Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjökung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då fartyget anlöper utländsk hamn. Befälhafvaren
skall för svensk-norsk konsul på platsen, dit
fartyget anländer, inom 5 dagar efter ankomsten
uppvisa sjömansrullan vid risk att eljest få plikta
från 50 till 300 kr.
Sjömil är ett i lotstaxor och af den på de
skandinaviska kusterna sjöfartsidkande befolkningen
användt längdmått, utgörande 1/15 af eqvatorsgraden =
7,420,44 m. Sjömilen har dock i svenska språket en
ganska sväfvande betydelse, enär den ofta användes i
st. f. det på sjön allmänt antagna längdmåttet af en
medel-meridianminut (= 1,852 m.), af hvilka 4 anses
utgöra 1 geogr. mil. Medel-meridianminuten kallas af
de flesta andra nationer sjömil och i Sverige äfven
nautisk (l. nautikal-) mil. Jfr Mil och Nautisk mil.
R. N.
Sjömiliskontoret l. sjömilitiekontoret, sjöv. Enligt
1836 års reglemente för svenska flottan delades
hushållningen vid stationerna i tre detaljer. Ett af
de kontor, som skulle omhänderhafva räkenskaperna
för dessa detaljer, kallades sjömilitiekontor, var
förlagdt vid Karlskrona station och förestods af en
särskild chef, sjömilitiekommissarien. Till dess
åliggande hörde allt, som angick beräknandet och
redovisningen af kontanta medel och proviant för
sjöexpeditioner, aflöning, brödföda och beklädnad
för manskapet, kontrollen öfver magasin, bageri och
sjukhus samt alla mål, som rörde båtsmanshållet. Då
de ekonomiska förhållandena vid flottan 1875
omorganiserades, upphörde sjömilitiekontoret såsom
särskildt kontor och uppgick i räkenskapskontoret.
L. H.
Sjöminister, en i dagligt tal, efter utländskt
mönster, bruklig, men ej i grundlagarna förekommande
benämning på statsrådet och chefen för svenska
sjöförsvarsdepartementet.
Sjömärke, sjöv., ett föremål, som genom sitt
utseende och sin belägenhet tjenar såsom vägledning
för fartyg. Sjömärken kunna vara af två slag, dels
naturliga, såsom bergstoppar, skogskanter, träd,
rågångar, hak i landets konturer o. s. v. (hit räknas
äfven kyrktorn, hus, qvarnar); dels konstgjorda, för
ändamålet på land uppförda (fasta) l. i sjön utlagda
(flytande), såsom fyrtorn, bakar, kummel, målade
fläckar, bojar, tunnor, prickar, remmare, vakare. Utan
vederbörligt tillstånd, hvarom ansökan göres hos
k. lotsstyrelsen, får icke något känningsmärke vid
eller i allmän farled anbringas; icke häller får
något sådant förstöras eller förändras.
R. N.
Sjömätning, kartläggning af kuster och
angränsande vattendrag, dervid vattnets djup
och bottenlagets beskaffenhet noggrant undersökas
genom lodning. De väsentligaste härför erforderliga
instrument äro: bräde med stativ och vattenpass,
tublineal l. diopterlineal för inskärning af de
s. k. »signalerna» (utmärkta punkter), lodapparat
l. vanligt lod med uppstucken lina, lodningsqvintant
(för vinkelmätning) jämte s. k. »stationpointer»
(vinkelafsättningsinstrument) för bestämmande af
sådana punkters lägen, der brädet ej kan uppställas,
såsom i första rummet grund och lodskott (se Lod),
kompass, för att på brädet angifva magnetiska
nord- och sydstrecket, passare, skala, syftnålar
m. m. Utan K. M:ts tillstånd får icke sjömätning
ega rum på Sveriges kuster l. sjöterritorium.
R. N.
Sjömätningskåren. Se Sjökarteverket.
Sjönöt, bot. Se Trapa.
Sjöofficer. Enligt nu (1890) gällande bestämmelser
skall svenska flottans officerspersonal (om man
undantager reservstaternas) utgöras af följande grader
och antal: flaggmän (med generals, generallöjtnants
eller generalmajors rang) 3; kommendörer (med
öfverstes rang) 6; kommendörkaptener af 1:sta grad
(med öfverstelöjtnants rang) 12; kommendörkaptener
af 2:dra grad (med majors rang) 12; kaptener af 1:sta
klass (med kaptens rang) 25; kaptener af 2:dra klass
(med kaptens rang) 37; löjtnanter (med löjtnants rang)
54 och underlöjtnanter (med underlöjtnants rang) 26;
summa 175. Lönerna utgöra: för flaggman 8,000 kr.,
jämte 6 kr. i dagaflöning under tjenstgöring; för
kommendör resp. 6,000 och 5; för kommendörkapten af
1:sta grad resp. 4,000 och 4; för kommendörkapten
af 2:dra grad resp. 3,500 och 4; för kapten af
1:sta klass resp. 2,800 och 3; för kapten af 2:dra
klass resp. 1,800 och 3; för löjtnant resp. 1,200
och 2 och för underlöjtnant resp. 600 och 2. Utom
ofvanstående löneförmåner åtnjuta officerarna i
allmänhet inqvarteringsbidrag eller inqvartering in
natura, olika såväl till storlek som beskaffenhet
alltefter befattningarna. Under sjökommenderingar
höjes dagaflöningen med 50 proc. eller mera, enligt
särskilda bestämmelser. Dessutom åtnjutes under
sjökommendering s. k. »dietpenningar», som utgöra
för högste befälhafvare för flotta eller eskader 15
kr. pr dag, för eskaderchef 10, för afdelningschef 8,
för chef å 1:sta klassens fartyg 8, för chef å 2:dra
klassens fartyg 4, för chef å 3:dje klassens fartyg
3,50, för sekond eller andra officerare och vederlikar
af lägre rang än regementsofficer 3.
L. H.
Sjöofficerssällskap. Vid hvardera af flottans
båda stationer finnes, sedan längre tid tillbaka,
ett sjöofficerssällskap bildadt. I dessa sällskap,
som hafva till ändamål att såväl förmedla personlig
bekantskap som att intressera medlemmarna för
sjökrigsvetenskapen och dess detaljer, ega sjöofficerare eller
andra vid flottan anställda personer af officers rang
att mot årlig afgift vinna inträde. Hvarje sällskap
har sin egen lokal, försedd med restauration,
bibliotek, tidningsrum, rökrum m. m. Sällskapets
angelägenheter skötas af en bestyrelse, söm väljes
för ett år i sender.
L. H.
Sjöorren, zool. Se Hafsorren.
Sjöpalissad. Se Estakad 1 och Stängsellinie.
Sjöpass. Se Algeriskt pass.
Sjöpennor, Pennatulidae, zool., en grupp tillhörande
ordn. Alcyonaria, kl. Anthozoa (koraller, se
d. o.). Sjöpennorna äro, liksom alla beslägtade
djur, koloni-bildande. Kolonien är cylindrisk eller
symmetriskt fjäderformig eller (hos Renilla) njurlik
och i allmänhet försedd med en fast, men böjlig
kalkaxel. Dess nedre del är ej beklädd med polypdjur, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
