Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rusdrycker, såsom njutningsmedel nyttjade alkoholhaltiga drycker - Ruse (Rüse), Henrik - Rusellæ, en af det gamla Etruriens 12 förbundsstater, vid aureliska vägen - Rush, Benjamin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dryckenskapsbegär, liksom de ofta visa grymhet, förstörelselust,
oläraktighet och cynism. Barnets hjerna
blifver mycket ofta en förminskad afbild af faderns,
med frön till samma laster; dessa barn blifva
lätt brottslingar eller ock ytliga, inskränkta och
sinliga hvardagsmenniskor. En hafvande qvinnas bruk
af spritdrycker inverkar direkt farligt på fostret,
liksom ammans på dibarnet. Alla af ärftlig alkoholism
härrörande lyten kunna öfverföras från föräldrar,
som aldrig gjort sig bemärkta för dryckenskap. Ett
länge fortsatt bruk af spritdrycker intill en gräns
nära ruset är i detta fall måhända allra farligast. Få
äro de barn, som undgå olycksarfvet; det förrådes
nästan alltid af något yttre eller inre drag.
I fråga om följderna i moraliskt afseende intyga
flere af de mest framstående brottmålsdomare, att
dryckenskapen är den förnämsta källan till brott. Det
är i mellanstadierna mellan nykterhet och rus, som
de flesta brott uttänkas och begås. Nervsystemets
öfverretning åstadkommer i lindrigare fall en
excentrisk häftighet af små anledningar jämte slö
likgiltighet gent emot mycket, som borde egga
själen. Sålunda beredes jordmånen för sinlighet och
frestelser till brott. Tjufnad, mordbrand, dråp,
rån och sjelfmord begås icke minst af långt hunna
drinkare. Rusdryckerna undergräfva först och främst
sjelfbestämmelsen, förtaga viljans kraft att stå
emot dryckesbegäret, förlama småningom samvetet
och sjelfaktningen, döfva känslan af ansvar, lösa
förtegenheten, göra menniskor opålitliga, slappt
medgörliga, ohederliga och cyniska, dåliga såsom
familjemedlemmar, såsom medborgare och vänner. Värst
sköflas hemmen af dryckenskapen, och dess skuld i
mängden af olyckliga äktenskap och vanvårdade barn
är stor.
Ej mindre nedslående äro de verkningar, som i
socialt hänseende kunna påvisas. Drinkaren är en
dålig arbetare, och rusdryckernas allmänna bruk
försvårar ofantligt hvarje varaktig förbättring i de
kroppsarbetande klassernas ställning. Mot det ofta
hörda påståendet att fattigdom alstrar dryckenskap i
högre grad än dryckenskap alstrar fattigdom må det
faktum framhållas, att superiet konstant tilltager
under »goda» tider. Dryckenskapen alstrar först
fattigdom och drifver den sedan utöfver den gräns,
der bot är möjlig. De oerhörda penningsummor, som
årligen till ingen nytta bortkastas på starka drycker,
göra, att folket ej får råd till att i önskvärd mån
köpa andra varor, och sålunda tynar industrien. – Enligt
statistiska uppgifter hafva t. ex. i Danmark
30 proc. af de under senaste årtiondet å fattighusen
intagna hamnat der till följd af (eget eller
föräldrars) fylleri. I Preussen hafva 15 proc.,
i England 21 proc. af de män, som under senaste
årtiondet vårdats å dårhus, blifvit sinnesrubbade
genom dryckenskap. I flere land (Frankrike, Belgien,
England m. fl.) har på senare tiden antalet sådana
sjuka tillväxt oproportionerligt till folkmängden,
hvilket antages stå i samband med det allt allmännare
bruket af starka drycker. I Danmark voro under början
af 1870-talet 43 proc. af de män, som begingo sjelfmord,
drinkare. Nära 50 proc. af alla i Sverige
under senaste årtiondet foröfvade dråp och 75
proc. af förbrytelserna mot offentlig myndighet
hafva försiggått under rusets inflytande. Minst 9
proc. af dödsfallen i vårt land härledas direkt från
alkoholmissbruket, och 10 proc. af sinnesslöa barn i
skolåldern derstädes äro barn af drinkare. Svårt är
att beräkna de förluster å lif och egendom, hvilka
timat genom onykterhet hos sjökaptener, lotsar,
lokomotivförare, officerare i krig o. s. v. Det må
endast nämnas, att halfva antalet af de skeppsbrott,
som drabba engelska fartyg, ledas tillbaka till
denna orsak. Faktiskt är äfven, att det långt drifna
nyttjandet af spritdrycker inverkade ofördelaktigt på
franska krigföringen 1870–71, och att brandanstiftarna
under sista Paris-kommunen hemtade sina ingifvelser
ur samma källa. En annan för samhället vigtig sida
af saken är att medellifslängden förkortas och rasen
försämras genom dryckenskap.
En vigtig plats bland orsakerna till alkoholmissbruket
intages af vanans, exemplets och de nationella
fördomarnas makt. Begäret har blifvit en förvärfvad
instinkt hos hela folk. Dryckesvanorna
i umgängeslifvet äro så mycket svårare att utrota,
som de hänga nära tillsammans med sådana företräden
som gästfrihet, frikostighet och förfinadt
skick. Ett mera aflägset ursprung till nämnda
vanor är att söka i de sprithaltiga dryckernas
nyttjande såsom läkemedel. Det är läkarnas råd
och föreskrifter, som fordom fostrat och länge
vidmakthållit tron på alkohols oumbärlighet för
dieten, helsan och arbetskraften. Emellertid hafva
läkarna gått i förtruppen för innev. århundrades
nykterhetssträfvanden, i synnerhet i England. Der
utfärdades bl. a. 1847 en af mer än 2,000 läkare
undertecknad förklaring mot nämnda folkopinion, hvari
äfven försäkrades, att man utan ringaste fara kan
upphöra med bruket af spritdrycker plötsligt eller
gradvis. Jfr Nykterhetsrörelsen.
Ruse (Rüse), Henrik, baron, dansk general, f. 1624
nära Groningen i Nederländerna, utmärkte sig i
fransk tjenst och äfven på andra håll såsom en
skicklig fästningsingeniör och inkallades till
Danmark 1661. Utnämnd till generalqvartermästare,
byggde han citadellet vid Köpenhamn, utvidgade
stadens fästningsverk, anlade Frederiksort och
Kongsvinger i Norge och förbättrade de flesta andra
fästen i båda landen. R. adlades 1664 och blef
baron 1671. Under kriget i Skåne blef han oense med
öfvergeneralen Goltz och erhöll snart afsked, hvarpå
han återvände till Nederländerna och dog der 1679.
E. Ebg.
Rusellae, en af det gamla Etruriens 12 förbundsstäder,
vid aureliska vägen. Väldiga ruiner (vid byn Moscone
nära Roselle) vittna ännu i dag om dess betydenhet
i äldre tider. R. Tdh.
Rush [rösj], Benjamin, amerikansk läkare och
filantrop, f. 1745 nära Filadelfia, studerade i Europa
och vardt 1769 professor i kemi vid Medical college i
Filadelfia. 1789 professor i medicin derst. och 1799
derjämte skattmästare vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
