Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Germain ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monde (1861, dramatiserad) m. fl. Såväl nämnda
roman som åtskilliga teaterstycken äro öfversatta
till svenskan.
Saint-Germain [säns-sjärmä’ng], grefve (äfven
kallande sig Aymar, markis de Betmar m. m.), en
beryktad alkemist och äfventyrare, som dog 1795
(1780 l. 1784), efter att i åtskilliga år ha lefvat
på sina samtidas vidskepelse och spelat en stor roll
vid flere europeiska hof. Han var sannolikt jude af
portugisisk härkomst, men hans födelseår såväl som
rätta namn äro okända. Cagliostro ansågs som hans
lärjunge. Se Oettinger, »Graf S.» (1846), och Bülau,
»Geheime geschichten» (1863).
Saint-Germain [säng sjärmä’ng], Louis, fransk
general, f. 1708, gick tidigt i främmande krigstjenst
och utmärkte sig synnerligen i Österrikes krig
mot turkarna 1737. Återkommen till Frankrike 1745
som generalmajor, visade han stor skicklighet i det
följande kriget, men skaffade sig många fiender genom
sin sjelfständighet och led många förödmjukelser. Han
tog derför 1761 tjenst i Danmark som fältmarskalk och
anförde 1762 hären i kriget mot Ryssland. Derefter
blef han preses i danska krigskollegiet. Han försökte
med ifver och grundlighet genomföra en ny dansk
härordning, till största delen efter preussiskt
mönster. I många afseenden var han före sin tid
och mötte derför också stort motstånd, så att hans
förslag blott delvis blefvo antagna. Efter Fredrik
V:s död, 1766, blef S. afskedad från sin befattning
med hären. Han återfick visserligen sitt ämbete
1767, men föll snart i onåd och förvisades från
hofvet. Under Struensees styrelse 1771–72 var S. åter
i gunst, men 1775 återvände han till Frankrike samt
blef der krigsminister och fick att bekämpa samma
vanskligheter som i Danmark. Han dog den 15 Jan. 1778.
E. Ebg.
Saint-Germain en Laye [säng-sjärmä’ng ang lä],
stad i franska depart. Seine-et-Oise, på en
bergshöjd vid Seine, n. v. om Paris. 14,280
innev. (1886). Bergsluttningen bildar en lång, bred
och vacker terrass, hvarifrån man har en präktig
utsigt öfver hufvudstaden. Märkligare byggnader
äro kyrkan (uppförd 1825) och det gamla slottet,
en väldig byggnad, som anlades 1370 af Karl V och
ombyggdes af Frans I. S. var ofta och länge hofvets
residens. Henrik II, Karl IX, Margareta af Navarra
och Ludvig XIV föddes derstädes, och Ludvig XIII
dog der. 1570 slöts i S. freden mellan Karl IX och
hugenotterna, 1635 ingicks der ett fördrag mellan
Ludvig XIII och hertig Bernhard af Weimar, och 1679
undertecknades der fredsslutet mellan Sverige och
Brandenburg, hvarvid Brandenburg måste till Sverige
återlemna hvad det eröfrat i svenska Pommern. 1689
öfverlemnades slottet åt den fördrifne konung Jakob II
af England, hvilken der afled, och sedermera beboddes
det af hans son, pretendenten Jakob III. Efter att
länge hafva tjenat som kasern, inrättades det 1840
till ett militärfängelse, och 1862 omskapades det
till ett arkeologiskt museum. Den stora, af murar
omgifna skogen i närheten af staden (4,400 har),
har varit en berömd jagtplats.
Saint-Gervais [säng-sjervå), badort i franska
depart. Haute-Savoie, naturskönt belägen i Val
Montjoie, vid foten af Mont Blanc. S. är berömdt
för sina svafvelkällor, hvilka hafva en värmegrad af
ända till 42° C. samt nyttjas till bad mot hudutslag,
reumatiska åkommor m. m.
Saint-Gilles [säng-sji’ll], stad i franska
depart. Gard, vid Beaucaire-kanalen. 4,876
innev. (1886). Kyrka i bysantinsk stil. Påfven Klemens
IV:s födelseort.
Saint-Girons [säng-sjirå’ng], stad i franska
depart. Ariège, vid floden Salat. 4,274
innev. (1886). Marmorbrott i närheten.
Saint Graal [sent gral], den helige Graal. Se Graal.
Saint Helen’s [sent hellens], stad
i engelska grefskapet Lancaster, vid
Liverpool–Leeds-banan. 57,403 innev. (1881). S. har
betydande spegelglasfabriker, kopparhyttor och
jerngjuterier.
Saint Helier [sent he’ljer] l. S:t Heliers, stad
och hufvudort på den britiska ön Jersey, vid
S:t-Aubyn-viken. 16,715 innev. (1886). Stor hamn.
Saint-Hermidad, Emanuel de, psevdonym för den danske
skriftställaren V. A. Thisted.
Saint-Hilaire [sängt-ilär]. 1. Jules Barthélemy,
fransk skriftställare. Se Barthélemy S:t Hilaire. –
2 Marco de S., fransk memoar-författare, f. 1790
(dödsår obekant), f. d. page hos Napoleon I, väckte
uppseende genom några till omfånget delvis rätt stora,
men i literärt hänseende obetydliga arbeten till
Napoleons förhärligande: Souvenirs intimes du temps
de l’empire (1838–40) m. fl. – 3. Augustin François
César Prouvensal S., fransk naturforskare, f. 1799,
d. 1853, utgaf åtskilliga arbeten om Brasilien,
hvilket rike han under många år haft tillfälle
genomforska, särskildt rörande växtförhållandena
derstädes. – 4. Etienne Geoffroy S., fransk
naturforskare. Se Geoffroy Saint-Hilaire 1. –
5. Isidore Geoffroy S. Se Geoffroy Saint-Hilaire 2.
Saint-Honorat. Se Lerinerna.
Saint-Imier, Val [val-sängt-imie], en af Suze
genomfluten dal i schweiziska kantonen
Bern. Omkr. 24,000 innev. (1/3 af tysk,
de öfrige af fransk härkomst), hvilka
idka en liflig ur-industri. Omkr. 10/11 äro
protestanter. Hufvudorten, S:t Imier, har omkr. 7,000
innev.
Saintine [sängtin], Joseph Xavier (hette
urspr. Boniface), fransk skriftställare, f. 1798,
d. 1865 som literatör i Paris, vann stort rykte
genom den rörande romanen Picciola (1836, en mängd
uppl.; »Picciola» 1848), som öfversattes på alla
europeiska språk och förskaffade sin upphofsman
det monthyonska priset. Han skref dessutom
åtskilliga andra moraliserande berättelser, utgaf
torra, korrekta, lyriska dikter och var ovanligt
produktiv som författare af lustspel och vådeviller
(psevd. Xavier). Några af hans arbeten hafva
öfversatts till svenska.
Saint Ives [sent ejvs], stad i engelska grefskapet
Cornwall, ändstation på Great-Western-banan. 6,441
innev. (1886). Staden har god hamn samt idkar
skeppsbyggeri och sardellfiske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
