Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Selfaktor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som utmärkes af punkt och af komma, för tanken
(och rösten) vid läsandet (och uppläsandet) af en
skrift. Det begagnas hufvudsakligen för att skilja
hufvudleden i en längre period. Semikolon infördes
af A. Manutius i slutet af 15:de årh.
Semiminima, Lat., musikt. Se Mensuralmusik.
Semina Cinae, Lat., farmak. Se Maskfrön.
Semina contra. Se Maskfrön.
Semina Nhandirobeae, farmak. Se Feuillea.
Semina nucis vomicae. Se Räfkakor.
Seminarist, lärjunge vid ett seminarium (se d. o.).
Seminarium, Lat., »plantskola» (af Lat. semen, frö),
bildningsanstalt. Redan i forntiden användes ordet
för att beteckna bildningsanstalter i allmänhet,
och under medeltiden buro de s. k. domskolorna,
vid hvilka blifvande prestmän utbildades, detta
namn. Deraf kom seminarium småningom att beteckna
»bildningsanstalt för andliga». Seminarium var också
benämningen på de i början af innevarande årh. vid
våra universitet upprättade undervisningsanstalter
för den praktiska prestbildningen. Dessa stiftades i
Åbo 1804, i Upsala 1806 och i Lund 1809. Der drefvos
hufvudsakligen homiletiska och kateketiska öfningar,
särskildt öfningar i predikoskrifning. Director
seminarii var en teologie professor, och till hans
biträde beordrades yngre lärare inom teologiska
fakulteten. Vid denna fakultets omdaning 1831 indrogos
prestseminarierna såsom obehöfliga. Numera har
ordet seminarium i Sverige tvänne väsentligen olika
betydelser: dels 1) bildningsanstalt för blifvande
lärare och lärarinnor, särskildt sådana som utvecklas
för folkskolefacket (se Folkskolelärareseminarium och
Högre lärarinneseminarium), dels 2) vid universiteten
inrättad anstalt för meddelande af praktiska
öfningar. Bildningsanstalter af sistnämnda slag äro
de genom kanslersbrefvet af d. 22 Mars 1878 stadfästa
och med anslag försedda Filologiska seminarierna,
med afdelningar för klassisk filologi, romanska språk,
germanska språk och nordiska språk. Inspektorer och
föreståndare äro universitetslärare. Medlemmarna
indelas i ordinarie, som äro skyldiga att närvara
och fungera, samt extraordinarie, som ega rätt,
men ej skyldighet att närvara. Vid hvarje termins
slut utdelas två premier å resp. 75 och 50 kr. 1883
beviljades af riksdagen ett årsanslag äfven till
ett matematiskt seminarium, inrättadt efter samma
grundsats som de filologiska och med en professor som
inspektor. – I Tyskland finnas derjämte pedagogiska
seminarier, vid hvilka lärarekandidater utbildas
för elementarlärarefacket. Hos oss motsvaras dessa
seminarier närmast af »profårs»-institutionen.
R. G.
Semina sabadillae. Se Sabadillfrön.
Semina sinapis nigrae. Se Senap.
Seminghundra. 1. Härad i Stockholms län, ingår
i Stockholms läns Vestra domsaga och fögderi samt
omfattar socknarna Skepptuna, Lunda, Vidbo, Skånela,
Markim, Orkesta, Frösunda. Areal 23,555 har. 4,910 innev. (1888).
– 2. Kontrakt i Upsala stift, omfattar de sex pastoraten
Närtuna med Gottröra, Vidbo med Husby-Långhundra,
Frösunda med Kårsta, Skepptuna med Lunda, Markim
med Orkesta, Skånela med Norrsunda. Areal 51,747
har. 9,780 innev. (1888).
Seminoler kallas en till creek-indianerna hörande stam
i Förenta staterna. Ursprungligen bosatta i Georgien,
drogo de 1750 och 1808, med anledning af stridigheter
med sina stamfränder, till Florida, der de endast
med svårighet förmåddes att erkänna republikens
öfverherrskap. Då styrelsen 1832 ville förflytta dem
till Indianterritoriet v. om Mississippi, satte de
sig till motvärn, och först efter häftiga strider
intog stammen sina nya bostäder, med undantag af
några hundratal indianer, som dröjde i Florida till
1858. – Seminolerna, som 1874 räknade 2,438 pers.,
tillhöra de mest civiliserade indianerna.
Semiologi (af Grek. semeion, tecken, och logos,
lära) l. semiotik, den medicinska teckenläran,
d. v. s. läran om konsten att rätt sammanbinda och
bedöma de tecken och symtom, på hvilka sjukdomar
igenkännas. Jfr Medicin, sp. 1214.
Semipalatinsk. 1. Provins i ryska Central-Asien,
begränsad i n. af Tobolsk och Tomsk, i s. ö. af
Kina, i s. af Semirjetsjensk och Syr-Darja samt
i v. af Akmolinsk. Areal 478,182 qvkm. 576,578
innev. (1887). Landet är i s. ö. uppfyldt af
Altais förgreningar, i s. af Tarbagatai och i
s. v. af Jinghiztan. Emellan dessa bergskedjor
löpa vidsträckta stepper, och i n. utbreder sig
Irtysjslätten. Hufvudflod är Irtysj, som rinner
upp ur sjön Saisan och genomflyter provinsen på
en sträcka af omkr. 1,200 km. Den upptager från
h. Kurtsjum, Narym och Bukhtarma, från v. Bukon
och Kizil-su. På sydvestra gränsen ligger sjön
Balkasj. Klimatet är hett om sommaren och ytterst
kallt om vintern. Innevånarna, till största delen
kirgiskosaker, lefva hufvudsakligen af boskapsskötsel
samt jagt och fiske. Ryssarna, uppgående till ett
antal af omkr. 70,000, idka åkerbruk. Bergsbrukets
produkter äro guld samt något silfver och
bly. Industrien är obetydlig, handeln deremot stadd
i utveckling. – 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid
Irtysj och stora landsvägen från Central-Asien till
Europa. 17,820 innev. (1881). Tvänne mässor hållas
årligen derstädes. Staden består af en mängd trähus,
spridda på en sandslätt.
Semipelagianism. Se Pelagianism.
Semiradski (Siemiradzki), Henryk, polsk historiemålare,
född 1843 i Charkov, genomgick konstakademien i
Petersburg, arbetade sedan hos Piloty i München
och slog sig derefter ner i Rom. Mest berömd
har han blifvit genom sin tafla Neros facklor
(1876), en figurrik framställning, med ämne från
kristendomsförföljelsernas tid.
Semiramis, enligt den assyriska, eller kanske
snarare den mediska, forntidssagan en drottning,
som genom snille och herskaregåfvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
