Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schmalz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anskuelse (1867), som antydde en förbindelse mellan
dessa riktningar. Tillsammans med R. Nielsen och
B. Björnson utgaf S. 1869–73 månadsskriften »For idé
og virkelighed» och skref deri spirituella uppsatser
i literära och politiska ämnen. Vidare utgaf han Sex
foredrag (1878), Litterære Studier (1882) och Fra
liv og literatur (1887). S. är äfven en produktiv
och god öfversättare. Ej häller har han upphört med
sin verksamhet som skald. 1863 utkom Digtninger,
1874 Ældre og nyere digte och 1886 Fortællinger
paa vers. Hans dikter äro dock mer tankedigra än
rika på fantasi och känsla, hvarjämte formen i dem
är sökt och konstlad. 1876 vann S. mycket bifall för
skådespelet Den forvandlede konge, och sedan 1881
har han utgifvit en serie noveller, hvilka vittna om
en djup psykologisk blick, men som dock icke hafva
vunnit någon stor popularitet (Haandtegninger,
1881, Forestillet og oplevet, 1883, Skæbner
og skikkelser 1884, Murmesterens dötre 1886).
E. Ebg.
Schmidt, Johannes, tysk språkforskare,född 1843
i Prenzlau, sedan 1876 professor i jämförande
språkvetenskap vid universitetet i Berlin, har
utgifvit: Zur geschichte des indogermanischen
vokalismus (1871–75), Die verwandtschaftsverhältnisse
der indogermanischen sprachen (1872) m. m.
Schmidt-Cabanis, Otto Richard, tysk skriftställare,
född 1838 i Berlin, var 1860–67 skådespelare,
men egnade sig derefter åt humoristiskt
författareskap. Skrifter: Allerlei humore (2:dra
uppl. 1876), Was die spottdrossel pfiff (1874;
2:dra uppl. 1880), Veilchen und meerrettig (1875;
3:dje uppl. 1876), Wechselnde lichter, en diktsamling
(1881), Brummstimmen der zeit (1886) m. fl.
Schmidt-Weissenfels, Eduard, tysk skriftställare,
född 1833 i Berlin, har utgifvit: Frankreichs moderne
litteratur (1856), Rahel und ihre zeit (1857),
Geschichte der franz. revolutionslitteratur (1859),
biografier öfver Gentz, Metternich och Freiligrath,
historiska romaner m. m.
Schmiedeberg [schmid-], stad i
preuss. regeringsområdet Liegnitz (Schlesien), vid
berget Schneekoppe och S. Hirschbergbanan. 4,551
innev. (1885). Klimatisk kurort. S. var fordom
berömdt för sina jernvaror och linneväfnader samt
har ännu siden- och linnemanufakturer, tenngjuteri,
vaxljus- och leksaksfabriker m. fl. industriella
anläggningar. I närheten finnas rika lager af
magnetit.
Schmiterlöw, Henning Kristian, vitterhetsidkare, född
1754, blef vid tretton års ålder lifdrabant, erhöll
1793 öfverstelöjtnants värdighet och s. å. afsked från
lifdrabantkåren, hvarefter han lefde som jordbrukare
på sin gård i Östergötland. Han afled 1813, efter
att 1812 hafva erhållit landshöfdings namn, heder
och värdighet. S. är bekant som författare till
bl. a. några i Stockholmsposten och Giörwells
tidningar intagna tillfällighetsqväden.
Schmitt. 1. Aloys S., tysk pianist, f. 1788, d. 1866,
lefde från 1816 som pianolärare i Frankfurt am Main,
utom på 1820-talet, då han dels var i Berlin, dels
hofpianist hos hertigen af
Cambridge i Hannover. Hans instruktiva verk för piano
äro allmänt erkända såsom förträffliga. S. skref
äfven konsertstycken o. a. för sitt instrument,
dessutom stråkqvartetter, uvertyrer, oratorier
(Moses, Ruth), mässor och operor (Das osterfest zu
Paderborn, Valeria m. fl.). – 2. Georg Aloys S.,
tysk musiker, den förres son, f. 1827, har sedan
1857 varit hofkapellmästare i Schwerin, der han
mycket bidragit att höja den musikaliska nivån. Ett
ungdomsverk, operan Trilby, uppfördes i Frankfurt med
bifall. S. har äfven komponerat operor, orkestersaker,
pianostycken m. m. A. L.
Schmolck (Schmolke), Benjamin, tysk diktare af
andliga sånger, född nära Liegnitz 1672, död som
pastor primarius i Schweidnitz 1737, utgaf i 16
samlingar inemot 1,200 andliga sånger af högst
olika värde. »Hans psalmer hafva lemnat Svenska
psalmboken psalmerna 81, 235 och 241, hvarjämte de
synas icke hafva varit utan inflytande på 102 och
366.» Hans samlade skrifter utgåfvos 1740–44; ett
urval publicerades 1860.
Schmoller, Gustav, tysk nationalekonom, född 1838 i
Heilbronn, blef 1864 professor i statskunskap i Halle,
1872 i Strassburg och 1882 i Berlin samt utnämndes
1887 till brandenburgsk historiograf. S. har
kraftigt arbetat för de nationalekonomiska studiernas
utveckling. Bland hans skrifter må nämnas: Geschichte
der deutschen kleingewerbe im 19. jahrh. (1869), Über
einige grundfragen des rechts und der volkswirthschaft
(1874) och Die Strassburger tucher- und weberzunft
(1879). S. har äfven (sedan 1878) utgifvit »Staats-
u. sozialwissenschaftliche forschungen» (39
häft.) och (sedan 1881) »Jahrbuch für gesetzgebung,
verwaltung und volkswirthschaft im Deutschen reich».
Schmollis (förvrängning, som det påstås, af det
latinska sis mollis, »var mig huld»), en helsning, som
ofta, särdeles i Tyskland, förekommer vid drickande
af brorskål.
Schmölln, stad i Sachsen-Altenburg, vid
floden Sprotte och Gössnitz–Gerabanan. 7,104
innev. (1885). Fabrikation af yllevaror, borstar,
dosor, handskar m. m.
Schnaase [schnase], Karl, berömd tysk
konstskriftställare, född 1798 i Danzig, studerade
juridik i Heidelberg, der han var en af Hegels
lärjungar, samt blef 1826 assessor i Königsberg,
derefter prokurator i Düsseldorf och 1848 råd
i högsta domstolen i Berlin. Död i Wiesbaden
1875. I historisk blick och filosofisk uppfattning
oöfverträffad, blef S. en af dem, som grundade det
vetenskapliga konststudiet i Tyskland. Utom sitt
hufvudverk Geschichte der bildenden künste (1843–64;
2:dra uppl. 1865–77, 8 bd) utgaf han Niederländische
briefe (1834) och åtskilliga smärre skrifter.
Schnabel, Johann Gottfried, tysk skriftställare i
18:de årh., bekant under psevd. Gisander, skref
en af de mest lästa robinsonaderna, Wunderliche
fata einiger seefahrer, absonderlich Alberti Julii
o. s. v. (1731–43), hvilken bearbetades och utgafs
af Tieck (6 bd, 1827) och i utdrag öfversattes på
svenska 1765 (nya uppl. 1785 och 1789).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
