Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schaffner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
politiska yttranden. Han slog sig då på musik, reste
1856 till utlandet och blef 1859, efter studier vid
Leipzigs konservatorium, anställd som orkesterdirigent
vid nya teatern i Helsingfors. Med sin orkester gaf
han tid efter annan soaréer och symfonikonserter
såväl i sistnämnda stad som ock i Göteborg, Köpenhamn
och Stockholm, hvarest han 1863 tog initiativet
till de sedan så populära aftonkonserterna i Berns
salong. Död i Helsingfors d. 24 Juli 1865. S. var
en energisk dirigent, och flere af hans raska
kompositioner hafva vunnit popularitet i hans hemland,
särskildt mansqvartetterna Vi äro andens fria folk och
Fiskarens sång på hafvet. Han utgaf Finska melodier,
Sånger vid piano, musik till Ålandstärnans sång,
vådevillen En förmiddag på landet och skådespelet
Ainamo. vidare komponerade han en Kullervo-ouverture,
en sorgmarsch öfver tronföljaren Nikolaus m. m.
A. L.
Scharf, ett i orgeln förekommande mixturregister
med skarp intonation.
Scharf, George, engelsk illustratör och konsthistorisk
författare, född i London 1820, ingick som elev vid
»Royal academy» 1838 samt gjorde sedan vidlyftiga
resor i Italien och Mindre Asien. 1857 blef han
sekreterare och 1882 direktör vid »National Portrait
Gallery». Han debuterade med en serie etsningar,
Scenic effects, öfver de föreställningar af Shakspeare
och andra klassiska dramaturger, som 1838–39 gåfvos
på Covent-Garden-teatern. Sedan har han illustrerat
verk af Murray, Macaulay, Milman’s »Horace» (1849),
Kugler (»Handbook of italian and german painting»),
Pollock (»Dante») m. fl.
Scharffenberg, Albrecht von. Se Albrecht von Scharffenberg.
Scharffenberg, Poul Ulrik, dansk general, född d. 10
Maj 1810 i Viborg, blef 1827 löjtnant, utmärkte sig
1848 som kapten i striden vid Oversö och anförde 1850
en bataljon i slaget vid Isted. Som öfverste i kriget
1864 anförde han en brigad vid Dybbölställningens
försvar och visade stor tapperhet i slaget d. 18
April. 1865 blef han generalmajor och var 1867–79
kommenderande general på Själland. Död d. 28 Jan. 1882.
E. Ebg.
Scharlachberger. Se Bingen.
Scharling. 1.Karl Emil S., dansk teolog, född den
28 Juli 1803 i Köpenhamn, tog 1825 med utmärkelse
teologisk examen och 1836 doktorsgraden samt var
1830–34 lektor vid Sorö akademi och 1834–76 professor
vid universitetet. Död d. 17 Juni 1877. S. var en
lärd och flitig forskare. I »Theologisk Tidsskrift»,
som han utgaf 1837–61 tillsammans med sedermera
biskop Engelstoft, skref han en mängd afhandlingar
om de nytestamentliga skrifternas ålder och
äkthet, i motsats till Tübingen-skolans upplösande
kritik. Han utgaf äfven ett stort arbete om Mystikeren
Michael Molinos’ laere og skaebne (1852). En samling
teologiska afhandlingar utkom 1880. – 2. Edvard August S.,
dansk kemist, den föregåendes broder, född d. 1 Mars 1807
i Köpenhamn, tog 1828 farmacevtisk och 1834
polyteknisk examen samt blef 1839 lektor och
1842 professor i kemi vid den polytekniska
läroanstalten och universitetet. Död d. 11
Sept. 1866. S. sysselsatte sig i synnerhet med
den organiska kemien och har företagit grundliga
undersökningar om blåsestenens kemiska förhållanden,
om den mängd kolsyra en menniska dagligen inandas,
om åtskilliga naturliga balsamer och fettämnen m. m.;
men hans arbeten vittna, liksom hans äldre broders,
mer om flit än om snille. – 3. Karl Henrik S., den
förstnämndes son, född d. 3 Maj 1836 i Köpenhamn,
tog 1859 med utmärkelse teologisk examen och
vistades derefter några år utrikes, hvarunder
han besökte Grekland och Palestina. 1865 tog han
teologie licentiatexamen samt blef 1866 docent och
1870 professor vid universitetet. S. är en mycket
produktiv och mångsidig författare, men är alltför
ifrig och ytlig i sitt arbete samt är ej någon sträng
sjelfkritiker. Redan 1859 skref han en satirisk
komedi, Moderne kristendom, och följande år en
romantisk dikt, Folkvars dröm, kamp og sejr. 1862
följde en liflig berättelse Ved nytaarstid i Nöddebo
prestegaard, af Nicolai, 18 aar, som vann stort
bifall (9:de uppl. 1889) och öfversattes på svenska,
tyska, engelska och franska. En senare berättelse
under samma signatur. Min Hustru og jeg (1875, 5:de
uppl. 1889; öfv. 1876) kan ej på långt när mäta sig
med den förra. 1866 utkom en stor s. k. »nutidsroman»,
Uffe Hjelms og Palle Loves bedrifter (öfv. 1871),
hvars handling är alltför romantisk för vår tid och
hvars politiska satir är alltför ytlig för att göra
verkan. Afgjordt misslyckade äro tvänne historiska
folkskådespel, med hvilka han ville pånyttföda
den dramatiska diktkonsten: Kong Valdemar og bisp
Absalon (1874) och Marsk Stig og fru Ingeborg (1878).
1888 utgaf han en historisk berättelse,
Sverre praest. Som teolog har S., utom många mindre
afhandlingar (han var 1865–68 utgifvare af »Ugeblad
for den danske folkekirke» och 1869–70 af »Dansk
tidsskrift for kirke og folkeliv»), utgifvit: Den nyere
holländske theologi (1865), Jacob Böhmes theosofi (1879,
teol. doktorsdisputation) och Kristelig
saedelaere (2 bd, 1884–86). I nära förbindelse härmed
står hans Menneskehed og kristendom, en historiens
filosofi (2 bd, 1872–75). Hans reseskildringar
äro af föga betydelse. – 4. Hans William S., dansk
nationalekonom, den föregåendes broder, född d. 22
Sept. 1837 i Köpenhamn, tog 1861 juridisk examen, men
slog sig derefter på studiet af statskunskap samt blef
1869 professor i statsekonomi och statistik. Sedan
1876 har han varit folketingsman och tagit lifligt
del i förhandlingarna om finansiella och ekonomiska
spörsmål. 1877 blef han juris hedersdoktor i Upsala.
Redan 1868 skref S. Indledning til den politiske oekonomi
och 1869 ett arbete om Pengenes synkende vaerdi
(som innehåller en kort dansk mynthistoria).
Sedermera har han skrifvit flere
artiklar i »Nationalökonomisk tidsskrift» (hvars
ene utgifvare han var 1873–81) och i »Dagbladet»,
till hvars faste medarbetare han i många år hört.
Slutligen har han tillsammans med professor Falbe Hansen
utarbetat en utförlig Danmarks statistik
(5 bd, 1877–87). E. Ebg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
