Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schleswig-Holstein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppstigande spets tredelad sköld, innehållande de tre forna
hertigdömenas vapen: för Holstein en liten sköld i
silfver och rödt med spikar och nässelblad i silfver;
för Schleswig tvänne blå, rödtungade lejon i gyllene
fält; för Lauenburg ett silfverhästhufvud i rödt
fält. Om provinsens historia se Holstein och Slesvig.
Schleswig-holsteinska kanalen. Se Eider-kanalen.
Schletterer, Hans Michel, tysk musiker,
f. 1824, elev af Spohr, David och Richter,
blef 1847 musikdirektor i Zweibrücken, 1854
universitetsmusikdirektor i Heidelberg, 1858
kapellmästare vid protestantiska kyrkan i Augsburg och
1866 direktor för Augsburger musikschule. S. har
skrifvit en rad kompositioner, såsom kantater
(Jephtas tochter), körer (Ostermorgen), operetter
(Dornröschen, Vater beatus), korsång- och violinskolor,
arrangemang af klassiker m. m. Större betydelse
har han såsom musik-skriftställare, genom
sina arbeten om Das deutsche singspiel (1863)
och J. F. Reichardt (1865), sina Studien zur
geschichte der französischen musik (1884–85), sina i
Waldersees samling intagna föredrag om Pergolese,
Rousseau, Spohr och Ursprung der oper m. m.
A. L.
Schlettstadt, stad i elsass-lothringska
regeringsområdet Nedre Elsass, vid Ill och flere
jernvägslinier. 9,175 innev. (1885). Handel med
landtmannaprodukter. Metalltrådsfabrikation. S. fanns
redan 728, befästes 1216 och blef sedermera fri
riksstad. Efter en kort belägring kapitulerade dess
franska besättning d. 24 Okt. 1870.
Schley. Se Schlei.
Schlichtegroll, Adolf Heinrich Friedrich, tysk lärd,
född 1765 i Waltershausen i hertigdömet Gotha, blef
1797 professor i Gotha samt 1807 generalsekreterare
vid vetenskapsakademien i München och sedermera
hofbibliotekarie derstädes. Död 1822. S. vann stort rykte
genom sin Nekrolog der deutschen (28 bd, 1791–1806)
och Die annalen der numismatik (1804–06). Jfr
Weiller, »Schlichtegrolls leben und wirken» (1823).
Schliemann, Heinrich, tysk fornforskare, föddes
d. 6 Jan. 1822 i Mecklenburg-Schwerin, i staden
Neu-Buckau, der fadern var prest. Vid fjorton
års ålder måste han afbryta sina skolstudier
och taga anställning uti en handelsbod i staden
Fürstenberg. Sedan han 5 1/2 år stannat på denna
anspråkslösa plats, skadades han en dag i bröstet
vid ett försök att lyfta en alltför tung pjes och
blef derigenom tvungen att lemna sin tjenst. I sin
förtviflan for han till Hamburg, der han i Nov. 1841
lyckades blifva kajutvakt på ett skepp, som skulle
segla till Venezuela. Skeppet kastades dock af en
storm mot ön Texel, och först efter stora faror kunde
besättningen komma i land. Utblottad på allt, hade
S. beslutit sig för att taga värfning som soldat,
men var nog lycklig att få en, i början mycket
underordnad, plats på ett kontor i Amsterdam. Der
förstod han nu att använda hvarje ledig stund till
att skaffa sig kunskaper, särskildt till att lära
främmande språk, hvarför han hade ovanlig lätthet. År 1846
sändes han af sina principaler till Petersburg, der
han följande år började affärer på egen hand och snart
samlade en betydlig förmögenhet. Sedan han 1863 dragit
sig från affärerna och derefter gjort en resa kring
jorden, har han användt sin tid och sina penningar
på storartade undersökningar, hufvudsakligen i
Grekland och Mindre Asien. På Ithaka företog han 1868
forskningar, som han tio år senare fortsatte. 1871
började han gräfningar i Troas, hvilka först fortgingo
till 1873 och sedan flere gånger återupptagits,
och genom hvilka vi troligen lärt känna ruinerna
af den stad, som Homeros besjungit under namnet
Troja. 1876 och 1877 undersökte han de särskildt
med dyrbara guldarbeten ovanligt rikt utstyrda,
från tiden före trojanska kriget härstammande
konungagrafvarna inom Mykenais Akropolis, hvarigenom
han gjorde oss bekanta med en vigtig, förut så godt
som okänd period af Greklands kulturhistoria. 1884
och 1885 uppgräfde han, med biträde af arkitekten
Dörpfeld, de märkvärdiga lemningarna af det kort
efter trojanska kriget förstörda konungapalatset
i Tiryns. Dessutom har S. företagit gräfningar vid
Orchomenos och Marathon och på andra ställen inom
Grekland samt i Egypten. Det mesta, som S. funnit i
Troas, är af honom skänkt till hans fädernesland och
förvaras i »Museum für Völkerkunde» i Berlin; hvad han
funnit i Mykenai och Tiryns förvaras deremot i ett af
Athens museer. Sina i hög grad vigtiga undersökningar,
hvilka varit epokgörande för studiet af både Greklands
och många andra lands forntid, har han beskrifvit i
flere rikt illustrerade arbeten, af hvilka de flesta
utgifvits både på tyska, engelska och franska. De
förnämsta äro: Trojanische alterthümer (1874, med
särskild atlas; en engelsk omarb. upplaga utkom 1875
under titeln »Troy and its remains»), Ilios (1881),
Troja (1884), Mycence (1878) och Tiryns (1886).
O. M.
Schlik, Franz, grefve von S., österrikisk fältherre,
född 1789 i Prag, blef 1844 fältmarskalklöjtnant och
erhöll 1848 befälet öfver en kår i öfre Ungern. Ehuru
underlägsen i stridskrafter, vann han flere framgångar
mot ungrarna samt bidrog väsentligt till segern
vid Kápolna och till Görgeis kapitulation. I slaget
vid Solferino 1859 anförde han österrikarnas högra
flygel. Död 1862.
1. Schlippenbach, Kristofer Karl von, grefve,
krigare, diplomat, född 1624 i Kurland, gick tidigt
i svensk krigstjenst samt kom snart i stor ynnest
hos drottning Kristina, i sammanhang med M. G. De
la Gardies onåd, och blef jämväl tronföljarens, Karl
Gustafs, förtrogne. Utan några utmärkta förtjenster
blef han på mycket kort tid, efter att hafva varit
öfverste munskänk och kammarherre hos drottningen,
1654 öfverste för gardet, friherre och grefve. Efter
Karl Gustafs tronbestigning var det hufvudsakligen
S., som delade och understödde konungens djerfva
krigsplaner och förhoppningar. Kort derefter skickades
han dock till åtskilliga tyska hof, för att der,
på samma gång som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
