Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skräcka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydande; äfven förekommer tillverkning af
läderarbeten, siden- och bomullstyger. Bland stadens
byggnader märkas »enkesultaninnans moské», Valide
Jami (uppförd 1547), de vidsträckta, af Selim III
uppförda kasernerna, ett på en klippa vid Bosporen
beläget torn, nu fyr, kalladt »Leanders torn»
m. fl. Anmärkningsvärdast är dock den vackra,
af cypresser skuggade kyrkogården, hvilken,
på en utsträckning af öfver 5 km. rymmer omkr. 3
mill. grafvar. Som denna kyrkogård ligger på asiatisk
mark, föredrages den af fromma muhammedaner framför
andra i Konstantinopels närhet. I dess midt reser
sig en ståtlig dôme, uppförd af sultan Muhammed till
minne af hans favorithäst. Nära Bosporen märkes en
väldig obelisk, under hvilken hvila 8,000 engelsmän,
döda under Krimkriget.
Skutskär, stort sågverk i Elfkarleby socken, Upsala
län, straxt v. om Dalelfvens utlopp i Bottniska viken
och nära stationen af samma namn, vid Upsala–Gefle
jernväg. Vid verket, som genom flottningsrännor
är förenadt med Dalelfven, finnas poststation,
telegraf- och tullstation m. m. I dess hamn lastar
årligen en mängd fartyg. Taxeringsvärdet uppgick
1889 till 447,000 kr., och trävarutillverkningen
utgjorde s. å. 36,182 petersburger standard (om 165
eng. kub. f.). S. anlades år 1868, men såldes 1885
till Kopparbergs bergslag för 4 mill. kr., deri
inbegripen försäljningssumman (3,800,000 kr.) för
brukets skogar och fastigheter i Dalarna.
Skuttunge, socken i Upsala län, Bälinge härad. Areal
7,855 har. 1,183 innev. (1889). S. utgör ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift,
Ulleråkers kontrakt.
Skyddande likhet l. Skyddande förklädnad. Se Mimicry.
Skyddsafgift, förv. En så benämnd afgift utgick,
jämlikt bevillningsförordningarna, redan på
1700-talet och var då en klass-skatt, som betaltes
med olika belopp för olika folkklasser. Efter 1812
var personlig skyddsafgift en allmän afgift »för
skydd till person och egendom», hvilken jämlikt
art. 1 i bevillningsförordningen uttagits af alla,
som varit underkastade mantalspenningar. Beloppet
var först 1 riksdaler för män, 32 skilling för
ynglingar och 24 skilling för qvinnor, men sänktes
efter hand och blef till slut 40 öre för män samt
20 öre för qvinnor. Genom riksdagens beslut 1883
upphörde denna skatt, som sistnämnda år inbragte
713,235 kr. Kbg.
Skyddsborgare. Se Metoiker.
Skyddsföreningen för sinnessjuka grundades 1861
af förre öfverläkaren vid Danviks hospital,
dåv. medicinalrådet C. U. Sondén och har till ändamål
hufvudsakligen att understödja från hospitalen i riket
utskrifna personer samt derigenom om möjligt förekomma
återfall i sinnessjukdom. Till föreningens fond lade
Jenny Lind 1857 en grundplåt af 10,600 kr. Genom
gåfvor, räntor och ledamotsafgifter har fonden stigit
så, att den vid ingången af år 1890 utgjorde öfver
28,202 kr. Från denna fond lemnas årligen åt hvarje
hospitalsläkare medel till utdelning, år 1890 ett
belopp af 960 kronor. Medlemmarnas antal, som mest
utgöres af
läkare, ökas genom inval och utgör 1890 omkr. 150.
Styrelsen har sitt säte i Stockholm. F. B.
Skyddsgraf. Se Graf, befästningsk.
Skyddshemmet. Se Magdalenahemmet i Stockholm.
Skyddskoppor. Se Kokoppympning, Koppor och Vaccination.
Skyddsplan, befästningsk., den närmast bakom
bröstvärnet inuti en befästning befintliga plats,
der försvararna kunna stå skyddade (defilerade)
för fiendens insyn och eld. I mån som den
indirekta elden med starkt krökta kulbanor fått
en större användning, har också skyddsplanets
bredd minskats och sjelfva planet sänkts allt
djupare ned bakom bröstvärnet, så att det numera
vanligen nedgräfves under naturliga marken.
O. A. B.
Skyddstull, Skyddstullsystem. Med skyddstullsystem
förstås en handelspolitik, som medelst tullar å
sådana importartiklar, hvilka kunna frambringas
inom landet eller användas såsom surrogat för
inhemska produkter, söker understödja inländska
producenter i deras konkurrens med utlandet. Sättas
skyddstullarna tillräckligt högt, kan all lagenlig
import omöjliggöras och skyddstullsystemet således
praktiskt sammanfalla med det numera i civiliserade
land i allmänhet öfvergifna prohibitions- eller
importförbudssystemet. Från finanstullar skilja
sig skyddstullar derigenom att de förra drabba inom
landet producerade varor lika tungt som importerade
af samma slag, hvaremot de senare tyngre belasta
den importerade varan, medan den inhemska antingen
alls icke är särskildt beskattad eller också är
underkastad en »accis», som icke uppgår till en
tullen motsvarande del af varuenhetens värde. Äfven
skyddstullar kunna vara mycket inbringande för
statskassan. Betraktade från skattepolitisk synpunkt
äro de dock föga rationella, emedan de kosta de
skattdragande samhällsmedlemmarna vida utöfver hvad
som inflyter i statskassan (skilnaden stannar i
andra medborgares fickor). Lagda på de nödvändigaste
förbrukningsartiklarna (t. ex. bröd, spanmål och mjöl)
drabba de också företrädesvis de mindre bemedlade
samhällsklasserna och utgöra en nedåt progressiv
beskattning.
Skyddstullsystemet har – liksom prohibitionssystemet
– förr stundom tillämpats i krasst merkantilistiskt
syfte för att öka landets förråd af ädla metaller
eller för att åstadkomma en »gynsam handelsbalans»,
ett (åtminstone skenbart) öfverskott af utförselns
penningvärde utöfver införselns. I detta århundrade
har till stöd för skyddstullen åberopats i
synnerhet tysken Fr. Lists teori, att ett lands
»manufakturkraft» icke utan skyddstullar skulle kunna
komma till full utveckling, hvadan ett »uppfostrande»
skydd borde lemnas handtvefks- och fabriksindustrien
genom tullar å hel- och halffabrikat, hvaremot
råvaror (särskildt äfven jordbruksprodukter i
allmänhet) borde vara tullfria. Äfven den jämte
List mest åberopade tullteoretikern, amerikanen
Carey förordade skydd endast för den egentliga
(råvaruförädlings)-industrien, hvars kraftiga
utveckling (i »industriella centra») skulle indirekt komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
