. en
vigtig guldhandel. Omk. 2,000 innev.
Soffarider, saffarider. Se Persien, sp. 1095.
Sofia, hufvudstad i furstendömet Bulgarien, vid
den stora stråkvägen från Konstantinopel till
Belgrad. Staden är belägen på en fruktbar högslätt,
hvilken i n. begränsas af Sumughu- och Etropol-Balkan,
i s. af Vitosjbergen. 30,428 innev. (1887). S. har
flere moskéer, kloster och kyrkor, deribland en, som
fordom kallades Hagia Sofia, och efter hvilken staden
förmodligen blifvit uppkallad. Denna kyrka användes
under turkarnas välde länge som moské. Staden är
säte för en kassationsdomstol, en appellations- och
en kretsdomstol samt en bulgarisk metropolit. En
krigsskola för officerare, en landtmäteriskola, en
landtbruksskola, ett gymnasium, ett nationalbibliotek
och ett statstryckeri finnas i S. Bland industriella
anläggningar må nämnas : ylle- och sidenväfverier,
klädesfabriker och garfverier. S. är den gamla Ulpia
Sardica, bekant genom det derstädes år 344 hållna
konciliet. 1382 föll det i turkarnas händer, d. 3
Jan. 1878 intogs det af ryssarna, och s. å. blef det
Bulgariens hufvudstad.
Sofia, svenska drottningar. 1. Sofia, dotter af
danske konungen Erik Plogpenning, förmäldes 1260
med Valdemar, konung af Sverige. Hon skildras såsom
skön och qvick, men hersklysten, och bidrog genom
sina speord till oenigheten mellan Valdemar och hans
bröder. 1277, efter sin gemåls afsättning, begaf hon
sig till Danmark, der hon dog 1286.
2. Sofia Magdalena, dotter af danske konungen
Fredrik V och Lovisa af England, föddes i Köpenhamn
d. 3 Juli 1746. Till befästande af ett vänskapligt
förhållande mellan Sverige och Danmark blef hon
redan vid fyra års ålder förlofvad med dåv. svenske
arfprinsen Gustaf. Denne senares föräldrar voro
dock ytterst obenägna för förbindelsen, och blott
genom kronprins Gustafs eget samtycke kunde 1766 års
ständer emot konungaparets vilja genomdrifva det 1751
aftalade äktenskapet. Förmälningen försiggick på
Kristiansborgs slott i Köpenhamn d. 1 Okt. 1766,
hvarefter bilägret firades i Stockholm d. 4
Nov. s. å. Efter sin makes trontillträde kröntes
S. till drottning d. 29 Maj 1772. Äktenskapet blef
föga lyckligt. Till sitt yttre var S. ganska behaglig,
men blyg och stel, verkade hon snart frånstötande
på den liflige Gustaf, som fann henne tråkig. Sjelf
kunde hon, som erhållit en allvarlig och religiös
uppfostran, aldrig finna sig i det svenska hofvets
bullersamma lif. Den kallsinnighet, hvilken rådde
mellan de båda makarna, ändrades visserligen för
kortare tider, särskildt efter den
mot sin svärdotter ytterst afvoga enkedrottningens
död, men förhållandet blef aldrig af innerligare
art. Blifven enka 1792, öfverlefde hon äfven sin sons
afsättning. Hon dog på Ulriksdal d. 21 Aug. 1813.
3. Sofia Vilhelmina Mariana Henrietta,
drottning af Sverige och Norge, dotter af hertig
Vilhelm af Nassau (d. 1839) och hans andra gemål,
prinsessan Paulina af Würtemberg (d. 1856), föddes
i Biebrich i Nassau d. 9 Juli 1836. Ungdomsåren
tillbringades i Wiesbaden. Den unga prinsessans
uppfostran leddes under moderns personliga uppsigt
med stor omsorg samt också med största framgång af
fröken Hessel, hvarjämte i de särskilda läroämnena
de skickligaste lärare anlitades. Företrädesvis
grundlig var prinsessans historiska och, språkliga
utbildning, hvarvid hon under förtroligt umgänge
med ett par i Wiesbaden bosatta engelska familjer
redan tidigt började omfatta såväl den engelska
literaturen som det engelska folkets institutioner
och skaplynne med en förkärlek, hvilken hon sedan
bibehållit. Äfven med teckning och målning sysselsatte
prinsessan sig i ungdomen. Uti musik, i synnerhet i
pianospelning, utvecklades de medfödda goda anlagen
under framstående mästares, bl. a. äfven Ehrlichs
och Rubinsteins, ledning till en betydande färdighet
och fulländning, ehuru utöfningen af denna talang
alltmera lades åsido. – Vintern 1853–54 under det
minnesrika Krimkrigets första skede tillbringade den
då sjuttonåriga prinsessan jämte sin moder vid hofvet
i Petersburg hos sin moster, storfurstinnan Helena,
berömd för sitt spirituella väsende och sin fina
bildning. Efter sin moders sommaren 1856 inträffade
död vistades prinsessan S. hos sin äldre halfsyster,
furstinnan af Wied. (drottningens af Rumanien
moder), som alltid för sin yngre syster förblifvit
en moderlig vän. I dennas och hennes gemåls, furst
Hermans af Wied, hem å slottet Montrepos nära Neuwied
gjorde prinsessan S. dåv. hertigens af Östergötland
bekantskap, och förlofning ingicks d. 26 Sept. nämnda
år. Förmälningen firades d. 6 Juni 1857 i Biebrich,
hvarefter de nygifta d. 19 Juni s. å. på linieskeppet
Stockholm, åtföljdt af en eskader, anlände till
Sveriges hufvudstad. Numera hertiginnan S. blef d. 18
Sept. 1872 drottning af Sverige och Norge samt kröntes
såsom sådan d. 12 Maj 1873 i Stockholm och d. 18 Juli
s. å. i Trondhjem. Hon är moder till 4 söner, Gustaf,
nuvarande kronprinsen (f. 1858), Oskar (f. 1859),
Karl (f.. 1861) och Eugen (f. 1865).
Drottning S:s personlighet omfattar en sällsynt
förening af sådana egenskaper, som utgöra en qvinnas
och en drottnings högsta och skönaste prydnad. Rika
gåfvor, både hufvudets och hjertats, hafva kommit
på hennes lott, och dessa gåfvor hafva utvecklats,
renats och förädlats såväl af en grundlig och
mångsidig bildning som af en rik lifserfarenhet,
förvärfvad ej minst i det kroppsliga lidandets
stränga skola. Begåfvad med ett öfverlägset, skarpt
genomträngande förstånd, en fördomsfri och öppen
blick för lifvets sakförhållanden, vet hon att vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
