Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schinckel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schizophyceae (af Grek. schizein, klyfva, och fykos,
sjögräs), Klyfalger, bot., benämning på den i nyare
botanisk systematik uppställda 3:dje klassen af
algerna. Klyfalgerna äro lågt stående alger, som ej
hafva sexuel förökning, och hvilka kunna anses vara
egentligen 1-celliga, emedan alla celler hos dem äro
efter regeln lika sjelfständiga, äfven om många sådana
äro förenade till trådlika, platt utbredda eller på
annat sätt formade bildningar. Klyfalgerna förökas
genom delning af cellerna, vanligen genom klyfning af
väggarna och frigörelse af de nybildade cellerna. Ofta
förekommer ett slags slidbildning och en geléartad
uppsvällning af väggarnas yttersta lager,
hvarigenom slemformiga kolonier (zoogloea stadier)
uppkomma. Hos många finnes sjelfständig rörelse. –
Denna klass omfattar 2 ordningar: de blågröna
algerna (Cyanophyceae) och de förr bland svamparna
inordnade bakterierna (Schizomycetes), hvilka äro
i det hela parallella med de blågröna algerna,
men icke ega förmåga att assimilera kolsyra, i
hvilket hänseende de likna svamparna. Det är de Bary,
som nyligen gjort denna omflyttning af bakterierna.
O. T. S.
Schiödte, Jörgen Kristian, dansk zoolog, född 1815,
dog 1884 som e. o. professor och intendent vid
zoologiska universitetsmuseet i Köpenhamn. Hans
arbeten falla till allra största delen inom
entomologiens område, men vinna allmännare betydelse
derigenom att han städse sökte kombinera det
morfologiska momentet med det allmänt fysiologiska,
organisationen med lefnadssättet. Bland hans
många publikationer märkas: Genera og species af
Danmarks Eleutherata (1 bd, 1841), De metamorphosi
Eleutheratorum observationes. Bidrag til insekternes
udviklingshistorie (1862–75, i den af honom sjelf
sedan 1862 redigerade »Naturhistorisk tidsskrift») och
Specimen faunae subterraneae (1849) m. fl. L-e.
Schiött, August Heinrich Georg, dansk målare, född
d. 17 Dec. 1823 i Helsingör, genomgick konstakademien
och blef 1854 medlem af densamma, efter att med
akademiens understöd hafva studerat utrikes,
förnämligast i Paris. Han har i synnerhet verkat
som porträttmålare. Bland hans arbeten må nämnas
Karolina Amalia som enkedrottning, i hel figur
(1858). På senare tider har han utställt en
del genrebilder.
Ph. W.
Schjellerup, Hans Karl Frederik Kristian, dansk
astronom, född d. 8 Febr. 1827 i Odense, blef 1850
Polyteknisk kandidat och 1851 astronomisk observator
i Köpenhamn, 1854 lärare vid sjökadettskolan
(sedermera sjökrigsskolan) samt fick 1875 anbud på
astronomiska professuren vid universitetet, men
afslog det. Död d. 13 Nov. 1887. Hans vigtigaste
arbeten äro: Stjernefortegnelse, indeholdende
10,000 positioner af teleskopiske fixstjerner
(1864) och Description des étoiles fixes, composée
au milieu du 10:me siècle par l’astronome persan
Abd-el-Rahman al Sufi (fransk öfvers. af en arabisk
text, utgifven i Petersburg 1874). Vidare märkes en
afhandling om Tycho Brahes originalobservationer,
benyttede til banebestemmelse af kometen 1580 (1854,
i Videnskabernes selskabs
skrifter). S. var 1862 en af dem, som bidrogo till
upptäckten af en komet i »Kronan». 1857 fick han
doktorsdiplom från Jena. E. Ebg.
Schjerfbeck, Helena, finsk målarinna, f. i Helsingfors
1862, har tillvunnit sig en större uppmärksamhet genom
följande arbeten: Två syskon (1881), Vid Linköpings
fängelsedörr 1600 (andra statspriset 1882), Armodets
barn (1883), Begrafning i Bretagne (1884), Vilhelm
von Schwerin (andra statspriset 1886) och En liten
konvalescent (bronsmedalj vid verldsutställningen
1889).
Schlagintweit, namn på trenne från München
härstammande bröder, som gjort sig berömda genom
sina vetenskapliga forskningsresor: Hermann von
S. (f. 1826, d. 1882 i München som friherre),
Adolf von S. (f. 1829, mördad i Turkistan 1857)
och Robert von S. (f. 1837, d. 1885 som professor i
Giessen). Efter anmodan af den preussiske konungen
och engelsk-ostindiska kompaniet, företogo dessa
bröder 1854 en forskningsresa till Indien och
Hög-Asien samt riktade derigenom i väsentlig mån
vår kunskap om dessa trakter, företrädesvis om
Himalaja och Tibet. De värderika samlingar, som de
bägge öfverlefvande bröderna medförde hem 1858, äro
förvarade på borgen vid Nürnberg. Resultatet af deras
forskningar publicerades i ett på engelska utgifvet
arbete: Results of a scientific mission to India
and High Asia (4 bd, 1860–66) och senare i Reisen
in Indien und Hoch-Asien (4 bd, 1869–80). Robert
utgaf dessutom några skildringar från en resa
till Amerika: Die mormonen (2:dra uppl., 1878)
m. fl. – En fjerde broder, Emil S. (f. 1835), har
särskildt sysselsatt sig med studium af tibetanska
handskrifter, och en femte broder, Eduard S. (f. 1831,
stupade som ryttmästare i kriget 1866), har skildrat
Der spanisch-marokkanische krieg (1863).
Schlan (Tsjech. Slane), stad i norra Böhmen, vid
Prag–Brüx-banan. 8,070 innev. (1880). I närheten
finnas stenkolsgrufvor.
Schlangenbad, badort i preussiska regeringsområdet
Wiesbaden (Hessen-Nassau), 9 km. v. om badorten
Wiesbaden, har 8 alkaliskt jordhaltiga mineralkällor,
hvilkas värmegrad vexlar från 29° till 32° C. Deras
vatten användes mot nerv- och hudsjukdomar, reumatism,
fruntimmerssjukdomar m. m.
Schlaraffenland (T., af schlaraffe, tanklös
dagdrifvare, ett från 15:de årh. härstammande
skymford), betecknar ett diktadt land, i hvilket
menniskan utan vare sig andlig eller kroppslig
ansträngning erhåller alla materiella njutningar,
alltså ett land, der man lefver i sus och dus. Sagan
om schlaraffenlandet (»pays de Cocagne») utbildades
under medeltiden, i den franska, italienska, engelska,
nederländska och spanska poesien. I Tyskland, der
den förbands med en moraliserande tendens, lär den
hafva införts kort före 16:de årh. Bland dem, som
poetiskt skildrat schlaraffenlandet, märkes främst
Hans Sachs. Jfr Utopi.
Schlegel. 1. Johann Elias S., tysk-dansk
skriftställare, f. 1718 i Meissen, var i Leipzig en
af Gottscheds mest lefvande lärjungar samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
