- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1301-1302

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skoldrama ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

yrken är behöflig, och hvars fortsatta utvidgning
måste blifva en följd af enskildt studium eller
forskning. Denna grupp räknas tillhöra den
s. k. högre undervisningen och omfattar allmänna
högskolor eller universitet, i sammanhang med hvilka
man likväl kan ställa sådana undervisningsanstalter,
som med afseende på en särskild riktning hafva samma
uppgift som universiteten.

Tydligt är likväl, att den nu lemnade fördelningen
af undervisningsanstalterna, ehuru häfdvunnen
och grundad på praktiska hänsyn, är mindre
tillfredsställande från teoretisk eller logisk
synpunkt. Man kan från denna synpunkt bland annat
anmärka, dels att gränsen mellan grupperna ej är
skarp, dels att såväl de tre afdelningar (fakulteter)
inom universiteten, hvilka afse bestämda särskilda
riktningar, som äfven undervisningsanstalt, hvilken
har samma uppgift som en sådan universitetsafdelning,
egentligen äro högre specialskolor och således kunna
räknas till den 2:dra hufvudafdelningen.

De undervisningsanstalter, som höra till gruppen
A inom 1:sta hufvudafdelningen, behöfva ej här
göras till föremål för särskild behandling,
utan må med afseende på dem hänvisas till
artiklarna Borgareskolor, Folkhögskolor, Folkskola,
Folkskolelärare-seminarium, Folkskolor, högre,
Kateketskolor, Sällskapet för folkundervisningens
befrämjande samt Söndags- och afton-skolor.

Likaså må med afseende på gruppen C inom 1:sta
hufvudafdelningen hänvisas till artiklarna
Karolinska mediko-kirurgiska institutet, Lunds
universitet, Universitet, Upsala universitet och
Stockholms högskola. De till 2:dra hufvudafdelningen
hörande undervisningsanstalter, s. k. fack- eller
special-skolor, kunna med hänsyn till arten af den
meddelade undervisningen fördelas i följande grupper:

A) Tekniska skolor: Tekniska högskolan,
Chalmersska slöjdskolan (numera benämnd »Chalmers’
tekniska läroanstalt»), Bergsskolan, tekniska
elementarskolor, Tekniska skolan i Stockholm,
Tekniska skolan i Eskilstuna, väfskolor, tekniska
afton- och söndagsskolor, tekniska yrkesskolor,
lägre, samt slöjdskolor.

B) Krigs- och sjömans-skolor. Dit höra
Krigshögskolan, Artilleri- och ingeniör-
högskolan (se Högre artilleriläroverket;
flyttades 1884 från Marieberg till Stockholm),
Krigsskolan å Karlberg, skjutskolor, Ridskolan
vid Strömsholm (se Strömsholm),
volontärskolor, Sjökrigsskolan, navigationsskolor,
Skeppsgosseskolan, Rydbergska stiftelsen till
danande af skickliga sjömän m. fl.

C) Läroverk för skön konst. Se Akademien
för de fria konsterna, Musikaliska akademien

och Stockholms teatrar (elevskolan).

D) Läroverk för landtbruk och dermed sammanhängande
näringar. Dit höra landtbruksinstitut (Alnarps
och Ultuna landtbruksinstitut), landtbruksskolor,
landtmannaskolor (se Landtbruksundervisningen
och k. kung. af d. 13 Juli 1887
angående anslag till dessa skolor, hvilka afse
»lägre landtbruksundervisning med hufvudsakligt
ändamål att befrämja elevernas teoretiska utbildning»),
biskötareskolor, mejeriskolor (se
Landtbruksundervisningen och Mejeri),
Skogsinstitutet, skogsskolor, trädgårdsskolor
(Bergianska trädgården, Landtbruksakademiens
experimentalfält och Svenska trädgårdsföreningen)
m. fl.

E) Diverse fackskolor. Dit kunna föras Farmacevtiska
institutet, Gymnastiska centralinstitutet,
Veterinärinstitutet, Veterinärinrättningen
i Skara, läroanstalter för barnmorskor,
handelsskolor, hushållsskolor, undervisningen till
landtmäteri-examen, slöjdlärareseminarier (se Näs och
Praktiska arbetsskolan för barn och ungdom), en skola
för tandläkare, Telegrafverkets undervisningsanstalt
m. fl.

Alldeles utom det nu framställda systemet af
undervisningsanstalter stå slutligen de s. k. abnorma
skolorna
: Allmänna institutet för döfstumma och
blinda (jfr ock Döfstumundervisning), idiotskolor
(jfr Idiotanstalter), Institutet för blinda (numera
förlagdt till Tomteboda) och Tysta skolan.

Såsom ofvan nämnts, skall gruppen B inom
undervisningsanstalternas 1:sta hufvudafdelning
här göras till föremål för närmare behandling. Till
denna grupp, eller m. a. o. till den s. k. sekundära
undervisningen, hör ett stort antal läroverk, dels
offentliga, dels enskilda. Bland de sistnämnda
kan här endast fästas afseende vid dem, som för
åtnjutande af statsunderstöd eller af dimissionsrätt
eller af båda dessa förmåner äro skyldiga att till
Ecklesiastikdepartementet aflemna vissa uppgifter,
ty det är svårt eller omöjligt att om de öfriga vinna
behöflig kännedom. Samtliga här ifrågavarande läroverk
kunna fördelas på följande sätt:

a) Af staten underhållna läroverk för gossar:
Allmänna läroverk och pedagogier;

b) Högre lärarinneseminarium, hvilke äfven
underhålles af staten;

c) Enskilda dimissionsberättigade läroverk,
för gossar eller för flickor eller för båda könen;

d) Med statsunderstöd försedda högre skolor för
qvinlig ungdom, bland hvilka likväl två äfven
tillhöra föregående afdelning.

Med afseende på grunddragen af allmänna läroverkens
historia hänvisas till Gymnasium, Lärdomsskola och
Trivialskolor

Deras uppgift är enligt den gällande
läroverksstadgan af d. 1 Nov. 1878 sålunda bestämd:
»De af staten bekostade allmänna läroverken
hafva till ändamål såväl att utöfver omfånget
för folkskolans verksamhet meddela medborgerlig
bildning som ock att grundlägga de
vetenskapliga insigter, hvilka vid universitet
eller högre tillämpningsskola
vidareutbildas». Undervisningen har vid dem
alla samma nedre gräns, men är olika långt
utsträckt. De delas således i högre och lägre.
De högre (36 st.) omfatta sju klasser, af
hvilka klasserna 1–5 äro ettåriga,
men klasserna 6 och 7 två-åriga och hvardera
omfatta en lägre och en högre årsafdelning. De
lägre äro dels femklassiga (22), dels treklassiga
(19); undervisningen i dessa läroverks klasser
har samma omfattning, som i de liknämnda klasserna
vid de högre läroverken. – De 3 lägsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free