Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rother ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
farligare och nästan alltid dödlig; i den kroniska
räddas vanligen omkr. 50 proc. Behandlingen
består mest i antiseptiska medel ut- och invärtes.
C. A. L. F. B.
Rotstock, rhizoma, bot., en art jordstam, som
vanligen är mångårig och har en långsträckt,
cylindrisk eller kantig form, med stundom långa,
men oftare helt korta mellanstycken, hvilkas leder
ofta nog äro omgifna af bladslidor eller visa ärr
efter bladfästen. Rottågor utgå från dels lederna,
dels mellanstyckena, stundom ordnade i vinkelböjda
linier. Rotstockarna äro icke sällan förgrenade och
hafva ibland uppstigande eller upprät ställning, men
oftare vågrät, krypande riktning. De tillväxa i ena
(främre) änden, från hvilken (likasom från lederna
hos somliga) blad och blombärande stjelkar utvecklas,
samt bortdö småningom i den andra änden, hvilken
derigenom blifver liksom afbiten (såsom hos Succisa
pratensis M., Crepis praemorsa o. s. v.). Rotstockar
kunna uppnå en betydlig längd och utbreda växtens
område, t. ex. hos Carex arenaria L., Pteris aquilina
L. och många andra. I rotstockarna förvaras under
vintern upplagsnäring, som nästa vår användes till
utveckling af nya växtdelar. Genom sin plats under
jorden eller i den dyiga bottnen af vattensamlingar
(kalmus, näckrosor, svärdsliljor o. s. v.) äro de
skyddade för åverkan samt bevara sålunda individen och
arten. Många rotstockar innehålla medicinskt verksamma
ämnen samt insamlas derför och användas såsom
läkemedel (kalmus, mästerrot, blodrot o. s. v.) eller
derjämte såsom kryddor (ingefära, gurkmeja, galgorot
m. fl.). Somliga rotstockar innehålla riklig
mängd af stärkelse, t. ex. Marantha arundinacea,
som lemnar den bekanta arrow-stärkelsen, Curcuma
leucorrhiza, Arum maculatum och Colocasia esculenta,
hvilka alla lemna arrow-liknande stärkelseslag.
O. T. S.
Rottböll, Kristian Friis, dansk naturforskare
och läkare, föddes d. 3 April 1727 på Hörbygaard
(Själland), blef student 1745 och med. doktor
1755. Utsedd till professor (1756), reste han till
Upsala för att höra Linné och derefter till utlandet
samt öfvertog efter sin hemkomst 1761 den botaniska
trädgården och utnämndes till ord. professor
1776. R. gaf genom sina föreläsningar i anatomi
1764–94 stor lyftning åt detta studium. Han fick
titel af konferensråd 1784 och dog d. 15 Juni 1797.
E. Ebg
Rotteck, Karl Wenzel Rodecker von, tysk historiker
och politiker, född 1775 i Freiburg (Baden), blef
professor 1798 i historia och 1818 i naturrätt och
statsvetenskap vid sin fädernestads universitet,
till hvars upprätthållande han kraftigt ingrep,
och hvilket derför 1819 invalde honom i landtdagens
Första kammare. Hans frisinnade och reformvänliga
anföranden i Andra kammaren (1831–40) medförde
bl. a. hans aflägsnande från professuren (han erhöll
dock pension) och indragning af den af honom utgifna
tidskriften »Der freisinnige». R., ledaren för det
liberala partiet i Baden, afled 1840. Ett monument
öfver honom har rests i Freiburg. En
stor läsarekrets vann R. genom sin Allgemeine
geschichte (9 bd, 1813–27, 25:teuppl. i 11 bd,
1866–67; »Allmän historia från de äldsta urkunder
till närvarande tid», 9 bd 1836–38), i sammandrag
utgifven under titeln Allgemeine weltgeschichte (4
bd, 1830–34; 8:de uppl., 7 bd, 1868–72). Bland hans
öfriga arbeten må nämnas Lehrbuch des vernunftrechts
und der staatswissenschaften (4 bd, 1829–35; 2:dra
uppl. af bd 1–2, 1840) och Sammlung kleiner schriften
meist historischen und politischen inhalts (5 bd,
1829–37). Jämte Welcker utgaf R. åren 1834–40 de 10
första delarna af »Staatslexikon» (fullst. i 15 bd,
1834–44; 3:dje uppl., 14 bd, 1856–66). – R:s son
Karl R. (f. 1812), advokat i Freiburg, deltog såsom
ifrig republikan i badenska revolutionen 1849, flydde
derefter till utlandet, men fick amnesti 1856. Dennes
broder Hermann R., f. 1815, d. såsom docent i filosofi
i Freiburg 1845, utgaf bl. a. Poetische versuche
(1838), der flere af Tegnérs dikter finnas fritt
återgifna, och en fortsättning af faderns »Allgemeine
geschichte» (2 bd, 1841–44), omfattande tiden 1815–40.
Rotten borough [rå’tten bö’rrå], egentl. rutten
l. förfallen köping. Se Borgare, sp. 897, och Borough.
Rottenburg, stad i würteinbergska
Schwarzwald-kretsen, på venstra stranden af Neckar,
11 km. ofvanför Tübingen, och vid würtembergska
statsbanan. 7,310 innev. (1885). Katolsk biskop,
prestseminarium, en latin- och en realskola samt
ett större qvinligt uppfostringsinstitut. Det
1773 upphäfda jesuitkollegiet är nu biskopens
residens. Stadens humlehandel är näst Nürnbergs den
största i Syd-Tyskland.
Rottenhammer, Johann, tysk målare, f. i München
1564, d. i Augsburg 1623, lärjunge af sin fader,
Thomas R., och efter 1582 af en medelmåttig
hofmålare, Joh. Donauer, utbildade sig i
Italien, förnämligast i Venezia, genom studier
af Tintoretto. Han var också länge verksam i
Venezia, och först efter 1606 återvände han till
fosterlandet samt vistades då omvexlande i München
och Augsburg. Han målade hälst småtaflor, oftast på
koppar, med kristliga och hedniska ämnen, utförda
i den då herskande italianiserande smaken, men
de äro med omsorg målade och sakna icke ett visst
behag. Sådana äro bl. a. Adonis’ död (i Louvre),
Kristi födelse (1608) och Betlehemitiska barnamordet
(i Wien), Konsterna (allegori, i Berlin) samt flere
bilder i München, bland hvilka Paris’ dom (1605)
är den bästa. I Sveriges Nationalmuseum finnas 4
taflor under hans namn: Batseba, Danae, Paris
och ett porträtt af A. Dürer. Större altartaflor
utförde han också för Augsburg och München, såsom
Madonnan med Johannes döparen och S. Franciscus (nu
i Augsburgs galleri), hvarjämte han äfven, enligt
Sandrart, sysselsatt sig med att efter den tidens
sed måla fresker på husens utansidor i Augsburg. Det
landskapliga i hans taflor utfördes i hans första
tid vanligen af Jan Brueghel eller Paul Bril.
C. R. N.
Rotterdam, Nederländernas andra handelsstad, ligger
i prov. Syd-Holland på högra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
