Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robinsonader ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I denna tidning har han med utomordentlig bitterhet
anfallit Gambetta, Jules Ferry, Brisson, Jules Grévy,
Tirard, Constans och många andra af republikens
förnämsta män. På senaste tiden har R. blifvit en
af general Boulangers ifrigaste anhängare och har
äfven följt Boulanger, då denne våren 1889 gick
i frivillig landsflykt först till Bruxelles och
sedermera till London. Jämte Boulanger och Dillon
dömdes han i Aug. s. å. af riksrätten (senaten) för
stämplingar mot statens säkerhet till deportation
för alltid till befäst plats. På samma gång R. är
det moderna Frankrikes skarpaste penna, är han också
en af dess mest omtalade duellanter. Bland hans
många dueller må nämnas den med Paul de Cassagnac
(1868) och med Georges Koechlin (1880). R. har äfven
uppträdt som författare af vådeviller och romaner,
utan att likväl på detta område förvärfva något
större literärt anseende. De förnämsta af hans
romaner äro Les dépravées (1875), Les naufrageurs
(1876), Le palefrenier (1878), Mademoiselle
Bismarck (1880; »Fröken Bismarck», 1881)
och L’Évadé (s. å.). E. W.
Rochefoucauld. Se La Rochefoucauld.
Rochejaquelein. Se La Rochejaquelein.
Rochelle. Se La Rochelle.
Rochelle-salt [råsjä’l-]. Se Seignette-salt.
Roches, Col des [kåll dä råsj], ett omkr. 950 m. högt
pass i Jura på gränsen mellan schweiziska kantonen
Neufchâtel och franska depart. Doubs. Den 1858–71
anlagda vägen mellan Le Locle samt Les Brenets och
Morteau går genom tre tunlar i närheten af passet,
och den 1884 byggda jernvägen mellan Le Locle och
Morteau går likaledes genom en tunnel.
Rochester [rå’tjestör]. 1. Stad i engelska
grefskapet Kent, ligger tätt bredvid Chatham
(i hvars befästningar det ingår) vid floden
Medway och vid London–Chatham–Dover-jernvägen samt
South-Eastern-jernvägen. 21,307 innev. (1881), deraf
5,395 tillhöra förstaden Strood på andra (venstra)
sidan af Medway. R. är säte för en anglikansk
biskop (sedan 600) och har en för sin ålder märklig
domkyrka, ursprungligen anlagd af Augustinus 604, men
derefter delvis förstörd af danskarna och sedermera
ombyggd i början af 12:te årh. Af den fordom ståtliga
normandiska borgen på en höjd vid floden finnas endast
ruiner, med undantag af ett väldigt, väl bibehållet
torn, 21 m. i qvadrat. Stadens hufvudnäringar äro
handel och sjöfart samt ostronfångst. – R., som
antages hafva funnits före romarnas ankomst till
England, kallades af dem Durobrivae och af sachsarna
Hrofeceastre, hvilket småningom förändrats till
sin nuv. form. På 800-talet härjades staden flere
gånger af danskarna, men betraktades i följande
århundrade som en af landets förnämsta hamnar. –
2. Stad i nordamerikanska staten New York, ligger
vid Erie-kanalen och Genesee river, 11 km. från dess
utlopp i Ontario samt vid flere jernvägslinier. 89,366
innev. (1880). Staden är regelbundet byggd, med breda,
vanligen trädplanterade
gator, och upptager en stor areal, enär nästan hvarje
familj bebor eget hus. Den har omkr. 75 kyrkor och
underhåller bl. a. en fri akademi och 30 latinskolor,
hvarjämte de olika kyrkosamfunden hafva ett stort
antal undervisningsanstalter, bl. a. university of
R. och R. theological seminary, båda tillhörande
baptisterna. Genesee, som är segelbar till staden,
bildar inom dess område tre fall af 28, 8 och 25
m. höjd, hvilka lemna drifkraft till R:s många
industriella verk, företrädesvis qvarnar. Dessutom
finnes ett stort antal tobaksfabriker, jerngjuterier
och maskinverkstäder, bryggerier och mälterier. Af
färdiggjorda kläder säljes årligen för 9 mill. doll.,
af skodon för 6–7 mill. Trävaru- och stenkolshandeln
är mycket omfattande, och stadens trädskolor och
blomsterträdgårdar äro bland de största på jorden. –
R. anlades 1812 och blef stad 1834.
Rochester [rå’tjestör], John Wilmot, earl of R.,
engelsk skald, f. 1647, d. 1680, utmärkte sig för
tapperhet på sjön, men vann egentligen namn för sina
dikter (utgifna 1691), hvilka med en viss qvickhet
och elegans förena mycken ytlighet och brist på sann
känsla (bäst äro hans satirer), och för sina bref,
i hvilka han framstår såsom make och fader i en helt
annan och vackrare dager, än man kunde väntat om en af
de mest utsväfvande sällarna vid Karl II:s glada hof.
Roche sur Yon, Se La Roche sur Yon.
Rochette [råsjä’tt], Désiré Raoul-R.,
fransk arkeolog, f. 1790, d. 1854, prisbelöntes 1813
för en afhandling om de grekiska kolonierna, som
1815 utgafs i 4 bd under titeln Histoire des colonies
grecques, vardt 1818 konservator vid antik- och
medaljkabinettet och 1826 professor i arkeologi. 1828 deltog
han i en vetenskaplig expedition till Morea. 1838
invaldes han i Académie des beaux-arts, som året
derefter tog honom till sin ständige sekreterare. R.
gjorde sig på den klassiska arkeologiens område ett
stort namn genom en mängd arbeten, bland hvilka märkas
Monuments inédits d’antiquité figurée grecque, étrusque
et romaine (1828), Pompéi, choix d’édifices inédits
(1828–30), Peintures antiques inédites (1836).
Rochholz, Ernst Ludwig, tysk skriftställare, f. i
Ansbach 1809, blef 1836 lärare vid kantonskolan
i Aarau och 1866 konservator för kantonen
Aargaus fornsakssamling. Han är en framstående
forskare i Schweiz’ fornsägner och har utgifvit
bl. a. Eidgenössische liederchronik (1835),
Schweizersagen aus dem Aargau, (2 bd, 1856),
Naturmythen; neue schweizersagen (1862) och Tell
und Gessler in sage und geschichte (1876).
Rochlitz, stad i sachsiska kretsen
Leipzig vid Zwickauer Mulde. 5,984
innev. (1885). Kamgarnsväfverier. Söder om staden på
venstra stranden af Mulde ligger isoleradt det 350
m. höga Rochlitzberget med stora porfyrstensbrott,
som bearbetats i 5 århundraden.
Rochon [råsjå’ng], Alexis Marie, fransk astronom,
f. 1741, ledamot af Institutet 1795, sedan
1796 direktor för observatoriet i Brest,
d. 1817, författade en mängd arbeten i optik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
