Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skytteanska professuren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underkastade åtskilliga militära öfningar hafva
sålunda de flesta skarpskytteföreningar förvandlats
till skyttegillen med skjutskicklighetens främjande
såsom sitt enda mål. Skytteföreningarnas rent militära
värde, som alltid varit omtvistadt, och som med den
allmänna värnepligtens allt vidsträcktare tillämpande
mer och mer minskats, har visserligen genom nämnda
omdaning ytterligare nedgått, men såväl derigenom att
föreningarna främja sina medlemmars skjutskicklighet
som derigenom att de hos landets manlige bebyggare
väcka hågen för denna i krig så nödvändiga färdighet
hafva de ännu en ganska stor betydelse. Antalet
medlemmar har, sedan de förändrade grunderna
för föreningarnas verksamhet nästan öfverallt
blifvit antagna, ökats och utgör för närvarande
(1890) 15,000, fördelade på 149 skytteföreningar
(27 skarpskytteföreningar, 118 skyttegillen och
4 skyttesällskap). Statsanslaget, som under de
senaste 20 åren vexlat mellan 100,000 och 30,000
kr. årligen, utgår för närvarande med sistnämnda
belopp, men 1890 års riksdag har. på framställning
af enskilda motionärer, för 1891 höjt detsamma till
60,000 kr. Medlen användas till största delen till
skjutpris och till en mindre del till anskaffande
af ammunition m. m. Täflingsskjutningarna äro dels
täflingsskjutningar inom hvarje skytteförening,
dels länstäflingsskjutningar, hvaruti deltaga
de skickligaste skyttarna tillhörande de inom
samma län varande föreningarna och dels en allmän
täflingsskjutning i hufvudstaden. Sistnämnda
skjuttäflan anordnas årligen under Sept. månad,
och äro de 40 skyttar, som vid täflingarna inom
länen uppnått högsta point-antalen, berättigade att
deltaga i densamma. Utom statsprisen, som, vexlande
mellan 500 och 50 kr., f. n. (1890) uppgå till
ett sammanlagdt belopp af 6,500 kr., utdelas vid
den allmänna täflingsskjutningen äfven af enskilda
personer skänkta pris.
För åstadkommande af enhet i skjutöfningarnas
praktiska bedrifvande bildades hösten 1889 en
centralstyrelse, sammansatt af ledamöter från
olika landsdelar, och till hvilken de flesta,
skytteföreningar slutit sig.
Skytteföreningar eller skarpskyttekårer, organiserade
mer eller mindre likt de svenska, finnas i Norge,
Danmark, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien
(hvarest de frivilliga – the volunteers – utgöra
en betydande del af armén), Schweiz m. fl. land.
H. J-dt.
Skytten, astron. Se Sagittarius.
Skyttgraf. Se Bröstvärn, Fältbefästning, sp. 566,
och Graf, befästningsk.
Skytts härad, i Malmöhus län, ingår i Oxie och
Skytts domsaga och dessa härads fögderi samt
omfattar socknarna Hammarlöf, Vestra Vemmerlöf,
Trelleborgs landsförsamling, Maglarp, Vestra
Tommarp, Skegrie, Reng, Stora Hammar, Håslöf,
Bodarp, Hveilinge, Fuglie, Vestra Alstad, Fru Alstad,
Anderslöf, Bösarp, Gylle, Kyrkoköpinge, Stora Slagarp,
Lilla Slagarp, Dalköpinge och Gislöf. Areal 24,786
har. 16,630 innev. (1889).
Skytts kontrakt, i Lunds stift, omfattar de tolf
pastoraten Hveilinge med Fuglie, Trelleborgs stad
med landsförsamlingen och Maglarp, Reng med Stora
Hammar, Håslöf med Bodarp, Stora Slagarp med Lilla
Slagarp, Vestra Alstad med Fru Alstad, Bösarp med
Simlinge, Vestra Tommarp med Skegrie, Hammarlöf med
Vestra Vemmerlöf, Gylle med Kyrkoköpinge, Dalköpinge
med Gislöf och Skanörs stad med Falsterbo stad. Areal
24,247 har. 18,206 innev. (1889).
Skå, socken i Stockholms län, Färentuna härad. Areal
1,874 har. 549 innev. (1889). Annex till Sånga,
Upsala stift, Svartsjö kontrakt.
Skådebröd kallades hos judarna de tolf af fint
hvetemjöl bakade brödkakor, hvilka, till antalet
motsvarande folkets tolf stammar, upplades inför
Jahvehs ansigte på det s. k. skådebrödsbordet i
Jerusalems tempel. Då vid hvarje sabbat de gamla
bröden ersattes med nya, uppåtos de förra af
presterna, folkets ställföreträdare. Skådebrödsbordet
var af akaciaträ, öfverdraget med guld, samt hade sin
plats framför förhänget till »det allraheligaste». –
Liknande brödoffer förekommo hos perser, inder,
egypter, greker och romare.
Skådepenning. Se Medalj.
Skådespel l. Drama kallas den art af konsten,
som sysselsätter sig med återgifvandet af lifvet,
för såvidt det yttrar sig som handling, och för
detta ändamål betjenar sig af personer, hvilka med
rörelser, minspel och tal åskådliggöra af diktaren
uppfunna karakterer eller situationer. Dess ämne
är således handlingen, och då denna efterhärmning
af handling sker genom personer och en yttre scen,
blir skådespelet såväl till sitt ämne som graden
af åskådlighet skild från epik och lyrik, ehuru
det som epiken skildrar händelser och som lyriken
framställer känslor. Med afseende på dess förhållande
till verkligheten blir skådespelets uppgift att
ombilda det från verkligheten hemtade stoffet,
så att det tillfälliga afsöndras och händelserna
ordnas med afseende på en bestämd idé. Jämte denna
fordran på enhet måste skådespelet fylla fordringarna
på fullständighet och sannolikhet. Skådespelets
eller dramats fullständighet innebär dess
gruppering i skilda af delningar, »akter» och
derunder »scener», som motsvara olika faser af
handlingens utveckling, och som åt händelsens
förlopp gifva den största möjliga verkan, så att
intresset alltjämt stegras. Medlen för skådespelets
verkan äro dels yttre, dels inre, dels händelser,
dels karakterer. Skådespelets sannolikhet vinnes
derigenom att ett naturligt sammanhang åstadkommes
mellan dessa faktorer samt genom följdriktighet i
karaktersteckningen. Är det de yttre händelserna,
som utgöra hufvudsaken, får skådespelet namn af:
intrigstycke, såvida dessa yttre händelser äro
följder af list och beräkning och åstadkomma
oväntade resultat; sensationsdrama, såvida syftet
är att förvåna med ovanliga effekter, åstadkomna
genom upprörande eller öfverdådiga handlingar;
melodram, om det lägger an på att framvisa exempel
af öfvernaturligt ädelmod eller uselhet eller ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
