Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schaffner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samfärdsel befordras genom ångbåtstrafik mellan S.
och Konstanz samt genom de badensiska statsbanornas
och den schweiziska Nordöstbanans bilinier
Konstanz–Basel och S.–Zürich. Innevånarnas
antal uppgick 1888 till 37,879, hufvudsakligen
tysktalande reformerta. Författningen (af 1876) är
demokratisk. Stora rådet, hvars medlemmar väljas 1 på
500 innevånare, är den lagstiftande, regeringsrådet
(8 ledamöter) den verkställande myndigheten. Dock
måste nya lagförslag underställas en folkomröstning
(»referendum»), om 1,000 medborgare fordra det;
finansfrågor måste det i alla händelser. I
administrativt hänseende är kantonen delad i 6
»bezirke» med tills. 36 församlingar, som hvar
och en eger en fredsdomstol; dessutom finnas 6
»bezirksgerichte» och en »obergericht». Kantonens
reformerte innevånare lyda under en synod
och ett kyrkoråd, katolikerna under biskopen
i Basel. Undervisningsväsendet är väl ordnadt;
högsta läroanstalten är ett gymnasium, förlagdt till
hufvudstaden. 1886 uppgick statsförmögenheten till
11 1/4 mill. francs, statsinkomsterna till 553,929
och utifterna till 580,684 francs. – 2. Hufvudstad
i nämnda kanton, vackert belägen vid Rhen, hvilken
flod redan der är särdeles strid och 2 km. nedanför
staben vid Laufen bildar det af turister mycket
besökta Rhenfallet (se Rhen och Laufen). 12,327
innev. (1888). Liflig handel, fabrikation af jern-
och stålvaror, instrument- och urmakeri, ullspinneri
m. fl. industrier. S. är väl bygdt, eger en mängd
med fresker och skulpturer smyckade gafvelhus från
16:de och 17:de årh. och har mer än någon annan
stad i Schweiz bibehållit karakteren af en gammal
schwabisk riksstad. Bland offentliga byggnader märkas:
en romansk münster, S:t. Johanneskyrkan i gotisk
stil, båda från 12:te årh., en pelarebasilika från
11:te årh., rådhus och kasern i ståtlig renaissance,
»Imthurneum» (en af bankiren Imthurn år 1864 skänkt
byggnad, inneslutande teater, konsertsal och
konstmuseum), ett museum med bibliotek (26,700 bd),
ett gymnasium samt i stadens östra del en väldig,
cirkelrund fästning från 16:de årh. I. S. föddes
historieskrifvaren Joh. v. Müller.
Historia. Staden S., kring hvilken kantonen bildat
sig, uppkom ur en ofvanför Rhenfallet belägen
fiskareby och omtalas redan på Karl den stores
(768–814) tid under namnet Scaphusitum (af scapha,
båt). Den erhöll riksfrihet år 1264, men förpantades
till huset Habsburg 1330 och lösköpte sig icke förrän
1419. År 1454 anslöt S. sig till de edsförbundne
och upptogs 1501 som den 12:te orten i förbundet,
hvarvid det äfven förvärfvade sig ett litet
landområde på högra Rhenstranden, hvilket förökades
genom sekularisation och köp efter reformationens
införande år 1529. Den skråmässigt aristokratiska
författningen störtades vid Helvetiska republikens
upprättande år 1798, och sedan stad och land genom
mediationsakten (1803) bildat en sjelfständig kanton,
ledde en från landtfolket utgående demokratisk rörelse
till antagandet af en representativt demokratisk
författning år 1831. Genom en revision af 1876 har
denna författning än mer utvecklats i demokratisk riktning.
Schaffner, Martin, tysk målare af ulmska
skolan (födelse- och dödsår okända), var verksam
1508–35. Underlägsen sin landsman Bartolomeus Zeitblom
i uppfattningens allvar och storslagenhet, ådagalägger
han i stället mindre stelhet i linierna och en friare,
ledigare formgifning. Utom några porträtt (t. ex. i
Münchens pinakotek) målade han många religiösa,
ehuru genreartadt uppfattade bilder, hvilka bevaras
i München, Nürnberg, Stuttgart och på andra ställen.
O. G-g.
Schafhäutl, Karl Franz Emil von, tysk geolog,
tekniker oeh musikteoretiker, född i Ingolstadt
1803, blef 1843 professor i geognosi, bergs-
och grufvetenskap vid universitetet i München
samt 1849 överbibliotekarie derstädes. S. har
uppfunnit maskiner för jernets puddlingsprocess och
konstruerat flere fysikaliska instrument. Bland hans
skrifter märkas främst Geognostische untersuchungen
des südbayr. Alpengebirges (1851) och Der echte
gregorianische choral (1869), som utgör ett vigtigt
bidrag till kyrkomusikens historia.
Schakt, bergsv. I vidsträckt mening begagnas
uttrycket schakt ungefär i samma betydelse som
grufva. I egentlig mening är dock ett schakt en
genom sprängning eller annat grufarbete åstadkommen
afsänkning i marken. Schakten, som numera oftast
hafva rektangulär genomskärning (äldre schakt
äro deremot vanligen runda), hafva till ändamål
att göra någon mineralfyndighet tillgänglig för
grufarbete. Genom somliga uppfordras det i grufvan
lösbrutna materialet (uppfordringsschakt), genom andra
grufvattnet (konstschakt). Genom somliga befordras
luftväxlingen (luftschakt). Genom schakten har
vidare arbetsmanskapet kommunikation mellan dagen
och grufvans inre. Ofta tjenstgör samma schakt
för alla dessa ändamål. Den i grufvan lösbrutna
malmen framforslas nere i grufvan till schakten på
rälvagnar eller skottkärror och upphissas derefter i
tunnor, »hundar» (små vagnar) eller burar. Vattnet
upppumpas genom pumpverk, och manskapet går upp
och ned endera på stegar eller i hissar eller på
farkonster. Schakten äro antingen lodräta eller
donlägiga, d. v. s. lutande, vanligen i samma vinkel
mot lodlinien som det malmlager, efter hvilket de
äro drifna. De måste ofta timras, d. v. s. förses med
timmerväggar, eller invändigt beklädas med murverk,
allt till skydd mot ras. Murade schakt äro nästan
alltid runda eller elliptiska. Dimensionerna bero af
omständigheterna i hvarje fall.
Det djupaste lodräta schakt i Sverige är Fredriks
schakt i Falun, 356 m.; det djupaste donlägiga är
Bersbo grufva i Östergötland, 420 m. Det djupaste
schakt i verlden är Adalbert-schaktet vid Pribram i
Böhmen, som uppnått öfver 1,000 m. djup. I Amerika har
Tamarak-schaktet vid grufvorna Calumet och Hecla, vid
Lake Superior, uppnått det största djupet, med 675 m.
Th. N-m.
Schakå. Se Tsjakå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
