Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruiz, Juan - Ruktation, rapning, uppstötning af gaser - Rulad (Fr. roulade, egentl. »rullning»), musikt., löpning, briljant passage; kokkonst, hoprullad och derefter stekt köttskifva - Rule Britannia, engelsk nationalsång, komponerade af Arne till text af Thomson och Mallet - Rulett (Fr. roulette, af rouler, rulla), ett hasardspel - Rulhière, Claude Carloman de - Rulla, sjöv. Ett fartyg säges rulla, då det, med sjögången tvärs eller rätt akterifrån, har djupa, men makliga sidorörelser åt båda hållen - Rullaporna, Cebus, zool., höra till underfamiljen rullsvansapor inom de brednäsiga apornas familj - Rullmårdslägtet, Paradoxurus, zool., hör till skunkdjurens familj - Rullormen. Se Eryx - Rullschakt. Se Grufbrytning - Rullsten, geol. Se Klappersten - Rullstensgrus, geol., ett mer eller mindre groft grus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
satiriska utfall mot presterskapet, åkallan af
Venus, sjelfsvåldigt skildrade kärleksscener och
toklustigheter af alla slag; det hela afslutas med
en predikan. Man kan der finna en mönstersamling af
fornspansk rytmik. I vanan att dölja allvar under
de uppsluppnaste infall påminner R. om Rabelais,
med hvilken han äfven delar förkärleken för äldre
språkformer. Manuskriptet till R:s dikter är
utg. af Th. A. Sanchez (1790), af Ochoa (1842) och
fullständigast i »Biblioteca de autores españoles»
(1864).
Ruktation (Lat. ructatio), rapning, uppstötning
af gaser.
Rulad (Fr. roulade, egentl. »rullning»), musikt.,
löpning, briljant passage; kokkonst, hoprullad och
derefter stekt köttskifva.
Rule Britannia [rul], engelsk nationalsång,
komponerad af Arne till text af Thomson och Mallet
samt ursprungligen förekommande i maskspelet »Alfred»,
som gafs i Cliefden House, Maidenhead, d. 1 Aug. 1740,
inför prinsen af Wales, för att fira minnet af
Georg I:s tronbestigning. Dess omqväde lyder: Rule,
Britannia, rule the waves! Britons never will be
slaves (»Styr, Britannia, styr på haf! Britten kan
ej bli en slaf»). Melodien blef så populär, att
den användes symboliskt i »Occasional oratorio» af
Händel, hvadan denne falskeligen blifvit ansedd som
dess kompositör. Sången är till svenska öfversatt af
C. V. A. Strandberg (»Dikter», 3:dje uppl., 1854) och
C. R. Nyblom (i »Dikter från främmande länder», 1876).
A. L.
Rulett (Fr. roulette, af rouler, rulla), ett
hasardspel med en liten kula, hvilken sättes i
rörelse och slutligen nedfaller i ett bland flere
fack. Dettas färg (rödt eller svart) afgör öfver
vinst och förlust. De förlorande spelarnas insatser
tillfalla bankören. Jfr Rouge et noir.
Rulhière [ryliar], Claude Carloman de, fransk
historieskrifvare och diktare, f. 1735, d. 1791,
hade såväl i egenskap af militär som diplomat
besökt flere främmande land, då han, ännu endast
känd som författare af några skaldestycken, egnade
sig åt historiska forskningar och arbeten. Med stöd
af de anteckningar, som han under sin vistelse
i Petersburg (1760–65) hade samlat, skref han en
för sina egendomliga upplysningar om kejsarinnan
Katarina II m. fl. mycket märklig bok: Anecdotes
sur la révolution de Russie en 1762 (1797). Efter
en resa till Preussen och Polen (1776) skref han
sitt berömda verk Histoire de l’anarchie de Pologne
et du démembrement de cette république (1807). En
vårdad, ofta glänsande framställning, som utmärker
detta arbete, förmår dock ej öfverskyla bristen af
ett oförvilladt omdöme, särskildt i fråga om ryska
förhållanden. Samma uttalande drabbar i viss mån hans
Éclaircissements sur les causes de la révocation
de l’édit de Nantes etc. (1788), i hvilket arbete han
uppträder som förespråkare för religiös frihet. R. var
ledamot af Franska akademien (1787). Hans Oeuvres
utgåfvos 1819 och hans (Oeuvres poétiques 1800.
