Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Simulera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1815–59). – Se Stack, »Dictionary english-sindhi»,
(1859); Shirt-Mirza, »Diction. sindhi-english»,
(1879); Trumpp, »Grammar of the Sindhi language»
(I872) och »Sindhi reading-book» (1858).
H. A.
Sinding. 1. Otto Ludvig S., norsk målare, född 1842 i
Trondhjem, tjenstgjorde först i inrikesdepartementet,
men studerade derefter målarekonsten i Eckersbergs
skola, under Gude och i München. S. är en särdeles
mångsidig konstnär, som producerat såväl landskap,
altartaflor och historiska taflor som folklifs-,
arkitektur- och djurbilder. Bäst lyckas han i sina
skildringar af det nordanfjällska Norges natur
och folklif. Till hans mest bekanta arbeten höra:
Slaget vid Svolder (på Kristiania slott), Landskap
från Lofoten (i Nationalgalleriet i Kristiania)
och Korsfästelsen (altartafla i Pauluskyrkan i
Kristiania). S. har äfven uppträdt som bildhuggare och
illustratör. – 2. Stefan Abel S., norsk bildhuggare,
den förres broder, född 1846 i Röros, studerade under
Middelthun i Kristiania och under Wolf i Berlin, der
han modellerade sin första större staty, Völund. På
utställningen i Paris 1878 väckte han uppseende
genom sin kolossalfigur Fången. S. har sedermera,
bosatt för det mesta i Rom, utfört basrelieferna
Kristiania slotts grundläggning (på Kristiania slott)
och Låten barnen komma till mig (i Fjære kyrka) samt
den präktiga marmorstatyn Barbarqvinna, som bär sin
döde son ur slaget (på Karlsberg vid Köpenhamn). För
den danske mecenaten Jacobsen j:r har han under sista
tiden utfört flere arbeten, bl. a. en restauration
af Freunds relieffris »Ragnarök». S. utmärkes af en
djerf, stundom vild originalitet.
Si-ndonga. Se Ova-mpo.
Sindre, Nord. mytol. Se Dröpne.
Sine anno (förkortadt s. a.), Lat., utan år,
d. v. s. utan tryckår (om böcker).
Sinear, bibliskt namn på Babylonien.
Sine dubio, Lat., utan tvifvel.
Sine ira et studio, Lat, utan hat och förkärlek,
d. v. s. med opartiskhet. Uttrycket är hemtadt från
Tacitus’ »Annales» 1:sta bok 1:sta kap.
Sinekur (af Lat. sine, utan, och cura, omsorg),
befattning, som ger jämförelsevis mycket i inkomst,
men föga eller intet göra; latmanstjenst.
Sine loco (förkortadt s. l.), Lat., utan ställe,
d. v. s. utan tryckort (om böcker). – Sine loco et
anno (förkortadt s. l. e. a.), utan ställe och årtal,
d. v. s. utan tryckort och tryckår.
Sinettäret l. Sinervättäret, Finsk mytol.,
»blåfärgsnymfer», andeväsenden, som gåfvo blommorna
och färggodset blå färg. O. G.
Singaleser kallas en i södra delen af ön Ceylon boende
indisk folkstam.
Singapur l. Singapore. 1. Indobritisk ö vid halfön
Malakkas södra spets, skild från kontinenten genom ett
knappt 1 1/2 km. bredt sund. Areal 533 qvkm. 139,208
innev. (1881), deraf 2,769 européer, 22,155 malajer
och 86,766 kineser. Ön, som är kuperad och fruktbar,
producerar förnämligast ris och kryddor. Köpt
af Ostindiska kompaniet 1824 och öfverlemnad
till engelska kronan 1867, utgör den f. n. den
vigtigaste delen af britiska guvernementet
Straits settlements. – 2. Stad, den enda på ön
af samma namn, hufvudstad i nämnda guvernement,
belägen på öns södra kust, på ömse sidor om en
liten flodsutlopp i Singapur-sundet. Omkr. 110,000
innev., till största delen kineser. Den på högra
flodstranden liggande stadsdelen har flere kyrkor,
palats för guvernören, affärslokaler, dockor
och skeppsvarf. S. har under de sista årtiondena,
utvecklat sig till en af de största handelsplatser i
östra Asien. Dess hamn, som är fri för alla nationer,
besökes årligen af omkr. 3,800 skepp och eger
regelbunden ångbåtsförbindelse med Europa. Exporten
hade 1888 ett värde af 87 mill. doll., importen
uppgick till 108 mill. doll. S. har uppvuxit ur ett
faktori, grundadt 1819 af Stamford Raffles.
Singels (Eng. shingles), sjöv., egentligen små runda
kiselstenar (af 0,5–3 cm. genomskärning); i allmänhet
stenblandad grof sand och grus, som användes till
ballast i fartyg. R. N.
Sing-sing, by i nord-amerikanska staten
New-York, vid Hudsonfloden, 48 km. från New
York. 6,578 innev. (1880). Förberedande
militärskola. Statscellfängelse.
Singular-fideikommiss. Se Fideikommiss.
Singularis, Lat., gramm., ental. Se Numerus.
Singularsuccession. Se Succession.
Singuliär l. singulär (Fr. singulier, af
Lat. singularis), särskild, sällsynt, framstående,
egendomlig, besynnerlig. – Singulièrement
[sänggyliäröma’ng], Fr., synnerligen, sällsamt,
utmärkt, besynnerligt.
Singultus, Lat., patol., det vetenskapliga nammet
på hicka (se d. o.).
Singulär (se Singuliär), särskild,
egendomlig. – Singulär punkt, matem., kallas hvarje
punkt af en kroklinie eller yta, för hvilken några
särskilda förhållanden i afseende på krökning eller
kontinuitet ega rum. De vanligaste slagen af
singulära punkter äro: inflexionspunkter, isolerade
punkter, multipelpunkter, rebroussementspunkter och
slutpunkter. Inom funktionsteorien förstår man med
singulära punkter till en i planet representerad
funktion de punkter, för hvilka funktionen blir
oändlig; alltefter som funktionen för alla punkter
i närheten af den i fråga varande punkten är ändlig
eller icke, kallas punkten en oväsentligt eller
väsentligt singulär punkt. Det senare slaget af
punkter kallas äfven gränspunkter. – Med singulär
solution till en differentialekvation förstås
en. sådan solution, som icke kan erhållas ur den
generella solutionen genom att gifva de arbiträra
konstanterna eller funktionerna särskilda värden. Om
de generella solutionerna kunna representeras
genom kroklinier, utgöra de singulära solutionerna
vanligen envelopperna till dessa kroklinier.
G. E.
Singö, socken i Stockholms län, Väddö och Häfverö
skeppslag. Areal 3,442 har. 613 innev. (1889). Kapell
till Häfverö, Upsala stift, Närdinghundra kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
