Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Selfaktor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stortingsman hafva inlagt stora förtjenster om det
allmänna, kallades han 1874 till medlem af regeringen,
och i Okt. 1880 efterträdde han Stang d. ä. som
statsminister. Som regeringens chef fortsatte S. sin
företrädares vetopolitik och kom derigenom genast i
öppen strid med venstern, som då med Johan Sverdrup i
spetsen af all makt sökte genomdrifva sina fordringar
på en parlamentarisk styrelse. Striden slutade 1884
sålunda, att alla regeringens medlemmar af stortinget
ställdes inför riksrätt. S. dömdes d. 27 Febr. att
frånträda sitt ämbete och erlägga dryga böter,
derför att han tillrådt konungen att icke sanktionera
stortingets beslut af d. 17 Mars 1880 om statsrådens
tillträde till tinget, att icke verkställa tingets
beslut om folkbeväpningsföreningarna och att endast
delvis ställa sig till efterrättelse tingets beslut
i jernvägsfrågan. Någon tid efter domens fällande
utnämndes han till generalauditör. Han afled i
Kristiania d. 1 Sept. 1889.
Selmer, Johan, norsk tonsättare, den
föregåendes slägting, född i Kristiania d. 20
Jan. 1844. var först bestämd till jurist, men fick
efter en lång sjöresa till botande af en bröstsjukdom
följa sin böjelse för musik och studerade från 1869
för Thomas i Paris. Vid kommunupprorets kufvande
1871 blef han tagen för kommunard och lyckades med
knapp nöd, förklädd till matros, fly öfver Havre till
Hamburg. Redan s. å. fick han genom understöd af
Karl XV och andra tillfälle att studera i Leipzigs
konservatorium under Richter, och 1873 var han i
Italien. Följande år gaf han i Kristiania en konsert
med egna kompositioner och reste 1876 ut igen, hvarvid
han flerestädes i Tyskland med bifall fick uppfördt
sitt Nordiske festtog. Efter återkomsten fick han
1879 af stortinget en »komponistgage», i likhet med
Grieg och Svendsen. 1879 reste han åter till Paris,
men gällde der fortfarande som kommunard och kunde
ej få fritt tillträde till operan, hvadan han 1880
vände hem till Kristiania, der han blef dirigent
för Musikföreningen (till 1886). – »Som komponist är
S. först och främst originel. Vid sidan af fantasirika
och poetiska motiv kastar han in bisarrerier af en
klangeffekt, som framkallar dramatisk verkan. Hans
konst är realistisk, ja kan till och med gå ända till
naturalismens gränser. Trots sitt fasthängande vid
texten blir han aldrig recitativisk. Den tonsättare,
hvilken mest torde hafva gjort intryck på honom,
är Berlioz, hvars vilda fantasi och storartade
instrumentation tydligen efterlemnat spår i Selmers
beslägtade natur» (norska »Figaro», 1883). Af
kompositioner må jämte »Festtåget» nämnas: Scéne
funèbre, Alastor och Indledning til folkefest (för
orkester), Nordens aand, Hilsen til Nidaros, Tyrkernes
tog mod Athen och La captive (kör- eller soloverk
med orkester), samt Barnlige sange och Sange til en.
A. L.
Selskabet for borgerdyd. Se Borgerdyd.
Selskabet for Norges vel, ett sällskap, som
stiftades i Kristiania d. 29 Dec. 1809 i anledning
deraf att prins Kristian August lemnade Norge. I
början af 1810 fick sällskapet sina
stadgar och i Mars s. å. kunglig
auktorisation. Sällskapet har till ändamål att verka
för landtbrukets och de öfriga näringarnas främjande
samt består numera af en mängd smärre föreningar,
som rundt om i landet bildat sig till främjande af
en eller annan näring. Det åtnjuter statsunderstöd.
Seltersvatten, med., har sitt namn efter Selters,
en på alkaliska koksaltskällor rik ort, belägen i
Hessen-Nassau. Från Nieder-Selters försändes i ofantlig
mängd s. k. äkta Seltersvatten, hvilket begagnas mer
än något annat mineralvatten, dels som kurmedel i
mag- och lungkatarrer och dels som läskedryck. Det
innehåller förnämligast klornatrium (koksalt) och
natriumbikarbonat (resp. 2,33 och 1,24 på 1000 delar
vatten) samt en riklig mängd fri kolsyra. Vattnets
temperatur i källorna är + 15° C. Seltersvatten
eftergöres numera i stor skala, och det konstgjorda
vattnet har mycket inskränkt förbrukningen af
det äkta. O. T. S.
Selvas kallas de stora slätter i norra delen
af Syd-Amerika, hvilka sträcka sig utefter
Amazonflodens högra strand. Arealen beräknas till
mer än 5 mill. qvkm. Selvas hafva en bördig jord
och äro bevuxna af täta urskogar, hvilkas fauna är
särdeles rik. Den föga talrika befolkningen utgöres
af infödingar, som lefva på jagt och fiske.
Selånger. 1. Socken i Vesternorrlands län,
Selångers tingslag. Areal 12,681 har. 2,368
innev. (1888). S. utgör ett regalt pastorat af
2:dra kl., Hernösands stift, Medelpads kontrakt. –
2. Tingslag i Vesternorrlands län, ingår i Medelpads
Vestra domsaga och fögderi samt omfattar socknarna
Selånger och Sättna. Areal 33,360 har. 4,363
innev. (1888).
Selö. Se Ytter-Selö och Öfver-Selö.
Sem (Hebr., »den röde»), Noaks äldste son, enligt den
mosaiska berättelsen stamfadern för assyrer, hebréer,
syrer och araber, hvilka folk derför blifvit kallade
semiter. Jfr Semitiska språk.
Semafor (af Grek. sema, tecken, och ferein,
föra), »teckenförare», signalapparat, bestående af en
vertikalt ställd, kring en axel vridbar stång, försedd
med utgående rörliga armar, som kunna intaga olika
ställningar, från horisontala till vertikala. Dylika
optiska telegrafer kommo 1862 i bruk i Frankrike samt
infördes derifrån till andra land. Sjösemaforerna,
som vanligen äro anbragta på bestämda stationer längs
ett lands kuster, hafva hufvudsakligen till ändamål
att meddela förbipasserande fartyg underrättelser
om vind-, ström- och väderleksförhållanden samt,
i nordliga farvatten, äfven om isförhållanden
å vissa förut bestämda platser. Signalernas
betydelse äro förut offentligen tillkännagifna
i sjöfartsunderrättelser och dylikt. Inom Sverige
finnes endast en sjösemaforstation, inrättad 1882 på
Vinga, utanför Göteborg, på vestra kusten. Derifrån
lemnas åt förbipasserande fartyg medelst signaler
underrättelser om vindens riktning och styrka samt
strömmens riktning i Flintrännan och södra delen
af Öresund vid Skanör, i norra delen af Öresund vid
Helsingör, i Kattegatt vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