J. M-r.
Rulla, sjöv. Ett fartyg säges rulla, då det, med
sjögången tvärs eller rätt akterifrån, har
djupa, men makliga sidorörelser åt båda hållen.
R. N.
Rullaporna, Cebus, zool., höra till underfamiljen
rullsvansapor (Cebidae) inom de brednäsiga apornas
familj, de fyrhändtas ordning och däggdjurens
klass. Hufvudet är stort, rundadt, utdraget
bakåt och försedt med kort nos. Armarna äro af
medellängd. Händerna hafva fem fingrar. Svansen är
öfverallt hårbeklädd, fällen tät och kort. Till
sitt lefnadssätt och sina vanor hafva rullaporna
mycken likhet med markattorna. Deras stämma är mjuk
och jämrande, då de äro vid godt lynne, men vid
sinnesrörelser skrika de obehagligt. De äro hemma i
Syd-Amerikas varmare delar, vistas nästan uteslutande
i träd och finnas i alla större skogstrakter, der
till följd af deras stora sällskaplighet närslägtade
arter lefva tillsammans med hvarandra. Rullaporna
äro läraktiga, lätta att tämja och på grund
deraf älsklingsdjur hos indianerna samt vanliga i
djurgårdar och menagerier. I fångenskapen tycka de
mycket om njutnings- och berusningsmedel. Bland de
många hithörande, svårskiljbara arter kunna nämnas
kapucinapan och mikon (se dessa).
C. R. S.
Rullmårdslägtet, Paradoxurus, zool., hör till
skunkdjurens familj (Viverridae) inom rofdjurens
ordning (Ferae) och däggdjurens klass. Dithörande
djur äro hälgångare, som hafva tårna vid roten
förenade medelst hud och försedda med till hälften
indragbara klor; fotledernas baksida är naken och
besatt med vårtor. Svansen är ganska lång och kan
oftast inrullas. I stället för körtelsäck finnes
ett långsgående, naket hudveck med stinkkörtlar
vid analöppningen. Tänderna äro jämförelsevis korta
och trubbiga. De talrika arterna äro hemma i södra
Asien och på närliggande öar. De äro nattliga till
sitt lefnadssätt, klättra med stor skicklighet samt
lefva af varmblodiga, mindre djur, ägg, insekter och
frukter. På Sumatra, Java och Borneo finnes musangen,
P. fasciatus, som är än gulaktig, än brun, än
ljust askgrå, med mörka längdstreck på ryggen och
svarta fläckar på sidorna. Kroppens längd är 42
cm. och svansens nästan lika mycket. När på Java
kaffeträdens frukter blifva mogna, ser man på de i
kaffeplanteringarna befintliga vägarna hvitaktiga
klumpar af hopgyttrade kaffebönor; detta är spillning
efter musangen, hvilken förtär kaffeträdens frukter,
men gifver bönorna osmälta från sig. Enligt javanernas
påstående lemna dessa kärnor det allra bästa kaffe,
sannolikt emedan musangen äter blott de mognaste
frukterna. – På Ostindiens fastland är palmmården,
P. hermaphroditus, hemma. Han är gulsvart, med tre
rader svarta fläckar långs hvardera sidan af kroppen;
öfver och under ögat står en hvit fläck. Längden är 50
cm.; svansen är nästan lika lång. Äfven denna art är
skadlig för kaffe- äfvensom för ananasplanteringarna.
C. R. S.
Rullormen. Se Eryx.
Rullschakt. Se Grufbrytning.
Rullsten, geol. Se Klappersten.
Rullstensgrus, geol, ett mer eller mindre groft grus,
hvars material visar sig vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
