Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Serös - Sesaffan - Sesam - Sesamben - Sesamolja - Seseman, Hans Jakob - Sesia (fordom Sesites) - Sesleria - Sesostris l. Sexoosis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bindväf, blandad med elastiska element, det hela på
ena ytan öfverdraget af endotelceller i enkelt lager,
hvaremot den andra ytan är fäst vid någon kroppshålas
vägg, någon inelfva eller någon del af samma hinna,
således bildande ett dubbelveck. Karakteristiskt för
dessa hinnor är nämligen, att deras hala endotelklädda
ytor ligga så, att de kunna glida mot hvarandra,
i det den ena tapetserar hålan, den andra omsluter
inelfvan, som är rörlig. I hinnorna löpa nerver och
ådror samt lymfkärl, hvilka sistnämnda genom fina
öppningar, s. k. stomata, kommunicera med den af
hinnan omslutna kroppshålan. – I vissa hänseenden
liknande dessa äro hjern- och ryggmärgshinnorna.
G. v. D.
Sesaffan, bot. Se Acacia.
Sesam, Sesamum L., bot. farmak., en till
nat. fam. Pedalineae R. Br., kl. Didynamia L., hörande
ört, hvilken sedan äldsta tider odlats i det tropiska
Asien och i Afrika samt numera odlas äfven i Amerikas
varmare trakter. Sesam-örten växer mycket fort och
mognar hastigt, så att två eller tre skördar om året
kunna tagas. Blomfodret är 5-deladt, kronan klocklik,
5-klufven med den nedersta fliken större. Jämte
de 4 tvåväldiga ståndarna finnes ett rudiment till
en femte. Frukten är en 4-rummig kapsel med en
mängd glatta frön, hvita, gula, rödaktiga, bruna
eller svarta, olika hos olika varieteter. Slägtet
omfattar tvänne arter, S. orientale, med bladen ovalt
aflånga, hela, och S. indicum, med de nedre bladen
treklufna. Genom frönas pressning erhålles sesamolja
(sesamé-olja), oleum sesami, som har en blekgul
färg och en mild, behaglig smak samt knappt någon
lukt (dock vexlar detta förhållande efter olika
slag och olika framställningsmetoder). Oljan,
hvars mängd i fröna uppgår till 45–50 proc.,
någon gång ända till 56 proc., har (vid + 23°
C.) en eg. v. af 0,919, stelnar vid + 5° C. till
en salvalik massa och kan absorbera jod till
102,7–106 proc., hvarigenom den skiljer sig från olivolja,
som stelnar fullständigt vid 0° C., och hvars »jodtal»
är endast 82,3–83 proc. Sesamolja produceras i stora
massor, i synnerhet i Ostindien, Korea, ön Formosa,
Sansibar och Mosambik, samt användes som närings-
och läkemedel, men äfven till förfalskning af andra
dyrare oljor, såsom oliv-olja. Om sistnämnda olja
underkastas s. k. elaidinprof (se Elain), färgas
den inom en half timme röd, i fall sesamolja är
tillblandad, hvaremot ren oliv-olja icke färgas,
utan efter 7–8 timmar förvandlas till ett fast,
hvitt elaidin. – Ensamt Frankrike inför årligen 50–80
mill. kg. sesamolja, som der användes i stor skala vid
tvåltillverkning m. m. I Papyrus Ebers omtalas denna
olja under det egyptiska namnet semsenit. Den omtalas
äfven i veda-böckerna och sanskritliteraturen. I
södra Europa har man endast i ringa utsträckning
försökt sesamodling. O. T. S.
Sesamben, anat. Se Senben.
Sesamolja, farmak. Se Sesam.
Seseman, Hans Jakob, matematiker, rimmare, född
d. 6 Sept. 1751 på Alms rusthåll i Tingstads socken
i Östergötland, genomgick
Jönköpings trivialskola, hvarunder han uppehöll sig
genom information, och blef 1774 student i Upsala,
der han likaledes måste söka sitt uppehälle genom att
meddela undervisning. 1777 sökte han förgäfves att
blifva docent i aritmetik, men erhöll af konsistoriet
det erkännandet att det »gerna skulle se honom till
häradsskrifvare eller någon dylik räkenskapssyssla
befordrad». 1779–83 utgaf han på eget förlag
en Arithmetica, eller räknekonst, ett för sin
tid utan tvifvel godt arbete. 1791 utnämndes han,
sannolikt på förord af Schröderheim, till apologist
vid trivialskolan i Vadstena, hvilken befattning han
likväl ej tillträdde förrän 1793. Han erhöll 1805
tjenstledighet från sitt lärarekall, för hvilket
han på grund af sina många egenheter icke passade,
och vistades derefter i Stockholm, hvarest han
snart blef en af »gatans ryktbarheter», der han
vandrade omkring i sin med räkneböcker, brudskrifter
och smörgåsar fullstoppade vida rock. Sin största
ryktbarhet har S. vunnit genom sina rimmerier,
utgifna 1806 under titeln Brudeskrifter med mera af
och öfver samt utgifna af arithmetices magistern och
apologisten Hans Jakob Seteman (ny uppl. af Hanselli
1858). Som matematiker lär han hafva varit ovanligt
skicklig. Utom sin aritmetiska lärobok, »innehållande
ett philosophiskt, mathematiskt curieusitets
cabinett, inrättadt och prydt med utvalda och
angenäma samt eftertänksamma propositioner i räkne-
och mätekonsten», utgaf han ock en Algebra eller
högre och naturligare samt allmännare räknekonst
(1791–93). Han dog i Stockholm d. 19 April 1819.
Sesia (fordom Sesites) flod i italienska provinsen
Novara, rinner upp på Monte Rosa och flyter i
sydöstlig hufvudriktning genom en dalgång i Penninska
alperna ned på lombardiska slätten. Den bildar i sitt
nedre lopp gräns mellan provinserna Novara och Pavia,
upptager Cervo från h. och mynnar från v. ut i Po,
nära Casale. Längd 170 km.
Sesleria Scop., bot., ett artrikt slägte
inom nat. fam. Gramineae Juss., kl. Triandria
L. Axvippan är tät, rundad eller oval, icke
sammantryckt. Skärmfjällen äro för hvarje småax 2,
hinnaktiga, kölade, med kort, uddlik borst, som
når öfver blommorna. Blomfjällen äro hinnaktiga,
det yttre 5-nervigt, med flere korta borst, de
mellersta längst, i den tvärhuggna spetsen. Frukten
är i spetsen hårig. I Sverige finnes blott en enda
art, S. caerulea Ard., som är ett glatt, ofta nog
i tufvor eller ringar växande gräs, »elfäxing»,
»elfgräs», af medelstorlek eller kanske oftare
mera lågväxt. De smala bladen utgå i synnerhet från
stråets nedre förkortade leder. Axvippan är mer eller
mindre mörkt blåaktig. Denna art växer i ringar,
hvilka af folket anses beteckna de platser, der
elfvorna dansat i ring. Gräset lemnar godt foder.
O. T. S.
Sesostris l. Sexoosis framställer det grekiska
uttalet af namnet på en egyptisk farao, i hvilken
somliga velat se Ramses II, andra Useretsen
(stundom läst Seseretsen) III af 12:te dynastien. Som
stöd för den förstnämnda åsigten åberopas ett smeknamn på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
