Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Signalbref ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klassisk literatur vid universitetet i Venezia, 1559 i
Padua och 1563 i Bologna. Död vid Modena 1584. Bland
hans skrifter märkas: Fasti consulares (1555),
Historia de occidentali imperio (1579), Historia de
regno Italiae (1613) m. fl. Stor uppmärksamhet ådrog
sig en literär mystifikation, som han tillät sig, då
han i Ciceros namn utgaf sin Consolatio super Tulliae
filiae obitu (1583) och med densamma bedrog äfven
lärde kännare. Hans skrifter utgåfvos af Argelatus
(6 bd, 1732–37).
Sigourney [sigö’rni], Lydia. Se Nord-amerikanska
literaturen, sp. 1215.
Sigrid, dotter af Erik XIV och Katarina Månsdotter,
föddes d. 15 Okt. 1566 på Hörningsholm, förmäldes
1587 med Henrik Klasson Tott och blef moder till
den ryktbare krigaren Åke Tott. Efter sin makes död
(1604) gifte hon 1609 om sig med Nils Nilsson Natt
och Dag, hvilken hon öfverlefde i 20 år. Död d. 24
April 1633. Hennes lik fördes 1635 till Åbo domkyrka.
Sigrid den fagra. Se Bengt Magnusson.
Sigrid Storråda, drottning, var dotter till
den mäktige bonden och vikingen Skaguls-Toste i
Götaland. Hon gifte sig omkr. 964 med konung Erik
Segersäll och fick med honom sonen Olof, hvilken
omkr. 994 blef faderns efterträdare under namn af
Olof Skötkonung. Sigrids giftermål med Erik upplöstes
genom skilsmässa, hvarefter hon bosatte sig på sina
vidsträckta enskilda besittningar, hvilka till en del
voro belägna i Östergötland och Småland. Efter Eriks
död gifte hon om sig, troligen 999, med Sven Tveskägg,
hvilken af Erik Segersäll förjagats från Danmark,
men som nu till följd af det stora inflytande Sigrid
egde öfver sin son återfick sitt rike. Före detta
giftermål hade emellertid konung Olof Tryggvesson
i Norge uppträdt såsom hennes gynnade friare,
men plötsligt och på ett för Sigrid skymfligt
sätt afbrutit förbindelsen för att i stället
förmäla sig pä annat håll. Harmen deröfver jäste
alltjämt i hennes högmodiga sinne, och drifven af
begär att hämnas skymfen, begagnade hon sig af sin
inflytelserika ställning att bringa till stånd den
mot Olof Tryggvesson riktade liga, i hvilken hennes
son och hennes man voro de förnämste. I kampen mot
dessa allierade dukade den norske konungen under,
i det han år 1000 förlorade lif och drabbning vid
Svoldern. I sitt äktenskap med Sven hade Sigrid
dottern Estrid. Namnet Storråda lär hon hafva
fått på grund af sitt yttrande vid ett tillfälle,
då hon innebrände Harald Grenske, att hon ville
vänja småkonungar af med att fria till sig.
K. G. L.
Sigrun, Nord. mytol., dotter af konung Högne, sades
under en föregående lifsform hafva haft namnet Svåfya
samt efter sin död såsom Sigrun hafva blifvit född å
nyo och i sin sista skepnad burit namnet Kåra. S. var
valkyrja. Hennes fader hade lofvat bortgifta henne
med konung Hödbrodd, men S. älskade konung Helge
Hundingsbane. Hödbrodd stupade i ett slag mot Helge,
som äktade S., men ej långt derefter blef dödad af
hennes broder Dag. S. älskade Helge lidelsefullt och
besökte honom äfven i
grafhögen efter hans död; inom kort sörjde hon sig
till döds. Helges och S:s kärlek är på ett gripande
sätt skildrad i Eddans sånger om Helge Hundingsbane.
Th. W.
Sigt (T. sicht). 1. Sjöv., luftens grad af
genomskinlighet. Då sigten är god och föremål utan
svårighet synas, brukar man säga: »luften är sigtig»;
är genomskinligheten ringa, säges det vara »dålig
sigt». – 2. Handelst., uppvisning af en vexel.
1. R. N.
Sigta. 1. Sjöv., få sigte af l. på något föremål,
komma inom synhåll af detsamma. – 2. Krigsv., rikta
ett skjutvapen. Se vidare Sigtmedel och Visirpunkter.
1. R. N.
Sigtmedel, krigsv., kallas de tillbehör till ett
eldvapen, hvilka äro nödvändiga för detsammas
inriktande på målet. Sigtmedel äro sigte,
riktinstrument eller riktram jämte korn, qvadrant
och gradskifva samt riktbåge eller riktskalor med
riktplåtar. Kornet är alltid fast. – Sigtskura
kallas en urtagning i sigtets eller motsvarande
del af riktinstrumentets öfre del, genom hvilken
den riktande syftar för att få kornet i linie med
sigtskuran och målet. – Sigtlinie kallas den linie,
som tänkes gå genom sigtskuran öfver kornet till
målet; är sigtet det lägsta, som kan användas på
eldvapnet, kallas nämnda sigtlinie för visirlinie
samt sigte och korn visirpunkter. – Kontrollsigtet
och dioptern kallas lösa riktinstrument,
som fästas på kanonen eller geväret, för att
pröfva om den enskilde karlen vunnit önskad
färdighet i riktning. Riktkontrollspegeln fästes
vid geväret eller kanonens riktinstrument, för att
instruktören under riktningen må kunna bedöma, när
den riktande fått sigtpunkterna inriktade på målet.
H. W. W.
Sigtplan, krigsv., det lodplan, som bestämmes
af ett eldvapens sigtlinie. Jfr Sigtmedel.
H. W. W.
Sigtrygg, en af Harald Hårfagres söner, utnämndes af
sin fader till konung i Viken jämte sina bröder Olof
och Björn.
Sigtuna, urgammal stad i Upland, Stockholms län,
belägen på norra stranden af Sigtunafjärden af
Mälaren, öster om farleden till Upsala. Den numera
mycket obetydliga staden är oregelbundet bebyggd
med oansenliga trähus och innehåller föga, som
kan intressera en främling, med undantag af de
ruiner, som påminna om platsens betydenhet under
forna dagar. Rörelsen är ringa. Fabriksindustri
saknas alldeles. Hufvudnäringar äro åkerbruk,
trädgårdsskötsel och handtverk. Stadens egoområde, 444
har land, är satt till 5 7/8 mantal. Taxeringsvärdet
uppgick 1889 till 640,100 kr., deraf 113,100
kr. för jordbruksfastighet. Stadens tillgångar
voro 1888 bokförda till 77,313 kr., skulderna till
11,201 kr. För hvarje kronas bevillning uttaxerades
för kommunala ändamål 5 kr. 55 öre. S. å. funnos 7
handlande, med 4 biträden. Stadens brygga vid Aludden
besökes af ett stort antal reguliert trafikerande
ångbåtar och några smärre segelfartyg. Hamnafgifterna
uppgingo 1888 till 688 kr. 68 öre. Ett ångfartyg om
89 tons drägtighet tillhörde rederi i S. S. å. uppgafs
antalet handtverkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
