Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och liknar nästan en hafsvik. Vid S. ligga städerna
Châtillon, Bar, Troyes, Nogent, Monterau, Melun,
Corbeil, Paris, S:t Germain, Elbouf och Rouen
m. fl. Flodens längd är 776 km., dess flodområde
omkr. 78,000 qvkm., deraf 92, omkr. Oises källor, i
Belgien. Den upptager inalles 25 tillflöden, af hvilka
8 äro segelbara. Sjelf är S. segelbar från Marcilly
(vid Aubes mynning), och från Rouen har den gjorts
segelbar äfven för oceanfartyg. Vattenmängden är i
Paris vanligen 50 kbm. i sekunden, aldrig mindre
än 44; vid mynningen är den vanligen 250 kbm.,
vid högsta flod ända till 2,400 kbm. I sitt öfre
och mellersta lopp flyter S. genom ett enformigt
och tämligen flackt landskap; först vid Paris börja
stränderna visa någon omvexling i sitt utseende;
men derifrån och till hafvet äro flodens omgifningar
utmärkta för sin naturskönhet. Under sitt nedre lopp
flyter S. mycket långsamt och gör stora slingringar
samt är uppfylld af öar. Vid ny- och fullmåne
stiger floden betydligt och genombryter icke sällan
de vid densamma uppförda fördämningarna. S. står
genom ett förträffligt kanalsystem i förbindelse
med Somme, Schelde, Maas, Loire (genom Briare-,
Orléans- och Loing-kanalerna), med Saône, Rhône
och Rhen (genom Marne–Rhen-kanalen). S. förbinder
på detta sätt Medelhafvet med Atlantiska oceanen
och Nordsjön. Fyra departement äro uppkallade efter
denna flod: Seine, Seine-inférieure. Seine-et-Marne
och Seine-et-Oise. – 2. Departement i norra
Frankrike, det minsta, men tätast befolkade,
är en del af den forna provinsen Ile-de-France
och omslutes af depart. Seine-et-Oise. Areal
478,7 qvkm., deraf 78 qvkm. upptagas af staden
Paris. 2,961,089 innev. (1886). Landet är slätt,
frånsedt några smärre höjder vid Seine. Denna
flod, som inom depart. upptager Ourcq-, S:t Denis-
och S:t Martinkanalerna, är jämte sin biflod Marne
det förnämsta vattendraget. Den bördiga jorden är
förträffligt odlad och förser till en del Paris med
frukt- och grönsaker. Gips och sten brytas. Industrien
är högt uppdrifven och handeln blomstrande. Depart.
indelas i 3 arrondissement: Paris, S:t Denis och
Sceaux. Hufvudstad: Paris.
Seine-et-Marne [sän-e-marn], departement i norra
Frankrike, bildadt af Brie och Gâtinais, delar af
de forna provinserna Ile-de-France och Champagne,
gränsar till depart. Oise, Aisne, Marne, Aube, Yonne,
Loiret och Seine-et-Oise. Areal 5,736 qvkm. 355,136
innev. (1886). Landet är en fruktbar slätt med
kalkstenshöjder och vattnas af Seine med Yonne
och Marne m. fl. smärre floder, segelbara under en
sträcka af 242 km. Konstgjorda vattenvägar äro Ourcq-,
Cornillon- och Chelleskanalerna med en sammanlagd
längd af 118,4 km. Skogarna, deribland den bekanta
Fontainebleau-skogen, upptaga ungefär 14 proc. af
arealen. Den i allmänhet fruktbara och särdeles
välodlade jorden producerar säd i myckenhet,
grönsaker och ypperlig frukt. Af boskapsskötselns
alster är osten från Brie vida berömd. Flere stenbrott
förekomma. Handeln äfvensom textilindustrien samt
tillverkningen af läder,
papper och porslin äro af betydelse. Depart. indelas i
5 arrondissement: Melun, Fontainebleau, Coulommiers,
Provins och Meaux. Hufvudstad: Melun.
Seine-et-Oise [sän-e-oas], departement i
norra Frankrike, bildadt af en del af den forna
provinsen Ile-de-France, gränsar till depart. Oise,
Seine-et-Marne, Loiret, Eure-et-Loir och Eure samt
omsluter depart. Seine. Areal 5,604 qvkm. 618,089
innev. (1886). Landet är en af kullar genomdragen
slätt, vattnad af Seine och dess bifloder Oise,
Marne m. fl., hvilka inom depart. äro segelbara
på en sträcka af 148 km. Ourcqkanalen och andra
kanaler hafva en längd af 57,7 km. Mineralkällor
förekomma vid Enghien. Klimatet är mildt, men
i floddalarna fuktigt. Den i allmänhet fruktbara
jordmånen frambringar säd i öfverflöd, vin af sämre
sort, utmärkta grönsaker och frukter. Nästan 1/5
af arealen är skogbevuxen. Byggnadssten, krita och
gips förarbetas. Handeln såväl som textilindustrien
och tillverkningen af kemiska produkter m. m. är
af betydenhet. På landsbygden ligga en mängd
sammarbostäder för parisarna. Depart. är indeladt
i 6 arrondissement: Versailles, Mantes, Pontoise,
Rambouillet, Corbeil och Étampes. Hufvudstad:
Versailles.
Seine-inférieure [sän-ängferiör], departement
i norra Frankrike, bildadt af delar af den
forna provinsen Normandie, gränsar till Engelska
kanalen samt depart. Somme, Oise och Eure. Areal
6,035 qvkm. 833,386 innev. (1886). Kusten är i
allmänhet tvärbrant och eger en mängd talrikt
besökta badorter. Det inre landet är dels slätt,
dels genomdraget af skogbevuxna kullar samt vattnas
af Seine och de små kustfloderna Béthune, Bresle
m. fl. Åkerbruket har en hög utveckling. Förträffliga
betesmarker göra boskapsskötseln betydande. Skogarna
upptaga omkr. 600 qvkm. Vid kusten idkas ett gifvande
fiske. Industrien, som hufvudsakligen omfattar
bomulls- och klädestillverkning, fabrikation af
jernvaror och kemiska produkter, är storartad och
sysselsätter 2/3 af befolkningen. Med afseende på
handeln är depart. ett af de vigtigaste; Havre och
Rouen höra till de förnämsta handelsplatserna
i Frankrike. Departementet är indeladt i 5
arrondissement: Rouen, Havre, Dieppe, Yvetot och
Neufchâtel. Hufvudstad: Rouen.
Seinfall, sjöv. Se Sejnfall.
Seismograf l. seismometer, äfven sismograf
och sisinometer (af Grek. seismos, skakning,
jordbäfning, och grafein, skrifva, l. metron,
mått), ett instrument för iakttagande af jordskalf,
såväl af jordstötarnas styrka som hufvudsakligen af
deras riktning. Det första instrument af detta slag
uppfanns af italienaren Salsano 1784 och utgjordes
af en åt alla sidor svängbar pendel, med en udd
(eller en pensel), som i fin sand (eller på papper)
angaf jordbäfningens både riktning och styrka. Hos
en af Kreil 1855 uppfunnen seismograf står pendeln
i förbindelse med ett urverk, och strecken af ett
blyertsstift tillkännagifva förändringarna i jordens
inre. Cacciatore anställde samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
