Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runafer, by och poststation i ryska guvern. Estland - Runamo, en klippa belägen i skogen om kr. 2,7 km. från Hoby kyrka i Bleking - Runcorn, stad i engelska grefskapet Chester - Rund (rond), Eng. round, Fr. ronde, kringvandring för att efterse, att allt är i sin ordning - Runda bordets ridderskap. Se Artur-sagan - Rundbåge. Se Båge, sp. 1424 - Rundbågsstil. Se Romansk stil - Rundbåt (se Rund), sjöv., en af förpostbefälhafvaren i flotta eller eskader utsänd välbeväpnad båt - 1. Rundbäck, Abraham - 2. Rundbäck, Jöns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Henrik Klasson Horn led der d. 3 Febr. 1567 ett svårt
nederlag i en strid mot polackerna.
Runamo, en klippa belägen i skogen omkr. 2,7
km. från Hoby kyrka i Bleking, bekant för sina
runliknande inristningar, som gifvit upphof till
en ryktbar arkeologisk tvist. Med anledning af Saxo
Grammaticus’ berättelse i företalet till »Historia
danica», att en inskrift rörande Bråvalla slag
blifvit ristad på en klippa i Bleking, togo lärda
män under flere århundraden den förmenta inskriften
vid R. i betraktande, men utan att kunna tolka
densamma. K. Danske videnskabernes selskab ditsände
1833 en vetenskaplig komité, bestående af bl. a. Finn
Magnusen och geologen Forchhammer, för att lemna en
slutlig och nöjaktig undersökning om detta märkvärdiga
minnesmärke från nordens forntid. Finn Magnusen trodde
sig genom att läsa inskriften från höger till venster
finna, att orden voro »affattede i det oldnordiske
sprog og udgjorde fuldkommen regelrette, ja endog
allitererede vers i det saakaldte fornyrdalag,
ogsaa kaldet Starkadralag (Staerkodders versmaal),
sandsynligvis af det kvad som denne kaempeskjald
siges at have digtet om Braavalleslaget». Upptäckten
väckte stor uppmärksamhet och togs allmänt för
god. Berzelius, som 1836 besökte platsen, vågade
dock betvifla Magnusens tolkning och ansåg samtliga
figurerna vara endast genom naturliga inflytelser
bildade sprickor i en gång af trapp (»Om Runamo
och dess inskrift» i »Vitt. hist. och ant. akad:s
handlingar», del. 14, 1838). Denna åsigt biträdde
äfven Sven Nilsson (samma handlingar, del. 16), men
Magnusen sökte i sin 1841 offentliggjorda skrift
»Runamo og runerne» gendrifva Berzelius’ satser,
och han försvarade sina åsigter äfven emot Worsaae,
som i »Runamo og Braavalleslaget» (1844) kom till
enahanda resultat som Berzelius och Nilsson.
Runcorn [rönn-], stad i engelska grefskapet Chester,
på venstra stranden af Mersey, nära den punkt
der Bridgewaterkanalen, Mersey–Irwell-kanalen
samt Trent–Mersey-kanalerna utmynna. 15,126
innev. (1881). Skeppsbyggerier, jerngjuterier samt
kemiska fabriker.
Rund (rond), Eng. round, Fr. ronde, kringvandring
för att efterse, att allt är i sin ordning; en
mindre afdelning (vanligen en officer, åtföljd af
ett underbefäl och några man), som utgår från en
vakt för att visitera vakter och poster. Man skilde
förr i Sverige mellan visiter-, hög-, dag-, bi- och
extra runder; numera kallas alla dylika afdelningar
visiterpatruller. – Att göra rund (göra runda)
betyder på sjömansspråk att undersöka om fartyget,
tacklingen m. m. tagit någon skada. Till sjös göres
sådan rund hvarje morgon. Jfr Patrull och Rundbåt.
C. O. N.
Runda bordets ridderskap. Se Artursagan.
