Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fält (se d. o.), och han kallade detta slags
magnetism rotationsmagnetism. Faraday har
senare visat, att orsaken till skifvans magnetiska
verkningar äro elektriska strömmar, s. k. foucaultska
strömmar, hvilka genom magneto-elektrisk induktion
(se d. o.) uppstå i skifvan vid hennes rotation i
det magnetiska fältet. Genom att anordna en ledande
förbindelse mellan skifvans rotationsaxel och en mot
dess kant släpande fjäder, lyckades han med tillhjelp
af en multiplikator (se d. o.) i ledningen påvisa
elektriska strömmar, hvilka, alltefter det håll, åt
hvilket skifvan vreds, gingo antingen från skifvans
midt mot dess kant eller tvärtom. A. Bi-n.
Rotationsmaskin. Se Rotationsapparat.
Rotationsyta, matem., kallas en yta, som uppkommer,
då en rät linie eller en kurva vrider sig ett
hvarf omkring en i dess plan belägen rät linie
(rotationsaxeln). De enklaste slagen af rotationsytor
äro cylindriska och koniska ytor med cirkulär
genomskärning samt sferen och sferoiden, för hvilka
de roterande linierna äro resp. räta linier, en
halfcirkel och en halfellips. Jfr Revplutionssolidum.
G. E.
Rotatoria. Se Hvirfveldjur.
Rotblomstriga, bot. Se Rafflesia.
Rote, egentl. skara, afdelning (T. rotte,
Fornfr. rote, af Med. Lat. rutta, rupta, utbruten
del). 1. Krigsv. a) Inom en truppafdelning de bakom
hvarandra stående männen i de olika leden. Vid svenska
infanteriet, der uppställningen sker på två led,
kallas första ledets man 1:ste man, andra ledets
2:dre man. Vid kavalleriet benämnas motsvarande
män öfver- och under-rotmästare. Vid infanteriet
indelas rotarna i udda och jämna; en jämn och en
udda rotc bredvid hvarandra benämnas ett rotepar
(jfr Dubblering). Saknas 2:dre man i någon rote,
benämnes roten blindrote. Riktrote kallas den rote
eller det befäl, på hvilken eller hvilket rättningen
(se d. o.) är. Rotevis-vändning benämnes vid
kavalleriet den vändning, då hvarje karl för
sig vänder på den plats han innehar. Roteviskolonn
kallades vid infanteriet den formering, som uppkom,
då bataljonens båda flyglar ställdes i flankställning
bredvid hvarandra med första ledet utåt; den
afskaffades år 1889. – b) Under den tid manskap
till fotfolket i Sverige uttogs genom utskrifning,
förstod man med rote de personer eller gårdar, som
vid en dylik förrättning förenades för att lemna en
man. Vid det ständiga knektehållets inrättande blef
roteindelningen fast. Härom samt om stamrote och
strörote se Indelta armén. Om hjelprote l. utrote se
Hjelprote. Jfr Rotehållare och Rotering. – 2. Jur.,
benämning på flere olika arter af territoriella
underafdelningar. Städerna äro sålunda vanligen
med hänsyn till ordningsförhållanden, brandväsende
o. dyl. indelade i rotar, men endast för Stockholm
är roteindelningen af någon egentlig administrativ
betydelse. Stockholms stads indelning i rotar
verkställdes 1877 enl. mantalsnämndens beslut af
d. 18 Juni samt 20 och 28 Sept. s. å. samt utgör
underlaget för befolkningens bokförande och för
rote-mannainstitutionen (se Roteman). – Å
landsbygden eger hvarje fattigvårdssamhälle att fördela
sig på rotar med åliggande för hvarje sådan att
sjelf ombestyra sin fattigvård (se Fattig, sp. 1060,
1061). Beslut om införande af sådan rotefördelning
erhåller emellertid giltighet först, om det fattats
å två ordinarie kommunalstämmor med 2/3 af de
närvarandes röster efter röstvärdet och sedermera af
Konungens befallningshafvande faststälts. Införd
rotefördelning kan väl ej upphäfvas förr än efter
fem år, men för beslut om upphäfvandet fordras
endast enkel pluralitet. För hvarje fattigvårdsrote
skall utses en fattigvårdsföreståndare och jämväl,
om så bestämts, en särskild fattigvårdsstyrelse,
bestående af fattigvårdsföreståndaren och två eller
flere af rotens medlemmar. – Enligt K. M:ts stadga
ang. folkundervisningen i riket af d. 20 Jan. 1882
skall skolrådet efter samråd med kyrkostämma
indela området för flyttande skola i rotar.
1. C. O. N. 2. K. H. B.
Rotebro, jernvägs-, post- och telegrafstation
vid Norra stambanan, 19 km. från Stockholm, samt
gästgifvaregård i Sollentuna socken, Stockholms
län. Platsen har historisk märkvärdighet i det flere
strider der utkämpats, bl. a. d. 28 Sept. 1497, då
de till Stockholms undsättning anryckande dalkarlarna
der blefvo slagna af konung Hans’ trupper, och under
Stockholms belägring genom Gustaf Vasa, då denne hade
ett läger derstädes, som oroades genom ständiga anfall
af de belägrade danskarna.
Rotebåtsman. Se Båtsmanshall.
Roteböcker. Se Båtsmanshåll.
Rotefrihetsafgift, kamer., var 1789–1834 namnet
på den årliga bevillning, som erlades för hemman,
hvilka ej tillhörde något knekte- eller båtsmanshåll
och således ej direkt deltogo i kostnaderna för soldat
eller båtsman. Kbg.
Rotehållare, egare till gård, som bidrager
till soldats eller båtsmans underhåll
(jfr Båtsmanshåll, Indelta armén och
Rotering). Innehafvåren af stamroten (d. v. s. största
gården i roten, på hvilkens område soldatens bostad
vanligen ligger) benämnes rotemästare och
är ansvarig för roteringens fullgörande. Inom
hvarje båtsmansrote utse rotehållarna bland sig
en rotemästare, som skall tillse, att båtsmannen
erhåller de löneförmåner han enligt kontrakt eger
rätt att utfå af rotehållarna samt att hans bostad
och uthus äro behörigt skick.
Rotekista. Se Mundering.
Rotel (Fr. rôle, af Med. Lat. rotulus, egentl. litet
hjul, rulle, bundt), jur., samling af handlingar,
hörande till ett visst mål. Vanligen förstås med
rotel en förteckning öfver de mål, hvilka skola af en
viss tjensteman inför en ämbetsmyndighet föredragas.
I. Afz.
Roteman, en af Stockholms kommun aflönad funktionär,
som inom ett särskildt område af hufvudstaden (se
Rote 2) har till uppgift att ombesörja bokföring
af befolkningen till rättesnöre för mantals- och
skattskrivning och till ledning för fattigvård,
helsovård och undervisningsväsende samt för de
värnpligtiges inskrifning. Instruktion för rotemännen
är fastställd af mantalsnämnden d. 12 Juni 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
