Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Pol de Léon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och när Enfantin slutligen i Ménilmontant
(nu beläget inom Paris) sammanslöt sig till ett
slags klosterbrödraskap med några tiotal trofasta
qvarstående medlemmar, begagnade regeringen mot
dem associationslagen, och sällskapet upplöstes,
1832. Några år efteråt sökte Considérant åstadkomma
en sammanjämkning mellan Saint-Simons och
Fouriers åsigter, med bortrensande af de mystiska
öfverdrifterna, samt blef derigenom en föregångare
till den moderna socialismen. I Blancs arbete
»Histoire de dix ans» (1841–44) förekommer en
åskådlig skildring af saint-simonismens verkan på
samtiden.
Saint-Thomas [säng-tåma]. Se Dansk-vestindiska
öarna.
Saint-Trond [säng- trång], flaml. Saint Truyen,
stad i belgiska prov. Limbourg, vid jernbanan
Hasselt–Landen. Omkr. 12,000 innev. Salin. Vid
S. besegrades fransmännen af österrikarna 1793.
Saint-Tropez [säng-tråpes], forntidens Heraclea
Caccabaria, stad i franska depart. Var, vid en vik af
Medelhafvet. Omkr. 3,500 innev. Staden, som försvaras
af ett citadell, har en navigationsskola och en
handelsdomstol. Sardin-, ansjovis- och korallfiske
samt tonfiskfångst. Skeppsbyggeri. Utmärkta hafsbad.
Saint-Vaast-La-Hougue [säng-vast-la-oug], liten stad
i franska depart. Manche, vid La Manche. Omkr. 3,000
innev. Utmärkt hamn, skyddad af tre fort. Sill-,
kabeljo-, makrill- och ostronfiske. Efter denna stad
har sjöslaget vid la Hougue (la Hogue) fått sitt namn.
Saint-Valéry-en-Caux [säng-valeri-ang-kå],
liten hamnstad vid la Manche, franska
depart. Seine-Inférieure. 4,496 innev. (1886). Säte
för en handelsdomstol. Sodafabriker,
sillrökerier. Fiske. Hafsbad.
Saint-Valéry-sur-Somme [säng-valeri-syr-såm], stad
i franska depart. Somme, nära floden Sommes utlopp
i La Manche. 4,238 innev. (1886). S. är genom en
bibana förenad med jernvägslinien Paris–Boulogne.
Handelsdomstol. Navigationsskola. Skeppsbyggeri. Handel
med segelduk. I S:s hamn inskeppade sig Vilhelm
Eröfraren 1066 till England.
Saint-Vallier [säng-vallie], Charles Raymond de la
Croix de Chevrière, grefve, fransk diplomat, f. 1833,
blef 1860 legationssekreterare i Konstantinopel
och 1868 sändebud i Stuttgart samt deltog 1872,
som generalkommissarie, i förhandlingarna rörande
krigsskadeersättningen till Tyskland. Efter Thiers’
störtande lefde han som privatman till 1878, då han
blef sändebud vid tyska hofvet, i hvilken egenskap han
s. å. deltog i Berlinkongressen, men 1881 begärde
han sitt afsked, när Gambetta öfvertog
utrikesportföljen. Död 1886.
Saint-Victor [säng-viktår], Paul, fransk
skriftställare, f. 1827, sedan 1870 generalinspektör
öfver de sköna konsterna, har utgifvit några i
stilistiskt hänseende utmärkta arbeten: Hommes
et dieux (1867, 4:de uppl. 1872; öfvers. 1880),
Les femmes de Goethe (1869), Barbares et bandits,
la Prusse et la commune (1871), Les deux masques (1885),
Victor Hugo (s. å.) m. fl. Han är äfven bekant som
teaterkritiker.
Saint Vincent [sent], britisk ö bland Små Antillerna
i Vestindien, i Windward-gruppen. 339 qvkm. 45,031
innev. (1886. Ön, som har en ännu ej utslocknad
vulkan (La Soufrière), upptäcktes 1498 af Columbus
och förklarades 1672 för britisk besittning, men kom
först 1783 formligen under England. Socker, bomull,
kokosnötter och arrowrot exporteras.
Saint Vincent [sent], John Jervis, baron Meaford,
earl of S., berömd engelsk amiral, f. 1734, utmärkte
sig mycket i det amerikanska frihetskriget, såsom
befälhafvare på skeppet Foudroyant, särskildt i
sjöträffningen vid Ouessant 1778. Efter fredsslutet
1783 tog han säte i underhuset och slöt sig der
till oppositionen. 1786 blef han postkapten och 1790
konteramiral. 1793 eröfrade han de franska kolonierna
Martinique och Sainte-Lucie, af hvilken anledning han
1795 utnämndes till vice amiral, och i spetsen för
15 linieskepp och 7 fregatter slog han d. 14 Febr. 1797
den 26 linieskepp och 12 fregatter starka spanska
flottan vid kap S:t Vincent, hvarför han erhöll stora
belöningar, bl. a. titeln earl. Efter att 1801–05
hafva tjenstgjort som amiralitetslord förde han 1806
befälet öfver flottan i Engelska kanalen. 1807 drog
han sig tillbaka till det enskilda lifvet, och 1821
erhöll han den högsta amiralsvärdigheten. Död 1823.
Saint-Yrieix [sängt-iriä’x], stad i franska
depart. Haute-Vienne, vid floden Loue. 3,556
innev. (1886). Berömda kaolinbrott. En intressant
kyrka från 12:te årh.
Saîpan. Se Marianerna.
Saïs, fordom hufvudstad i Nedre Egypten, var belägen
på samma plats som den nuv. byn Sa-el-Hager,
vid Nilens s. k. Rosette-arm. Endast obetydliga
ruiner efter de staden omgifvande murarna finnas
numera qvar. Staden var sedan urminnes tid säte
för den egyptiska prestvisdomen och hade sin
blomstringstid efter 8:de årh. f. Kr., under de tre
saitiska dynastiernas regering (se Egypten). Den egde
ett praktfullt, af en gräfd sjö begränsadt och åt
gudinnan Neit helgadt tempel, som lär ha hyst Osiris’
grafvård och faraonernas grafvar. Den af Herodotos
beskrifna »heliga sjön» är ännu väl bibehållen. Den
»beslöjade gudabilden i Sais» är en grekisk legend.
Saisan (Mong. Dsaisang; Kalm. Kungchatunor;
R. Korsana), sjö i rysk-sibiriska prov. Semipalatinsk,
på gränsen till Dsungariet, på omkr. 450
m. höjd. 1,830 qvkm. Sjön, som har låga, sumpiga
stränder, genomflytes af floden Irtysj. Den är
ofantligt rik på fisk, särskildt på lax och stör.
Saison [säså’ng], Fr. Se Säsong.
Saitsjar (Zajecar), stad i Serbien, vid floden
Timok. 4,670 innev. (1885). Osman pasja vann der en
seger öfver serberna d. 7 Aug. 1878.
Saivo, Saivo-folket, Saivo-kulten. Se Lappsk mytologi.
Sajaner, sibiriskt folk. Se Kojbaler.
Sajanska bergen (berget), en smal bergsträcka på
gränsen mellan Kina och Sibirien, utgörande östra
delen af Altai-systemet. På den norra sluttningen är
denna bergsträcka tätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
