- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
885-886

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Septemvir - Septennat - Septett - Septidi - Septikemi - Septima - Septim-ackord - Septimanien - Septimer - Septimius Severus - Septisk - Septuagesima - Septuaginta - Sepulveda, Juan Ginez - Sequens - Sequitur - Sequoia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Septemvir, Lat. (af septem, sju, och vir, man),
medlem af en af sju män bestående (högsta)
myndighet. – Septemviraltafeln, den ungerska
monarkiens högsta domstol, hvilken består af sju
medlemmar.

Septennat (af Lat. septem, sju) l.
Septennium (af Lat. septem, sju, och annus, år), tid af sju
år. – Septennal, sjuårig.

Septett (septuor, Ital. settetto, af Lat. septem,
sju), tonstycke för sju instrument, eller för sju
soloröster med eller utan instrument-ackompanjemang.
A. L.

Septidi (af Lat. septem, sju, och dies, dag), sjunde
dagen i den franska republikanska dekaden.

Septikemi (af Grek. sepsis, förruttnelse, och
haima, blod), brandfeber, putridfeber, rötfeber,
feber beroende på inträngande af septiskt gift
i blodet antingen från orena, brandiga, stinkande
sår eller från inre infektionshärdar, såsom vid
puerperalfeber. Febern är kontinurande eller något
remitterande med hög temperatur, liten, frequens
puls, stor kraftlöshet, yrsel och medvetslöshet, torr
tunga, stark törst, sparsam urin, stundom diarré och
hastigt förlopp, ofta döden inom en vecka. Starka
stimulantia, kinin och salicylsyra kunna stundom
rädda. Jfr Pyemi. F. B.

Septima (Lat., »den sjunde»), musikt.,
sjunde steget i tonskalan. Septiman är en
dissonant och kan vara antingen liten
(g–f), stor (g–fiss) eller förminskad (g–fess).
A. L.

Septim-ackord, musikt., ackord (fyrklang), bestående
af grundton, ters, qvint och septima. Alltefter som
septiman är stor eller liten, kallas ackordet stort
eller litet septim-ackord. Är tersen liten, qvinten
och septiman förminskade, kallas det förminskadt
septim-ackord Utom grundläget (ghdf) har detta ackord
tre omvändningar, kallade efter septimans och
grundtonens förändrade läge: qvintsext-acord
(hdfg) tersqvart-ackord (dfgh) och
sekund-ackord (fghd). Emellertid är den vanliga åsigten,
att bastonen i ett septim-ackords grundläge är
ackordets verkliga grundton, icke riktig annat än i
somliga fall. I ackordet dfae i. ex. är den verkliga
grundtonen icke d utan f; redan Rameau ansåg det
med rätta som en f-dur-treklang med tillfogad sext
samt kallade det »l’accord de la sixte ajoutée». Med
säkerhet torde basen endast då vara grundton, när
de tre lägre tonerna bilda en dur-treklang, såsom
i ghdf (dominantseptim-ackordet) eller ghdfiss.
A. L.

Septimanien kallades ursprungligen den plats,
som numera upptages af den sydfranska staden
Béziers med område. Den var en romersk koloni,
bildad af septimani, d. v. s. veteraner från 7:de
legionen. Sedermera kom namnet att beteckna det
af vestgoterna eröfrade södra Gallien, omfattande
provinsen Aquitania secunda jämte Tolosa och provincia
Narbonensis. Af detta område, äfven kalladt Gothien,
eröfrade Klodvig den vestra delen 507, hvarefter
återstoden tillföll araberna 720 och fråntogs dem af
frankerna 738–759.

Septimer, pass i Rätiska alperna, i schweiziska
kantonen Grisons, förenar Oberhalbstein- och
Bergelldalarna. Passet, som uppnår en höjd af
2,311 m., var, ehuru blott en stig, fordom mycket
befaret. Numera färdas man hällre genom Maloggia-
och Julier-passen.

Septimius Severus, romersk kejsare. Se Severus.

Septisk (af Grek. sepsis, förruttnelse), som
åstadkommer förruttnelse. – Septika, frätmedel. Jfr
Antiseptiska medel.

Septuagesima, Lat., den sjuttionde (näml. dagen före
påsk), nionde söndagen före påsk, hvilken af ålder
firats till minne af den sjuttioåriga babyloniska
fångenskapen. Som emellertid denna söndag, strängt
taget, infaller på den 64:de dagen före påsk, kallas
den riktigare »dominica in septuagesima» eller
»dominica infra septuagesiinam». Jfr Sexagesima.

Septuaginta, Lat., sjuttio, särskildt »de sjuttio
uttolkarna» och deras grekiska öfversättning
af Gamla testamentet, den äldsta af alla kända
bibelöfversättningar. Se Alexandrinska
bibelöfversättningen
.

Sepulveda, Juan Ginez, spansk historieskrifvare,
född 1490 i Pozo-Blanco nära Cordova, utnämndes till
rikshistoriograf 1536 och dog 1573. Hans förnämsta
verk är Historiae Caroli V imperatoris libri XXX
(funnet 1775 och utg. 1780), hvilket, ehuru en
panegyrik, utmärker sig för historisk forskning och
med afseende på stilen är en förträfflig efterbildning
af Livius. Opera omnia utgåfvos 1602.

Sequens, Lat. (förk. sequ.), den eller
det foljande. Plur. sequentes (förk. seqq.),
de följande. Jfr Seqvens.

Sequitur, Lat., »följer», fortsättning.

Sequoia Endl., bot. (af Sequo Yah, en cherokesisk
halfblodsindian), ett kaliforniskt barrträdsslägte,
hvars tvänne arter tilldragit sig stor uppmärksamhet
på grund af sina kolossala dimensioner. Den ena arten
är rödvedsträdet, »redwood», Sequoia
sempervirens,
hvilket i Kaliforniens kusttrakter
bildar stora skogar ända upp till Oregon. Det har
tvåsidigt ställda barr, liknande idegranens, små
kottar, vanligen af ungefär ett plommons storlek
(högst 5 cm. långa), samt lär stundom nå en höjd af
90 m., med en diameter vid basen af 6 m. Mera vanlig
är en höjd af 60 m., med en omkrets af 9 à 12 m.,
halfannan manslängd från marken. I Petersburgs
botaniska museum finnes af detta träd en skifva,
hvars diameter är 4,5 m., och som visar 1,008
årsringar. På grund af sin förekomst nära kusten är
rödvedsträdet utsatt för en ytterligt skoningslös
afverkan, och man befarar derför, att det oaktadt
skogarnas vidsträckthet slutligen skall utrotas. Det
är dock nu acklimatiseradt i södra Europa och England,
medan det i öfriga delar af vår verldsdel ej trifves
rätt väl, enär de unga skotten taga skada af vår-
och höstfrosterna. Mest omtalad är dock slägtets
andra art, mammutträdet, Sequoia gigantea, hvilket
till en början origtigt hänfördes till ett nytt slägte
(Wellingtonia). Barren hos denna art äro ej tvåsidiga,
utan ställda rundt om grenarna, framåtriktade, föga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free