Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senlis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvandrade till Italien, slogo sig ner i Umbrien och
deltogo i de italiska folkens strider med Rom, tills
de år 283 fullständigt underkufvades af konsuln
Dolabella. På deras område anlades den romerska
kolonien Sena Gallica, nuv. Sinigaglia.
Senon-etagen [-etasjen], geol., den yngsta af de
mera allmänt förekommande af kritsystemets etager. Se
Kritsystemet, sp. 82. B. L-n.
Se non è vero, è ben trovato, Ital., om det icke är
sant, så är det åtminstone väl påhittadt.
Señor [senjår], Sp., fem. señora, Port. senhor,
fem. senhora, herre, fru. Jfr Seigneur och Signor.
Senrenaissancen. Se Renaissance.
Sens [sangs], stad i franska depart. Yonne,
vid floden Yonne och flere jernvägslinier, 113
km. s. ö. från Paris. 13,440 innev. (1886). Staden,
som är säte för en ärkebiskop och en handelsdomstol,
har en vacker, gotisk katedral (byggd 1122–68) med
präktiga glasmålningar, den ärkebiskoplige officialens
palats restaureradt af Viollet-le-Duc, ett vigtigt
stadsarkiv, museum och flere hospital. Industrien
omfattar tillverkning af knappar, stålspännen,
bomulls- och lädervaror. Liflig handel med säd, vin
och kol. – S. var de galliske senonernas hufvudstad
och kallades i forntiden Agendicum l. Civitas
senonum. Det blef i 3:dje årh. säte för en biskop
och sedermera för en ärkebiskop, hvilken bar titeln
primas öfver Gallien och Germanien. Bland koncilier
hållna i S. märkes det af år 1140, vid hvilket
Bernhard af Clairvaux genomdref fördömandet af
Abailards lärosatser. I hugenottkrigen (1562–98)
deltog staden som ligans nitiske bundsförvandt.
Sens [sang], Guillaume de, fransk arkitekt, införde
gotiken i England, i det han 1177 började byggandet
af katedralen i Canterbury. Han dog 1179 genom ett
fall från en byggnadsställning.
Sensalva, unguentum lauri terebinthinatum, farmak.,
är en sammanblandning af 1 d. bernstensolja,
2 d. rå terpentinolja och 25 d. lagerbärsolja,
noggrant inmängda i 15 d. talg, som blifvit smält
och håller på att svalna. Salvan har en grönaktig
färg af lagerbärsoljan samt lukt af denna och
de öfriga beståndsdelarna. Allmänheten har stort
förtroende för denna starkt hudretande salva, som
begagnas till ingnidnirig å svullna leder, styfva
senor o. s. v. Ofta framkallas af salvan ett icke
sällan envist utslag, som länge kan lägga hinder i
vägen för en förnuftig behandling af ledsvullnaden
medelst massage. O. T. S.
Sensation (Fr. sensation, af Lat. sentire, känna),
känsla, förnimmelse, särskildt sinlig förnimmelse;
intryck; intryck, som gör uppseende (t. ex. väcka
sensation). – Sensationsartikel, sensationsnovell,
sensationsnyhet, artikel, novell, nyhet,
hvarmed åsyftas ett uppseendeväckande intryck. –
Sensationel, som är egnad eller ämnad att göra ett
uppseendeväckande intryck.
Sens commun [sang kåmmö’ng], Fr. (af Lat. sensus
communis, den för alla menniskor
gemensamma förnimmelsen l. uppfattningen), det sunda
förnuftet, det sunda förståndet.
Sensibel (Fr. sensible, Lat. sensibilis, af sensus,
känsla), kännbar; känslig; ömtålig. – Sensibilitet,
känslighet; ömtålighet. I fysiologien menas med
sensibilitet nervernas förmåga att leda intryck från
kroppens periferi till nervsystemets centralorgan.
Sensitiv (Lat. sensitivus), mycket känslig,
företrädesvis i fråga om sinnesorganen. Jfr
Sensibel. – Sensitivitet, stor känslighet
Sensitiva (jfr Sensitiv), bot. Se Mimosa.
Sens-moral [sang-]. Fr., innersta mening, lärdom,
som kan hemtas ur en berättelse, händelse o. s. v.
Sensorium (S. commune), Lat., den del af
hjernan, som antages vara medelpunkten för alla
sinnesförnimmelser. Jfr Hjernan.
Sensträckning, veter., en genom våldsamma
ansträngningar uppkommen inflammation i böjsenorna
uti nedre delen af lemmarna. Deraf angripna djur,
merendels hästar, halta ganska, betydligt och visa
ömhet vid beröring af den angripna senan eller dess
stödjeband. En långvarig och betydande ansvällning af
böjsenan å bakre delen af främre skenbenen hos häst,
s. k. senklapp, föranleder en onaturlig ställning
af hofven, eller att djuret stöder tådelen af hofven
mot marken i stället för hela hofsulan. Nyss uppkommen
sensträckning häfves vanligen genom stillastående
och ymniga, kalla baddningar. Jfr Sendrag.
C. A. L.
Sensualism (af Lat. sensus, sinne, känsla),
en filosofisk term, som dels betecknar
en viss kunskapsteoretisk åsigt, dels en
motsvarande ståndpunkt inom moralen l. sedeläran. –
Kunskapsteoretisk sensualism är den åsigt, som anser,
att all sann kunskaps källa är de sinliga känslorna
eller sensationerna. Begreppen kunna hafva värde och
betydelse vid det tydligare uppfattandet och ordnandet
af våra kunskaper, men när det blir fråga att afgöra
om en åsigts sanning eller falskhet, gäller det ej
att pröfva med förståndets fordringar, utan endast
att »se efter», skaffa sig en sensation l. sinlig
varseblifning af saken. Motsatsen är intellektualism
(se d. o.). Merendels står det populära medvetandet,
»sens commun», på sensualistisk ståndpunkt, och
inom naturvetenskapen har sensualismen åtminstone
ett relativt, metodologiskt berättigande, hvarigenom
förklaras naturvetenskapsmännens sympatier för denna
åsigt. Äfven filosofien började dermed; de äldre
grekiske filosoferna, den s. k. joniska skolan,
voro nämligen sensualister. Först Sokrates lemnade
vetenskapliga bevis för en högre åsigt, ådagaläggande,
att vetandet är den sanna kunskapen. Men efter att
Platon och Aristoteles från sådan utgångspunkt
uppbyggt sina filosofiska system, nedsjönko
åter sen-antikens filosofer mer eller mindre
till sensualistisk ståndpunkt. Äfven den nyare
filosofien började med sensualism, hos Baco; och
allt sedan dennes dagar har den engelska filosofien
hufvudsakligen hyllat sensualistiska åsigter, ända
från Locke till Spencer; likaså de franske tänkare,
som stått under engelskt inflytande, Condillac,
Bonnet, Helvétius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