Rundbåge. Se Båge, sp. 1424. – Rundbågsstil. Se Romansk stil.
Rundbåt (se Rund), sjöv., en af förpostbefälhafvaren
i flotta eller eskader utsänd välbeväpnad båt under
befäl af officer, som närmast har sig ålagdt att
undersöka om patrullbåtar och poster göra sin skyldighet, hvarför
han eger att anropa fartyg och båtar samt att
fordra fältrop och lösen. Rundbefälhafvare
afgifver följande morgon skriftlig rapport till
vederbörande befälhafvare för hufvudstyrkan eller
förpostbefälhafvare. Jfr Patrullbåt.
R. N.
1. Rundbäck, Abraham, riksdagsman, skolman, född
af bondeföräldrar i Barnarps socken, Jönköpings
län, d. 30 Jan. 1827, blef student i Lund 1848,
filos. doktor med första hedersrummet 1853 och
lektor i matematik vid Vexiö allmänna läroverk
1856 samt utgaf några läroböcker i sitt ämne,
men fann snart sin hufvudsakliga lifsuppgift
på ett annat område. Vid folkskoleinspektionens
inrättande (1861) förordnades han nämligen till
folkskoleinspektör i Vexiö stift, hvilken befattning
han fortfarande innehar. Han främjade genom
sina utredningar folkskolornas organisation och
uppsatte såsom komiterad betänkande och förslag,
1864 till folkskolelärarnas pensionsinrättning och
1874 till samma lärares enke- och pupillkassa.
Hans riksdagsmotioner om folkskolelärarnas
löneförbättring (1883) och (i förening med sin broder
Jöns) angående småskolelärarekårens pensionering
(1889) vunno framgång hos kamrarna. R. var en af
Kronobergs läns representanter i Andra kammaren fr.
o. m. 1870 t. o. m. första lagtima riksdagen
1887 och invaldes hösten s. å. af Göteborgs
och Bohus läns landsting i Första kammaren.
Inom riksdagen har han haft sin hufvudsakliga
betydelse såsom försvarare af indelningsverket
gent emot värnpligtsvännerna (»kompromissens» män).
Han bidrog ganska väsentligt till att såväl
de 1875 och 1877 framlagda regeringsförslagen
till värnpligtssystemets införande som ock
den posseska ministèrens förslag (1883) om
värfvad stam föllo. Vid 1885 års riksdag bildade
R. jämte sin broder (se R. 2) den ett trettiotal
medlemmar starka s. k. »rundbäckska gruppen»,
som under några riksdagar spelade en viss rol i
de gemensamma voteringarna. Denna fraktion ville
verka för att indelningsverket skulle fastslås,
med detsammas bördor fördelade lika på landets
och städernas skattdragande, grundskatterna
afskrifvas och delvis aflösas samt ett minimum
af kostnader nedläggas på försvaret. Kring
nämnda grupp såsom kärna bildade sig 1888 det
protektionistiska »nya landtmannapartiet».
Också är R. en bland skyddssystemets förkämpar.
Han var ledamot af särskilda utskott 1873,
1877 och 1883, af bankoutskottet 1876–77 och af
konstitutionsutskottet 1888–89.
2. Rundbäck, Jöns, riksdagsman, den föregåendes
broder, född d. 21 Okt. 1830 i Barnarps socken,
Jönköpings län, blef 1850 folkskolelärare i
Vexiö och 1855, sedan han vid Musik.
akad. aflagt organistexamen, organist och
klockare i Säfve församling på Hisingen.
Han valdes der till representant i
bondeståndet vid 1862 och 1865 års
riksdagar och har alltsedan 1867 varit
ett bland Göteborgs och Bohus läns folkvalda
ombud i Andra kammaren. R. var ledamot af
expeditionsutskottet 1862, af särskilda utskottet
1867, af bankoutskottet 1868–70 och 1879, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
