Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salomon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Salomon, konung i Ungern, son af Andreas I, f. 1053,
blef redan vid fyra års ålder krönt till konung,
fördrefs 1060 af sin farbroder Bela I och flydde till
Tyskland, men återfördes till sitt rike 1063, genom
en tysk hjelphär. Efter en af inre stridigheter oroad
regeringstid nödgades han 1074 åter fly, erhöll å
nyo hjelp af den tyske kejsaren Henrik IV, med hvilken
han blifvit besvågrad, men lyckades återvinna endast
en landsträcka i vestra delen af Ungern och måste för
hjelpens skull erkänna sin svågers öfverhöghet. 1081
afsade han sig kronan, men då han efter tvänne år
sökte återtaga den, blef han tillfångatagen. Befriad
ur fångenskapen, lefde han ett äfventyrligt lif och
stupade 1087.
Salomon, Elias, läkare, född i Stockholm 1751,
blef 1783, efter att redan förut hafva fått
assessors titel, utnämnd till förste lifkirurg i
survivance hos Gustaf III, ehuru han ej aflagt
någon universitetsexamen, utan endast biträdt
Acrel vid mindre operativa förrättningar. Han blef
sedan förste lifmedikus, assessor i Collegium
medicum och regementskirurg vid Lifregementet
samt tjenstgjorde som läkare hos konungen ända
till dennes död. Derefter blef han af bergsrådet
N. Dahlberg och andra afundsmän anklagad för
att afsigtligt hafva vårdslösat behandlingen af
konungens skottsår. S. bibehöll sig dock äfven i
Gustaf IV Adolfs förtroende samt utnämndes af honom
till vice preses i Collegium medicum med titel af
arkiater. 1807 fick han afsked och dog i Stockholm
1808.
Salomon Gabirol l. Salomon ben Jehuda ibn G., hebreisk
skald och filosof, f. 1050 i Malaga, d. 1080 i
Valencia, var den förste, som använde metern i den
hebreiska poesien. Hans betydelsefullaste dikt
är Keter malhuth (»konungakrona»), öfversatt af
Geiger, Dukes och Leop. Stein. Först i vår tid har
S. upptäckts vara författare af den filosofiska boken
Fons vitae (psevd. Avicebron). Se Geiger: »Salomon
Gabirol und seine dichtungen» (1867).
Salomonisk dom, en vis, rättrådig och fyndig dom
(efter konung Salomo).
Salomon-öarna (äfven Nya-Georgien-arkipelagen), en
till Melanesien hörande ögrupp i Stora oceanen, ö. om
Nya Guinea, mellan 5° och 11° s. br. Gruppen omfattar
sju större och en mängd smärre öar, hvilka tillsammans
hafva en areal af omkr. 43,900 qvkm. De flesta bland
dessa öar äro klippiga och vulkaniska, väl vattnade
och till stor del betäckta med urskogar. Jordmånen
är mycket fruktbar, och temperaturen håller sig
mellan 24° och 30° C. De vigtigaste produkterna äro:
kokospalmer, brödfruktträd, gummiträd, sockerrör,
harts och bananer. Djurverlden representeras mest af
vildsvin, höns, vattenfoglar och sköldpaddor. Något
guld finnes i floderna. Innevånarna, hvilkas antal
man skattar till mellan 3 och 4 hundra tusen, äro till
större delen papuas, för öfrigt malajer. De bo i byar
och idka åkerbruk samt lyda under oinskränkta inhemska
regenter, men äro kannibaler och hafva ända till
senaste tid motstått alla tillnärmningsförsök af
såväl missionärer som köpmän. De största öarna äro:
Bougainville (tillsammans med den lilla ön Buka
ung. 10,000 qvkm.), med det 3,067 m. höga Balbiberget;
Choiseul (5,850 qvkm.), skild från den förra genom
Bougainvilles sund; Isabel (5,840 qvkm.), skild från
den förra genom Manning-sundet; Malayta l. Mara
l. Carteret (5,800 qvkm.); Gela l. Guadalcanal
(6,500 qvkm.) och Bauro l. San Cristoval (3,050
qvkm.). Alla dessa öar sträcka sig i n. v. och
s. ö. Gruppen upptäcktes 1567 af spanioren Mendana
och återupptäcktes 1767 af Carteret. 1886 delades
den mellan Tyskland och Storbritannien.
Salomon von Golaw, psevd. för Fr. von Logau.
Salomos förhus l. pelaresal. Se Förhus.
Salomos höga visa. Se Höga visan.
Salomos ordspråk. Se Ordspråksboken.
Salomos predikare. Se Predikareboken.
Salon [salå’ng], stad i franska
depart. Bouches-du-Rhône, på östra sidan af La
Crau. 4,983 innev. (1881). Staden har flere gamla
vackra kyrkor, af hvilka en innesluter astrologen
Nostradamus’ graf. Bland industriella anläggningar
märkas silkesspinneri, hatt-, vax-, rep- och
klädes-fabriker. Handel med olja, frukter, siden
och ull.
Salona. 1. Stad i grekiska nomarkien Ftiotis-Fokis,
vid berget Liakura. Se Amphissa. – 2. By i Dalmatien,
nära Spalato, vid Salonaviken. Detta S. var fordom
romersk koloni och då en mycket betydande stad, för
romarna särdeles vigtig i strategiskt hänseende på
grund af sin hamn och sitt läge för öfrigt. Kejsar
Diocletianus föddes der 245 och tillbragte sina sista
år i närheten af staden, på sin präktiga villa. Ännu
finnas i S. åtskilliga ruiner af den förgångna
storheten. Staden förstördes 641 af avarerna.
Salong (Fr. salon), ett större rum, afsedt för
sällskapligt umgänge; ett större rum, afsedt
för åhörande eller åskådande af konstnärliga
prestationer (konsertsalong, teatersalong o. s. v.);
särskildt benämning på det galleri i Paris (nu
Industri-palatset), der årligen utställning sker af
lefvande konstnärers arbeten; äfven sjelfva denna
konstutställning.
Salongsfartyg, fartyg med rörlig salong, så
inrättad, att passagerarna skulle så litet som
möjligt få olägenhet af fartygets rörelser i
sjögång. Ett sådant fartyg byggdes 1874 i Hull, med
salongsinrättningen konstruerad af ingeniör Bessemer,
efter hvilken det fick sitt namn, och det var afsedt
för trafik mellan Calais och Dover. För reglering af
salongens rörelser fanns ett särskildt hydrauliskt
maskineri. Några liknande fartyg hafva sedermera ej
blifvit konstruerade.
Saloniki (Turk. Selanik), stad och hufvudort
i turkiska vilajetet med samma namn, vid
Saloniki-viken och på sluttningen af en brant
kulle. Från sjön erbjuder det en ståtlig anblick,
der det amfiteatraliskt utbreder sig; men i det inre
liknar det med sin smuts och sina trånga oregelbundna
gator andra turkiska städer. Säte för en grekisk
metropolit. Staden, som har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
