Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakramental ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af alla sakrament», samt att derförutan »sakramenten
äro döda och ingenting». Hade han i början sagt,
att tron t. o. m. kunde i nödfall ersätta sjelfva
sakramentet i dess yttre form. så framhöll han deremot
under den senare perioden af sin verksamhet så mycket
starkare sakramentets oumbärlighet. I och med detsamma
betonade han ock en uppfattning af sakramenten, enligt
hvilken de icke äro endast tecken för nåden, utan
vehikel för densamma, enligt hvilken den gudomliga
gåfvan är på ett öfvernaturligt sätt närvarande i
sakramentets yttre element. Detta blef den lutherska
kyrkans uppfattning, sådan den i konkordie-formeln
bestämdt uttrycktes.
I den reformerta kyrkans lära tillbakavisas
hvarje föreställning om en magisk verkan af
sakramenten. Dessa förhålla sig till ordet likasom de
sigill, hvilka vidhängas en skriftlig urkund. Utan
ordet äro de intet, med ordet bidraga de till att
bekräfta detsamma. De förmedla icke frälsningen
såsom sådan; men de bära vittne om frälsningens
fullbordade fakta. Den reformerta kyrkans uppfattning
af sakramenten är äfven hufvudsakligen baptisternas,
metodisternas och andra ursprungligen från denna kyrka
utgångna samfunds. Motsatsen mellan den lutherska
och den reformerta kyrkans sakramentlära har,
i den nyare tiden, i den allmänna uppfattningen
småningom utjämnats. Ett uttryck härför är särskildt
unionen mellan båda kyrkorna i Tyskland. Men å
andra sidan har en hyperortodox riktning inom
den evangelisk-lutherska kyrkan (nylutheranismen)
sökt utbilda den lutherska sakramentsläran till
sina yttersta konsekvenser och velat bygga kyrkan
hufvudsakligen på sakramentsbegreppet samt derigenom
skarpare tillspetsat den konfessionella motsatsen
mellan de båda kyrkorna.
I anseende till analogien mellan de båda judiska
religionsbruken omskärelsen och påskalammet
såsom förbundstecken å ena sidan samt dopet och
nattvarden å den andra hafva de kristne teologerna
betecknat de förstnämnda såsom »Gamla testamentets
sakrament». A. F. Å.
Sakramental, hvad som tillhör eller står i sammanhang
med ett sakrament. I den kristna teologien talas
om ett sakramentalt innehåll i gudstjensten (till
skilnad från ett sakrificielt), bestående deri att
Gud talar och handlar med menniskan genom att meddela
henne sina gudomliga nådegåfvor. Se Gudstjenst. –
Sakramentaler har fått betydelsen af sådana
personer, hvilka betyga en persons oskuld medelst
ed på sakramenten. – Sakramentalier kallas inom den
katolska kyrkan sådana heliga handlingar, som stå i
ett visst sammanhang med de sju sakramenten, utan att
räknas dit. Sådana handlingar äro t. ex. smörjeisen
och fottvagningen.
Sakramentshus, arkitektoniskt utsiradt
förvaringsrum för monstransen och hostian. Ett
berömdt sakramentshus, förfärdigadt af bildhuggaren
Ad. Krafft, finnes i Lorenz-kyrkan i Nürnberg.
Sakramentsstriden (jfr Sakrament) kallades den strid,
som mellan reformatorerna
uppstod om nattvardsläran, och som blef hufvudorsaken
till söndringen mellan lutherska och reformerta kyrkan
(se vidare Nattvarden). I Sverige, dit under Gustaf I
och Erik XIV – i anledning af hugenottförföljelserna
– många reformerte invandrade från Frankrike,
utgaf ärkebiskop Laurentius Petri 1561 en skrift
mot den reformerta nattvardsläran. Erik XIV:s
f. d. lärare Dionysius Beurreus upptog utmaningen
och försvarade nämnda lära i en till biskop Johan
Ofeegh i Vesterås ställd skrift. Slutet på striden
blef för den gången, att i ett kungl. mandat af d. 4
Dec. 1565 förnekandet af Kristi lekamens och blods
verkliga närvaro i nattvarden och i sammanhang dermed
hela den reformerta uppfattningen af Kristi person
stämplades såsom »vrångvisa läror», och främlingarna
förbjödos att bland konungens undersåtar sprida sina
»villfarelser». (Jfr Beurreus.)
Sedermera upplågade striden å nyo, då Karl IX
i samråd med sin hofpredikant Micronius 1602
utgaf en för hoftörsamlingen afsedd handbok,
hvilken af ärkebiskop Olaus Martini angreps
såsom calvinistisk. 1604 utgaf konungen en från
reformert ståndpunkt skrifven bok om den personliga
föreningen mellan Kristi båda naturer och om
altarets sakrament samt en katekes efter mönstret
af Heidelberg-katekesen. Striden mellan honom och
ärkebiskopen angående nattvardsläran fortfor i flere
år. Resultatet blef endast, att den svenska kyrkan
fick en mera utprägladt luthersk karakter.
Sakrificiel. Se Sacrificium.
Sakristan. Se Sakristia.
Sakristia (Med. Lat. sacristia, af Lat. sacer,
helig) kallas den i de flesta kristna kyrkor
befintliga, afstängda plats, der de för kyrkliga
handlingar afsedda föremålen (böcker, mäss-skjortor
o. d.) förvaras samt der sådana kyrkliga handlingar
förrättas, hvilka ej skola ske offentligt inför
hela församlingen. På denna plats uppehåller sig
presten, när han under gudstjensten icke tjenstgör. –
Sakristan, i katolska kyrkor den tjenare, som har
tillsyn öfver sakristian.
Sakropolitik (af Lat. sacer, helig, och politik, se
d. o.), en politik, som förbinder andliga intressen
med de verldsliga.
Sakrosankt, Lat., helig.
Sakrätt, jur. Se Förmögenhet 2.
Sakuntala (Çakuntala), berömdt fornindiskt skådespel,
författadt af Kalidasa.
Saköre (Fornsv. saköri, af sak, i betydelsen af
straff, och öre), jur., kallades förr böter, särskildt
från synpunkten af den inkomst, som derigenom
bereddes den, hvilken böterna tillföllo. Jfr Böter.
J. H-r.
Saköreslängd, jur. Se Böteslängd.
Sal, Lat., salt. – Sal acetosellae, surt oxalsyradt
kali, bläckpulver, begagnas på det tekniska området
vid kattuntryckerier och hattblekerier, till
borttagande af rost- och bläckfläckar ur linne
m. m. – Sal amarum, svafvelsyrad magnesia. –
Sal ammoniacum, salmiak. – Sal sapientiae,
ammoniumqvicksilfverklorid. – Sal tartari,
vinstenssyra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
