Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwarze ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1836 furstbiskop i Salzburg, 1842 kardinal och
1849 furstärkebiskop i Prag. Död 1885. Både som
medlem af den böhmiska landtdagen och som ledamot
af österrikiska herrehuset försvarade han kraftigt
såväl de klerikala intressena som tsjechernas kraf
på större nationel sjelfständighet. På konciliet
1870 bekämpade han visserligen dogmen om påfvens
ofelbarhet, men underkastade sig densamma sedermera.
Schwarzwald (romarnas Abnoba och Silva marciana;
medeltidens Silva nigra), bergsträcka i sydvestra
Tyskland, utgår från landet mellan Waldshut och
Basel i den s. k. stora Rhenkroken och löper i
nordlig riktning, parallelt med de på andra sidan
Rhen belägna Vogeserna, genom Baden och Würtemberg
till Enz. I s. bestående af en mängd genom djupa dalar
skilda bergryggar, här och der med afrundade toppar,
öfvergår S. i n. till en högslätt. Dess sluttningar
i s., v. och n. äro branta, men i ö. aftager det
sakta i höjd och bredd, följande floderna Wutachs,
Neckars och Nagolds lopp. Längden är ungefär 150 km.,
bredden 75–22 km., höjden 1,000–700 m. samt arealen
4,955 qvkm., deraf 1/3 tillhör Würtemberg. Högsta
toppar äro i s. Belchen (1,415 m.) och Feldberg
(1,495 m.) samt i n. Katzenkopf (1,147 m.). Vigtiga
pass äro Höllenpass (910 m.) och Kniebis (932
m.). På S. upprinna flere bifloder till Rhen:
Wutach, Alb, Wura, Wiese, Kinzig m. fl., Donaus
källfloder Brege och Brigach samt Neckars tillflöden
Enz och Nagold. En mängd sjöar förekomma på den
östra sidan. Bergsträckan, som hufvudsakligen
består af gneis, granit och färgad sandsten,
är på de nedre sluttningarna bevuxen af löf- och
fruktträd, men på de öfre af täta barrskogar, hvilka
med sin friska luft och de många mineralkällorna
(Baden-Baden, Kniebisbäder, Badenweiler, Wildbad
m. fl.) årligen locka en mängd kurgäster. Wiesen-,
Münster-, Höllen- och Kinzigdalarna äro bekanta för
sin naturskönhet. Befolkningen sysselsätter sig
förnämligast med trävaruhandel, tillverkning af
skulpterade s. k. schwarzwald-ur, halmflätning och
andra industrier samt med boskapsskötsel. Åkerbruket
är föga gifvande, icke ens hafren går högre än
till 1,000 m., men i de mot Rhenslätten vettande
dalarna odlas frukt och förträffligt vin. Den förr
svåra samfärdseln öfver S. är numera underlättad af
Offenburg–Singen- och Höllenthal-banorna.
Schwarzwaldkretsen (Schwarzwaldkreis), regeringsområde
i konungariket Würtemberg. Areal 4,773,2
qvkm. 475,277 innev. (1885). Hufvudort: Reutlingen.
Schwechat (Klein-S.), köping i Nedre
Österrike, nära Wien. 4,632 innev. (1880). Bekanta
ölbryggerier. I Okt. 1848 blefvo de ungerske
insurgenterna derstädes slagna af de kejserliga
trupperna.
Schwedenstein. Se Lützen.
Schwedensäule. Se Erfelden.
Schwedt, stad i preussiska regeringsområdet
Potsdam, prov. Brandenburg, vid
Oder och Angermünde–S.-banan. 9,744
innev. (1885). Gymnasium. Tobaksodling, handel
och fiske.
Gammalt slott. S. omnämnes 955 som hufvudort för
vendiska furstar.
Schwegler, Albert, tysk filosof och historieskrifvare,
född 1819 i Michelbach i Würtemberg, blef 1818
professor i Tübingen och dog derstädes 1857. Han
utgaf bl. a. Das nachapostolische zeitalter (1846),
Geschichte der philosophie (14:de uppl. 1887;
»Grunddragen af filosofiens historia», 1856),
Geschichte der griechischen philosophie (1859; 3:dje
uppl. 1881) och Bömische geschichte (3 bd, 1853–58,
2:dra uppl. 1867–72; forts. af Clason 1873–76). Hans
arbeten i filosofiens historia hafva länge begagnats
vid de svenska universiteten.
Schweichel, Robert, tysk skriftställare, född 1821 i
Königsberg, bosatt i Berlin, har utgifvit ypperliga
skildringar från Schweiz och Savojen: Jura und
Genfersee (1865), Im Hochland (1868) m. fl. samt
åtskilliga romaner.
Schweidnitz, stad i preussiska provinseib Schlesien,
regeringsområdet Breslau, vid Weistritz och
Kamenz–Liegnitz-banan. 23,667 innev. (1885). Staden,
säte för en landgericht, ett gymnasium och en
handelskammare, var fordom hufvudstad i furstendömet
Schweidnitz (2,420 qvkm.), hvilket 1290 blef
sjelfständigt, men 1353 förenades med Böhinen och 1741
afträddes till Preussen. Till 1867 var den starkt
befäst, och under sjuåriga kriget (1756–63) uthärdade
den icke mindre an 4 belägringar.
1. Schweigaard [-gård], Anton Martin, norsk rättslärd
och statsman, född i Kragerö d. 11 April 1808,
miste 1818 bägge sina föräldrar och blef derefter
uppfostrad af sin mormoder, en sällsynt andekraftig
och duktig qvinna. Sin första uppfostran fick han i
de tarfliga skolor, som hans födelsestad hade att
bjuda på. Då mormoderns ekonomiska förhållanden
blefvo allt inskränktare, sändes S. 1821 till
sjös, sedan han i ett par år hade gått ledig, och
skickades 1822 till pastor Koeppen i Westerholt i
Ostfriesland, förnämligast för att lära tyska. Denne
upptäckte snart elevens lysande anlag och utvecklade
dem. Hemkommen 1824, efter sin konfirmation,
insattes S. i Skiens ny upprättade skola, och 1828
blef han student med utmärkta betyg. 1831 tog han
juridisk ämbetsexamen. Åren 1833–35 uppehöll S. sig
med offentligt stipendium i Köpenhamn, Berlin och
Paris samt efterträdde vid sin hemkomst Fr. Stang som
lektor juris vid Kristiania universitet. 1840 öfvertog
han tillika befattningen som lektor i statsekonomi
och statistik och blef s. å. utnämnd till professor
i dessa ämnen. Från 1842 till 1869 representerade
han på alla storting Kristiania. Han afled plötsligt
d. 2 Febr. 1870. S. utvecklade en mycket betydlig och
omfattande verksamhet samt var såväl i det offentliga
lifvet som inom vetenskapen en af Norges märkligaste
män i detta århundrade. Som medlem af stortinget
åtnjöt han ett anseende som ingen annan, oaktadt
han med sina bestämda meningar ofta måste komma i
strid med många af sina kolleger. Han stod utanför
alla politiska kotterier. I de politiska spörsmålen
väsentligen konservativ, för så vidt han nöjde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
