Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Socinus. 2. Faustus S. - Sociologi, samhällsvetenskap - Socka, bergsv., ett mjukt rör eller en slang, som fästes vid änden af den nedersta af de i grufvor brukliga sug- och lyftpumparna - Sockel, foten till ett portament - Socken var urpsrungligen benämningen på det territoriella område, hvars innevånare hörde till samma landskyrka - Socken-allmänning. Se Sockne-allmänning - Socken-apotek. Se Apoteksprivilegium - Sockenband, föreningsbandet mellan en lagbestämd svensk luthersk kyrkoförsamlings medlemmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
unitariska kyrka. Emellertid undgick S. ej
förföljelsens stormar. Såsom kättare förlorande
han sina gods i Italien och de räntor han af dem
uppburit. Den katolska reaktion, som i Polen började
framträda under Stefan Bathori och som segrade under
konungarna af Vasa-huset, tvang honom 1583 att för en
tid lemna Krakov. Han fann en fristad hos en adelsman,
Morsztyn, med hvars dotter han gifte sig. År 1598
fördrefs han för andra gången från Krakov – denna
gång genom ett upplopp, hvarvid den af jesuiterna
upphetsade hopen förstörde hans hus och en stor del af
hans manuskript samt äfven kroppsligen misshandlade
honom. Han bosatte sig derefter i byn Luslawice,
några mil frän Krakov, och dog der 1604. – S., som
var en man af stor ihärdighet, karaktersfasthet och
öfvertygelsetrohet, blef epokgörande för unitarismens
utveckling. Han ville aldrig obetingadt sluta sig
till något visst afslutadt teologiskt system. Hans
hufvudsyfte var att förenkla kristendomens läror och
frånskilja hvad han ansåg tillfälligt och förgängligt
från det väsentliga och förblifvande. I motsats till
alla metafysiska spekulationer om hvem Kristus är,
ville han uteslutande betona hvad Kristus gjort för
menskligheten och derpå bygga sin kristologi. Hans
lifsåskådning var genomgående human. Hans anhängare
kallades socinianer (se vidare Unitarier). Hans
skrifter utgåfvos af hans dotterson Wiszowati,
i Bibliotheca fratrum Polonorum (1656 och följ.).
A. F. Å.
Sociologi (af Lat. socius, kamrat, och
Grek. logos, lära), samhällsvetenskap, är det
»beqvämt barbariska» namnet på vetenskapen om
samhällslifvets utvecklingslagar samt typiska former
och företeelser. Från föregående tiders försök till
en »historiens filosofi» (Vico, Lessing, Herder,
Condorcet, Hegel, E. G. Geijer m. fl.) skiljer
sig den moderna sociologien i synnerhet genom sin
»naturvetenskapliga» undersökningsmetod. Påverkad af
Henri Saint-Simon, framställde Auguste Comte (1852)
sociologien såsom den högsta af alla vetenskaper,
höjdpunkten af »la philosophie positive», med
uppgift att genom iakttagelse och erfarenhet, utan
alla teologiska och metafysiska förutsättningar och
spekulationer, genomforska och klargöra det menskliga
samhällslifvets företeelser i nutid och forntid,
för att finna och formulera de allmänna lagar, som
deri göra sig gällande, och detta »likaså positivt
vetenskapligt som astronomen öfverskådar stjernornas
rörelser». – »Ur antropologi, etnografi, prehistoria
och kulturhistoria framväxer den nutida sociologien»
(Gumplowicz, »Grundriss der sociologie», 1885). Inom
densamma kunna urskiljas tvänne hufvudströmningar:
en som afvisar eller åtminstone endast i ringa mån
använder analogier hemtade från natur organismers
lif (så t. ex. Gumplowicz, G. le Bon) och en, som
med förkärlek begagnar sig af sådana analogier. I
synnerhet på den senare hafva Darwins forskningar och
teorier utöfvat betydligt inflytande; till densamma
höra också väl de fleste och mest framstående af
nutidens sociologer – i främsta rummet Herbert
Spencer, äfvenså Schäffle, P. v. Lilienfeld m. fl. Ett
tydligt öfverskattande af nyssnämnda analogiers
värde – nära nog till förvexling af likhet och
identitet – förekommer stundom; så t. ex. i svensken
G. Björklunds »Om nationernas sammanväxning» (1887)
och »Om segmenteringens betydelse» (1890), hvilka
arbeten för öfrigt utmärka sig genom klar tankegång
och behagligt framställningssätt. En stötesten för
den moderna sociologien vid dess sträfvan att finna
och formulera allmänna lagar ligger uti att alldeles
förbise eller rent af förneka den menskliga (relativa)
friheten och sjelfbestämningen och att öfver hufvud
tro sig kunna mekaniskt (eller låt vara organiskt)
förklara alla samhällslifvets företeelser, hvilka
(liksom det naturliga lifvets) dock väl alltid
komma att förblifva till en del oförklarliga,
om också vetenskapens framsteg måste medföra, att
denna del alltmera förminskas. Men sociologien är
en mycket ung vetenskap, och dess resultat kunna
ännu icke betraktas såsom synnerligen fasta.
J. L..
Socka, bergsv., ett mjukt rör eller en slang, som
fästes vid änden af den nedersta af de i grufvor
brukliga sug- och lyftpumparna. Sockan ligger på
bottnen i grufvan, och vattnet uppsuges genom den
i pumpen. Dylika slangar göras af tjärad duk, som
tätt spiralformigt lindas med jerntråd. Äfven sockor
af gummi brukas numera, men sådana måste medelst
något öfverdrag skyddas mot nötning mot stenar och
ojämnheter å grufbottnen. Th. N-m.
Sockel (T. sockel, Fr. socle), foten till ett
postament, en pelare, en byst, en vas m. m. Jfr Plint
och Postament.
Socken (D. och N. sogn) var ursprungligen benämning
på det territoriella område, hvars innevånare hörde
till samma landskyrka. Under tidernas lopp fick
socken-indelningen likväl betydelse ej allenast i
kyrkligt, utan äfven i ekonomiskt hänseende. Sålunda
uppkom jordeboks-socknen, d. v. s. sammanfattningen
af de hemman och lägenheter å landsbygden, hvilka för
beskattningsändamål blefvo i jordeboken sammanförda
under samma sockennamn (se Jordebok). I regeln
har jordebokssocknen kommit att sammanfalla med den
s. k. kyrkosocknen. Men den kan ock omfatta flere
kyrkosocknar, med eller utan undantag af vissa delar,
eller bilda en del af en sådan. Socknen är vanligen
sammanfattningen af ett slutet territorium i ett
härad, men kan äfven vara delad, vare sig derigenom
att andra socknar skjuta in emellan och omsluta någon
del eller ock derigenom att den blifvit fördelad
på olika län och således ock på olika härad eller
på olika härad inom samma län. Se vidare
Jordebokssocken och Kommunernas historia.
Socken-allmänning. Se Sockne-allmänning.
Socken-apotek. Se Apoteksprivilegium.
Sockenband, föreningsbandet mellan en lagbestämd
svensk luthersk kyrkoförsamlings medlemmar, hvilket
består uti gemensam gudstjenst, gemensamt presterskap
och gemensam kyrka; hvarom såsom grundsats gäller,
att hvarje svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
