Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Germain ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1789) och Mes passetemps (1792). Han efterlemnade ock
en samling Oeuvres politiques (utg. 1833 och 1850).
Samt Kilda. Se Kilda.
Saint Kits [sent-]. Se Christoph.
Saint-Lambert [säng-langbår], Jean François de,
markis, fransk författare, f. 1716, d. 1803 som medlem
af franska akademien, gjorde sig som skald ryktbar
särskildt genom sina Saisons (1769), en matt efter
klang af den engelska beskrifvande poesien, och som
filosof genom sin Catéchisme universel (1798), hvilket
arbete, med sin ateism och radikalism, af de styrande
antogs som lärobok i skolorna. Hans skrifter äro för
öfrigt samlade i Poésies (en mängd uppl., den bästa
1795) och Oeuvres philosophiques (1801). S. stod under
fyratio år i ett intimt förhållande till skaldinnan
madame d’Houdetot.
Saint-Laurent de la Salanque [säns-låra’ng dö la
sala’ngk], stad i franska depart. Pyrenées-orientales,
vid strömmen Agly, nära Medelhafvet. Omkr. 5,000
innev. Saliner. Vid hafvet har staden en befäst hamn
med liflig export, företrädesvis af vin.
Saint Lawrence, vik och flod. Se Lawrence.
Saint-Léonard [säng-leånar], stad i franska
depart. Haute-Vienne, arrond. Perpignan,
på en höjd vid Vienne och Tarn. Omkr. 6,000
innev. Yllefabriker. Tvänne betydande
porslinsfabriker. Flere pappersfabriker. Vinodling.
Saint-Leu [säng-lö], by i franska depart. Oise,
tillhörde förr konungen af Holland, Louis Bonaparte,
som efter densamma kallade sig grefve de Saint-Leu.
Saint-Lô [säng-lå], stad och hufvudort i
franska depart. Manche, vid floden Vire. 8,600
innev. (1886). Mineralkällor.
Saint Louis [sent löuis och säng loui]. 1. Stad i den
nord-amerikanska staten Missouri, på högra stranden af
Mississippi, 32 km. nedanom den punkt, der Missouri
och Mississippi sammanflyta. Befolkningen har sedan
1830, då den utgjorde 5,862 personer, ökats högst
betydligt, förnämligast genom invandringar, och
uppgick 1881 till 350,518 personer, deraf 105,013
födda i utlandet. Staden, regelmässigt byggd, är
belägen på trenne terrasser, af hvilka den öfversta
höjer sig 60 m. öfver flodens yta. Den eger ett
stort antal framstående offentliga byggnader,
de flesta uppförda i klassisk stil eller fransk
renaissancestil: rådhuset med en storartad jernkupol,
stadshuset, det nya tullhuset, börsen, tyghuset,
frimurarelogen m. fl. Dessutom märkas bland
de många kyrkorna (bort emot 200 till antalet)
den protestantiska Kristus-kyrkan, den katolska
katedralen, den unitariska Messias-kyrkan,
den praktfulla israelitiska synagogan och en
presbyteriansk kyrka med ett prydligt gotiskt
torn. Staden har många storartade parkanläggningar,
bl. a. Lafayette-parken med Washingtons staty,
Tower Grove park och Forest park. En märklig
och ståtlig bro (464,5 m. lång) leder öfver
floden. Välgörenhets-inrättningar finnas till stort
antal. Bland undervisningsanstalter må framhållas S:t
Louis-universitetet (grundadt 1829), det frisinnade
Washington-universitetet (grundadt 1853), den
polytekniska skolan, det lutherska Concordia college
(grundadt 1839) och ett realgymnasium. Lärda sällskap
äro: vetenskaps-akademien (grundad 1856), Missouri
historical society (stiftadt 1865) m. fl. De förnämsta
biblioteken äro: Mercantile library (omkr. 65,000
band) och Public school library (omkr. 56,000
band). Till följd af sitt fördelaktiga geografiska
läge har staden, i hvilken omkr. 20 jernvägslinier
sammanträffa, blifvit en af de mest betydande orterna
i hela vestern. Den vigtigaste exportartikeln är
säd. Öfriga handelsartiklar äro: bomull, ull, bly,
hudar, boskap, socker m. m. En mängd fabriker finnas:
år 1880 funnos 2,924 med ett tillverkningsvärde
af 114,333,375 doll. I förstaden Carondelet finnas
storartade valsverk och gjuterier. Klimatet är osundt;
om sommaren råder en tryckande hetta, som alstrar
elakartade febrar; om vintrarna råder merendels en
sträng kyla. Staden grundades 1764, då fransmannen
Pierre Laclede Liguest der byggde det första
blockhuset, och den fick sitt namn efter konung
Ludvig XV. 1771 besattes staden af spaniorerna,
1800 kom den åter i fransmännens händer, och 1803
ingick den i Louisiana-köpet. 1849 hemsöktes staden
af en stor eldsvåda. – 2. Stad och hufvudort i de
franska besittningarna i vestra Afrika, på en ö i
floden Senegal, ofvanför dess utflöde i Atlantiska
oceanen. 18,924 innev. (1883), deraf endast några
hundra hvita. Staden, som är omgifven af åtskilliga
små fästen, har en viss betydelse genom sitt läge vid
den segelbara flodens mynning, men endast små fartyg
kunna till följd af en sandbank gå upp till staden,
hvarför Dakar vid Cabo Verde, förenadt med S. genom
jernväg, är dess hamn.
Saint-Malo [säng-malå], stad i franska
depart. Ille-et-Vilaine, på klippön Aron i Engelska
kanalen (La Manche) och förenad med fastlandet genom
en 200 m. lång damm. 8,981 innev. (1886). Staden
utgör en fästning af första rangen samt eger en
beqväm och säker hamn, hvars inlopp med sina klippor
och grund är mycket svårtillgängligt. Som badort
är den berömd. Märkligare byggnader äro katedralen
(delvis från 12:te årh.) och stadshuset. Handeln
och skeppsfarten, i synnerhet på England, är
särdeles liflig. Staden idkar ett lönande fiske på
Newfoundlands bankar. Den grundlades i 11:te årh. af
innebyggare i det närliggande Aletum (nuv. S:t
Servan), som på den tiden var utsatt för angrepp
af sjöröfvare, och fick sitt namn efter en af deras
biskopar. 1693 blef den bombarderad af engelsmännen
och delvis förstörd. Åtskilliga berömda fransmän äro
der födda: Cartier, Maupertuis, Chateaubriand (som
också ligger begrafven derstädes), Duguay-Trouin,
Lamennais, Labourdonnays, Lamettrie och Broussais. Jfr
Saint-Servan.
Saint-Marceaux [säng-marså], Charles René de, fransk
bildhuggare, Jouffroys lärjunge, f. 1845, har i marmor
utfört flere förträffliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
