Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deremot betydligt kraftigare än den galvaniska
strömmens. Låter man urladdnings slaget gå genom
kroppen, känner man en ryckning i sitt inre, i
synnerhet i lederna, hvilken ryckning tilltager med
laddningen, och är elektricitetsmängden mycket stor,
såsom i åskslaget, kan slaget framkalla afsvimning,
till och med döden.
3. Med. Slagfluss l. Blodslag
(Lat. apoplexia), en hastigt påkommen blödning
i hjernan eller dess hinnor (hjernslag) eller
i ryggmärgen eller i lungorna (lungslag), med
vanligen för lifvet hotande symtom. Det vanligaste
är hjernslaget genom blödning i hjernans substans
(haemorrhagia cerebralis) nästan alltid i stora
hjernan, ytterst sällan i den lilla. Blödningen
är än obetydlig, kapillär, än ganska stor, valnöt-
till hönsäggstor, träffar oftast de stora ganglierna
thalamus opticus och corpus striatum, men förekommer
äfven i den hvita substansen, i hjernbryggan och i
förlängda märgen. De kärl, som brista, äro vanligen
redan förut sjukligt förändrade och försvagade
genom fett och kalkvandling och oftast genom små
utbuktnin-gar af kärlväggen (miliära anevrismer),
eller äro de sköra genom skörbjugg; och såsom
tillfällig orsak till bristningen behöfves då blott
en ringa stegring af trycket i kärlen, t. ex. genom
krystning, genom hjertklappning af sinnesrörelse,
genom rus och andra upphettningar eller stötar på
hufvudet. Benägenheten för slag ökas genom af hög
diet alstrad blodfullhet. Korta, tjocka, rödbrusiga
personer hafva s. k. habitus apoplecticus. Stundom
föregås anfall af förebud, såsom svimning,
yrsel, hufvudvärk, kramp i ett ben eller dylikt,
i andra fall kommer det så hastigt som ett åskslag
(apoplexie foudroyante). Slaget, den apoplektiska
insulten, börjar vanligen med total medvetslöshet
och allmän slapphet i hela muskelsystemet, så
att den träffade faller och ligger orörlig till en
början. Då medvetandet återkommer, som kan ske efter
några minuter, några timmar, några dagar (eller icke
alls i svåra fall), visar det sig vanligen, att ena
kroppshalfvan är förlamad (hemiplegi) och, till följd
af nervtrådarnas korsning i förlängda märgen, alltid
den sida, som är motsatt mot den hjernhalfva, der
blödningen inställt sig. Träffar blödningen venstra
hjernhalfvan i eller i närheten af pannlobens tredje
vindling, inställer sig vanligen äfven mållöshet eller
svårighet att tala (afasi). Lamheten visar sig mest
i arm och ben äfvensom i ansigtet, der ena halfvan,
vanligen på samma sida som den öfriga förlamningen,
hänger slappt ned i synnerhet i munvinkeln. Stundom är
förlamningen i lindriga fall inskränkt till ansigtet
och skonar den öfriga delen af kroppen. Fortfar
medvetslösheten eller det soporösa tillståndet
ett par dygn, återkommer sällan sansen, utan döden
inträder genom hjern- och hjertförlamning. Stundom
inträffar ett lindrigt, omärkbart slaganfall om
natten under sömnen, och man vaknar med en ringa,
partiel förlamning i ansigtet eller i tungan eller
med svaghet (pares) i en arm. Sällan blir någon fullt
återställd efter ett hjernslaganfall. Lamheten minskas
väl småningom, vanligen nedifrån uppåt, så att benet
blir fortare återstäldt
än armen. Men stundom räcker förlamningen i åratal
eller hela den återstående lifstiden, och vanligen
lida äfven själsförmögenheterna, som blifva slappare,
med förlust af minne och arbetsförmåga, svårighet
att tala, och den vanliga karakteren ersättes af
en viss barnslig pjollrighet och blödighet. Äfven
uppstå lätt nya slaganfall hos den, som en gång
varit utsatt derför. Anfallen inträffa mest hos
äldre personer, oftare hos män än hos qvinnor,
men kunna äfven träffa yngre, som lefva för högt
och utsätta sig för anledningar till häftigt tryck
i blodkärlen. Slag kan ofta förekommas genom att i
tid aktgifva på benägenheten härför och undanrödja
alla anledningar till hjernkongestioner genom stilla
lefnadssätt, sval diet, undvikande af sinnesrörelser,
ansträngningar och hetsiga drycker. Särdeles vigtigt
är att motverka förstoppning genom lindrigt afförande
medel. Vid förebådande tecken gifvas starkare
laxermedel, afkylning af hufvudet genom kalla
tvättningar, is m. m., skarifikationer i näsan till
framkallande af näsblod eller koppning i nacken. Har
slag inträffat, fordras ögonblicklig läkarehjelp.
Efterbehandlingen gäller hufvudsakligen att häfva
lamheten, med elektricitet, bad, massage m. m.,
och att förekomma nytt anfall.
4. Sjöv. a. Den sträcka, som ett kryssande fartyg
tillryggalägger mellan tvänne vändningar. Är vinden
ej »stick i stäf», utan fartyget på den ena bogen
kan styra något närmare riktningen till målet än på
den andra, säges den gynsammare linien vara en god
»slagbog» (stundom »sträckbog»). – b. Den afrundade
delen af fartygsskrofvet, hvilken utgör sjelfva
öfvergången mellan bottnen och sidan. 1. C. O. N.
2. A. Bi-n. 3. F. B. 4. R. N.
Slagcittra. Se Cittra.
Slagelse, stad på Själland, Sorö amt, ungefär 17
km. från Stora Belt. 6,821 innev. (1890). Handeln
är betydlig. Flere större brännerier och bryggerier
finnas, äfvensom andra fabriker. Dessutom märkas
tvänne gamla kyrkor och ett rikt hospital. S. omtalas
1182 som en by, hvilken tillhörde Sorö kloster. Den
helige Anders var enligt sägnen prest i S. och
skaffade staden dess stora jordagods. 1376 blef
drottning Margaretas son Olof vald till dansk konung
på en herredag derstädes. E. Ebg.
Slagfartyg, sjöv., större pansarfartyg, försedt
med starkt artilleri, tjockt pansar och rammbog,
ofta äfven med minor och minslupar. De största
slagfartygen hafva ett deplacement af omkr. 14,000
tons och äro så konstruerade, att de kunna operera
såväl på oceanen som i skärgårdar. Slagfartygen,
stundom kallade rangskepp, motsvara inom en flotta
närmast de nu utgångna linieskeppen. Jfr Pansarfartyg.
R. N.
Slagfjäder, mek. Se Fjäder 1.
Slagfluss. Se Slag 3.
Slagfält. Se Slag 1.
Slagg (T. schlacke), metallurg., kallas den biprodukt,
som, i de flesta fall i smält tillstånd, erhålles vid
alla slags metall-smältningar och uppkommer antingen
genom smältning af de malmerna åtföljande bergarterna
eller genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
